Hur kan vi mäta relevanta egenskaper?

En presentation över ämnet: "Hur kan vi mäta relevanta egenskaper?"— Presentationens avskrift:

1 Hur kan vi mäta relevanta egenskaper?
IVA – skogsnäringens teknik – 19 nov 2012 Är det svenska skogsbruket på rätt väg? Hur kan vi mäta relevanta egenskaper? Lars Björklund SDC - VMU Virkesmätning Utveckling

2 Mål: Värdeoptimerande virkesutnyttjande
Hur? Genomtänkt integration från skog till marknad Hur? Kommunikation – informationsutbyte Vad kan virkesmätningens roll vara i detta? Virkeslära -Trädmodeller Process -simulering Marknads-kunskap

3 Virkesmätningens (VMF/SDCs) roll enligt branschen
Underlätta virkeshandeln Trygghet Upprätthålla virkeshandeln. Våga göra affärer. Våga byta virke. Förtroende Handelsmåttet tydligt, accepterat, kontrollerat och likformigt (slippa ”bråka” om det i affären) Minska mängden rättsprocesser mellan säljare och köpare Underlag för flödesstyrning och flödesoptimering Flödestider Lager Förbättra råvaruutnyttjandet Kort sikt Minimera kvalitetsbristkostnader (varje stock på rätt sätt till rätt plats i rätt tid) Lång sikt Mätningsregler ger anvisningar för skogsskötseln (rakt, finkvistigt…)

4 Mål för mätteknisk utveckling
Bättre (noggrannare) Billigare Intressantare (ex fler vedegenskaper) VMF/SDCs verksamhet har två syften: Mätning och redovisning för vederlag Information för processtyrning

5 Sågtimmermätning Värdefull virkesinformation eller ”bara” ett mätbesked?

6 Ny sågtimmerinstruktion från 2008
Varför en ny instruktion? Förenkla mätningen – förbättra mätresultatet Bädda för automatisering Bibehållet incitament för kvalitetsskogsskötsel

7 Leveransgill sågtimmerstock ska:
Vara tillredd av levande stamdel samt kapad med såg. Vara fri från insektsskador och lagringsröta i veden. Vara fri från kol, sot, metall, plast, grus och sten i ved och bark. Med grus och sten avses mineralämnen med fraktionsstorlek > 2 mm. Vara fri från rotben med höjd ≥ 15 cm. Ha max 5 % skogsröta i ändytan. På rotstockar ställs rötarean i relation till tvärsnittsarean 10 cm in från ändytan. Skogsröta orsakad av tallticka (Phellinus pini) tillåts ej. Uppfylla längd- och diameterkrav enligt leveransbestämmelse. Vara tillfredsställande rak. För stock 3,4 m eller längre tillåts max 120 cm utbytesförlust. Stockens raka del ska hålla minsta avtalade utbyteslängd. För sågtimmer i standardlängd ≤ 3,3 m (kubb) tillåts max 30 cm utbytesförlust. Ej ha öppen lyra, slirskada, spjälkning eller annan stamskada (inkluderar ej rotveck) djupare in i sågcylindern än 20 % av dennas diameter. Vara fri från stam- och växtsprickor härrörande från det växande trädet. Dock tolereras märgsprickor. Ej ha sprötkvist större än 120 mm. Vara tillfredsställande kvistad eller, om annan kvistningsgrad avtalats, kvistad enligt avtalet. Dvs rak, skadefri och lämplig dimension = sågbar

8 Leveransgill stock kvalitetsklassas
Tall: fyra klasser Gran: två klasser Ej kvist Friskkvist Prima Sekunda Prima Sekunda Prisskillnader mellan klasser reflekterar branschens syn på vad som är relevanta egenskaper (tall: ok, gran: nja)

9 Grundfrågan: Bidrar virkesmätningen till värdeoptimerande virkesutnyttjande?
Vi mäter många relevanta egenskaper. Dimensioner, rakhet, skador etc. Tack vare det får sågverken sågbart virke. Skogsskötseln styrs mot det vi tror är bra kvalitetsnisch för svenska skogsprodukter Men skulle vi kunna göra mer? Vad kan mätas?

