Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Objekt för fineditering?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Objekt för fineditering?"— Presentationens avskrift:

1 Objekt för fineditering?
Mirja Dellgar Hagström, , Stockholm

2 Objekt Broar Vägtrumma Damm Byggnader Vegetation Diken Branter
Pirar, bryggor, kajer och liknande Temporära objekt Gruvhål Små sjöar Hav och stora sjöar Strömmande vattendrag Sankmarker Väg- och järnvägsbankar Murar Övriga objekt på vatten- och markytan Objekt som kan vara viktiga eller problematiska.

3 Objekt Broar Vägtrumma Damm Byggnader Vegetation Diken Branter
Pirar, bryggor, kajer och liknande Temporära objekt Gruvhål Små sjöar Hav och stora sjöar Strömmande vattendrag Sankmarker Väg- och järnvägsbankar Murar Övriga objekt på vatten- och markytan Exempel finns på röda objekt.

4 Markpunkter (orange) och oklassat (vitt).
Breda broar verkar oftare bli fel, smalare klarar sig bättre – blir oklassade automatiskt.

5 Laserpunkter i profil, före och efter klassning av bro från markpunkter.

6 Färgsatt höjdmodell i profil före och efter klassning av bro från markpunkter.
Även laserpunkterna är med i bild.

7 Saker som hänger ner från bro och fått markpunkter – bör bli en del av bron.

8 Blå – vattenpolygon. Punkter inom detta klassas till vatten.

9 Laserpunkterna har dock inte hamnat på vatten, utan på mark.

10 (Ändrat färg på vatten för att synas bättre.)
Vattenpunkterna har alltså hamnat på olika höjder. Lite som trappa.

11 Klassas om till bro. Vattenpunkter på slänterna/buskar har klassats om till mark (ej med i bild) eller oklassat.

12 Vägtrumma. Ska de räknas som bro, hur stora ska de i så fall vara
Vägtrumma. Ska de räknas som bro, hur stora ska de i så fall vara? Att rätta till dessa blir ett svårt hästjobb. Högra hörnbilden visar ex från Finland, liten skogsväg över mindre vattendrag, med vägtrumma.

13 Damm

14 Damm

15 Samma med alla klasser i terrängskuggning.

16 Bara mark i terrängskuggning.
Vattnet får fritt flöde, trots att det finns byggnad i vägen.

17

18 Alla klasser i terrängskuggning.
Delar av vallen har blivit markpunkter, medan andra delar blivit oklassade. Byggnaden blivit oklassad.

19

20

21

22

23 Göranssons arena, Sandviken.
Med andra klasser (vegetation, byggnader). Arenan är för ny för att finnas med i ggd-datat och har därför inte klassats till byggnad med hjälp av byggnadspolygon. Byggnaden är inte heller tillräckligt kantig, för att uppfattas som byggnad vid autoklassningen. Blir alltså markpunkter.

24 Göranssons arena, Sandviken.
Bara markdata.

25 Göranssons arena, Sandviken.
Efter omklassning.

26 Samma i profil.

27 Samma i profil.

28

29

30 Annat exempel. Byggnad inte ingått i byggnadspolygonerna från ggd, och där autoklassningen inte uppfattat som byggnad.

31 Markpunkter på altan. Profil tvärs huset och altan.

32 Oklassade och markpunkter i profil. Profil tvärs huset och altan.
I,5 meter hög altan.

33 Samma med terrängskuggning, före omklassning av altan.

34 Terrängskuggning, efter omklassning av altan.
Blir en annan markyta.

35 Terrängskuggat. Altan ovanifrån, före omklassning.
Det rosa är vägar och huspolygoner.

36 Terrängskuggat. Altan ovanifrån, efter omklassning.
Det rosa är vägar och huspolygoner.

37 Tät ungskog, 2 m hög. Tät vegetation, låga träd, har autoklassats till mark. Profil dras snett uppifrån och ner i bilden.

38 Markpunkter och oklassade i profil.

39 Med terrängskuggning före editering.

40 Med terrängskuggning efter editering.

41 Före editeringen av vegetationen som blivit mark.
(Samma ställe som ovan.)

42 Efter editeringen av vegetationen som blivit mark.
(Samma ställe som ovan.)

43 Ett exempel på undervegetation som blivit mark
Ett exempel på undervegetation som blivit mark? Eller är det ett stenröse? Svårt att veta.

44 Exempel från Finland. Låg tät vegetation har autoklassats till markpunkter. I rutan har editering skett, för att visa på skillnaden.

45 Flygbild. Diken med träd/buskar och öppna diken.

46 Samma, nu med laserpunkter, som visar mark.
Flygbild och laserpunkter dock inte samtida.

47 1 2 Inzoomat. Profiler till kommande bilder.

48 1 5 dm djupt dike Profil

49 2 Diket kommer inte med i höjdmodellen.

50 2 Det vita är oklassat data, buskar mm. Diket kommer alltså inte med i höjdmodellen.

51 Höjdmodell, med terrängskuggning (vriden jmf med tidigare bilder, pga skuggningen)
Det finns många diken i vårt land, och att rätta till alla dem, dvs. lägga till punkter eller brytlinjer, blir svårt.

52 Bergbrant där autoklassningen inte tagit branten till mark.
Till höger efter omklassning från oklassat till mark.

53 Här är det höjdmodell med färg efter höjd: rosa högst, blått lägst.
Profilen på föregående bild är tagen vid rosa strecket. Till vänster före omklassning, till höger efter. Mer detaljerat efter omklassning av bergbrant. I bilden till vänster saknas ju information, vilket de stora trianglarna visar.

54 Pirar, kajer, bryggor. Markpunkterna på flytbryggorna ligger inom vattenpolygonen, och har därför klassats om till vatten. Men bryggorna ska inte ingå i markmodellen (som bygger på mark- och vattenpunkter). Det blir dock väldigt mycket jobb om detta ska rättas till, finns inte resurser till det.

55 Temporära objekt, bilar, båtar på tomter mm
Jordhögar, täkter, brott – svårt veta hur temporära de är.

56 6 m hög grushög, som exempel.

57 Triangulerade markpunkter med terrängskuggning.
Före omklassning av en hög (som exempel). Förändring har skett sedan ortot, t.ex. är högen i ovalen mindre i laserdatat.

58 Triangulerade markpunkter med terrängskuggning.
Efter omklassning av en hög (som exempel). Förändring har skett sedan ortot, t.ex. är högen i ovalen mindre i laserdatat.

59 Samma i profil. Markpunkter med terrängskuggning.

60 Samma i profil. Markpunkter med terrängskuggning.

61 Exempel på gruvhål.


Ladda ner ppt "Objekt för fineditering?"

Liknande presentationer


Google-annonser