10 Så tänkte vi oss automatiseringen 2007
3D Röntgen Kombination av röntgen och 3D-mätram Bildanalys av ändytefoto 3D-mätram Kanske: kombination av röntgen och 3D-mätram Ingen teknik på G Möjligen bildanalys

11 Röntgen Två fabrikat på svenska marknaden: Rema och Microtec
(kostar 5-10 miljoner) Två fabrikat på svenska marknaden: Rema och Microtec Starkt ökande intresse, finns på 7-8 sågverk Nytta för sågverkens sortering: Avstånd mellan kvistvarv Kärnvedsandel Kvistmängd Nytta för VMF: automatisk kvalitetsklassning Microtec har utvecklat datortomograf för sågverk – första ex sålda

12 Bildanalys årsringar Årsringsmätning har vi satsat forskningspengar på. Men ej tillräckligt intresse för att produktutveckla. Skulle kunna mäta t ex juvenilvedsandel.

13 Mer information av värde för industrin: Växtvridet virke ger krokiga plankor
Extremt växtvriden tall Mätning av växtvridenhet med hjälp av laserpunkt Prototyp med fyra laserpunkter Laserpunkten blir elliptisk längs fibrerna. Riktningen mäts automatiskt med bildanalys

14 Akustisk mätning visar hållfastheten
Ny Zeeländska produkter och visioner Akustik är ljuv musik för sågverksbranschen! Italienska Microtec har färdig produkt Manuellt On-line i skördaren Finns ännu ej i Sverige

15 Vi skulle alltså kunna mäta mer
Vi skulle alltså kunna mäta mer. Men om det inte kan återföras till skogsskötseln är det tveksamt om nyttan av att göra denna mätning värdepåverkande. Bättre då att vederlagsmätningen integreras med företagens sortering. Då kan man på varje sågverk välja vad man vill mäta.

16 Virkesegenskaper kan vara
Exempel 1 Påverkade av skogsskötseln kvistighet, årsringsbredd 2 Prognosticerbara (bra korrelationer) avstånd mellan kvistvarv 3 Synliga för skördarföraren rakhet, röta 4 Ej 1-3 (hållfasthet), kärnvedsandel, växtvridenhet Alternativ 1-3 bör ingå i mätningsinstruktioner, dvs vara prispåverkande. (ev specialsortiment, dvs bara viss(a) industrier) Vad gäller alternativ 4 är det bättre att virkesmätningen integreras med företagens sortering. Då kan man på varje sågverk välja vad man vill mäta.

17 Mäter vi relevanta egenskaper?
Tall Gran Relevant V-mätn Hur Rakt, felfritt ja 3D-ram, visuellt Kvist Ja Visuellt, röntgen Hållfasthet Nej Akustiskt Kärnved Röntgen, IR-ljus Växtvridet Laserpunkt Juvenil-ved Bildanalys Många nej på gran!

18 Specialsortiment vs standardsortiment
Om viss(a) egenskap(er) har stor betydelse för produkt med begränsad marknad, och dessa stockar går att plocka fram till vettig kostnad, bör industrin definiera specialsortiment. Exempel: fanér, plywood, stolpar, stamblock Borde kanske finnas fler exempel? Eller kanske att bautasågverk borde integreras med specialprodukter – alla stockar till samma industritomt

19 Vad är nyttan av mer data från mätplatserna?
Information om virkets egenskaper till säljare och köpare Lära sig mer om virke från viss region eller viss typ av skog för att kunna handla smartare Köparen kan välja att sortera efter viss(a) egenskap(er) Vissa egenskaper kan bli prispåverkande (komplement/ersättning till dagens kvalitetsklassning)

20 Framtida sågtimmermätning
Den framtida vederlagsmätningen, respektive sorteringen, torde jämfört med idag komma att kännetecknas av att: Vi mäter och redovisar avsevärt fler karaktärer/egenskaper. Större delen av mätarbetet är automatiserat. Mätpersonalen ägnar sig därför till stor del åt övervakning av mätningen. På SDC pågår utveckling för att klara det framtida informationsbehovet – en ny Violförnyelse

21 Är vi på rätt väg? Hyfsat intresse för att mäta mer, röntgen på G
Kanske storsågarna kan bli trämekaniska kombinat? Förbättrat informationsutbyte SDC/VMF och branschen på G – MoRs bidrag kan öka Info från mätning blir kunskap blir styrning/utveckling