Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

A. Mest centrala tankar i socialiseringsforskning B. Genus C. Socialisering D. Socialisering och ålder E. Min egen forskning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "A. Mest centrala tankar i socialiseringsforskning B. Genus C. Socialisering D. Socialisering och ålder E. Min egen forskning."— Presentationens avskrift:

1

2 A. Mest centrala tankar i socialiseringsforskning B. Genus C. Socialisering D. Socialisering och ålder E. Min egen forskning

3 Socialisering och föreställningar om människans natur och villkor Socialisering och den teoretiska relationen mellan det individuella och kollektiva Varför vet vi mer om barndom än om barn? Det individuellas betydelse för antropologi Självständighet och beroende: ”Om man inte tillhör kan man inte bli” (Norman 1997:146) Norman & Nielsen: 1. Människan är medskapande och oförutsägbar; 2. Tänka kritiskt kring teorier med hjälp av etnografier.

4 Hur studeras socialisering? Utgå ifrån sociala relationer, situationer och regler Beskriva och ge mening åt social praxis Använda ett holistiskt och jämförande perspektiv Ta reda på principer för social differentiering: till exempel ålder och genus Ålder och genus: en mötesplats och ett slagfält för det biologiska och det kulturella; för idéer om det inneboende och det förvärvade, det ärvda och det inlärda, det essentiella och det konstruerade i människan Clifford Geertz: vi kommer till den här världen med förmågan att leva tusentals olika liv men till slut lever bara ett. Nielsen & Norman: Människan är både produkt och producent av kultur.

5 Studeras som relation mellan män och kvinnor som ser olika ut i olika samhällen Socialisering och genus: människor lär sig att bli kvinnor och män Varför genus inom vetenskaplig forskning och när? Genus och antropologi Edwin Ardener: ”muted groups” och antropologi som ett manligt vetenskapligt projekt Thomas Hylland Eriksen: ”kvinnans relativa maktlöshet och påstådda universella underordning” (2000:134) Titta på arbets- och maktfördelning mellan kvinnor och män Vad säger informanterna själva och vad säger vi? Vem är egentligen maktlös? Etnografiska exempel: hopi, mundurucú (se Eriksen 2000:137-40)

6 Jakt eller samling? ”Man the Hunter” eller ”Woman the Gatherer” – vem är drivkraften i evolutionen? Michelle Rosaldos hypotes - man : kvinna :: offentligt : privat Ortner & Whitehead – kvinnor och privata, partikularistiska projekt :: män och det offentliga och det allmännas bästa Gatan & hemmet i Medellin, Colombia (Norman 1997:70-1) Strukturalism och universella dikotomier Sherry Ortners hypotes – man : kvinna :: kultur : natur Kvinnans kropp: amning och menstruering Lägre sociala roller Motsvarande mentala strukturer

7 Närhet till naturen: kvinnor, barn och grupper med låg social status Etniska grupper i det gamla Jugoslavien och ”stadier i kultur- och samhällsutveckling” (till exempel serberna i Kroatien och albanerna i Serbien) Problematisera det likhetstecken som ställs mellan grupper med låg social status och natur: alla människor har ett proaktivt och skapande förhållningssätt till omgivningen Titta på regler och praktik – vilka resurser och strategier använder sig människor av när de deltar i det sociala livet? Hur ska vi rent metodologiskt närma oss ”muted groups”?

8 Pia Løvschal Nielsen Fältarbete bland hutteriter i Kanada Visar på relationen mellan teori och empiri i antropologi Ställer sig frågande till ett vuxencentriskt perspektiv inom socialiseringsforskning – föreställningen om att barn får kultur av vuxna Den sociala verkligheten/världen är inte homogen Norman: människan är både autonom och heteronom, ”ett subjekt med en inre konfliktfylld värld av föreställningar, fantasier och minnen och samtidigt beroende av andra” (1997:58). Barn har redan en personlighet som interagerar med vuxna

9 Pierre Bourdieu: habitus och socialt fält Habitus – ”ett internaliserat handlingsprogram”, ”förkroppsligad kultur” (Eriksen 2000:95) Nielsen: Brännmärkningsritualen bland hutteriter och barns egna sociala fält Nielsen: Ifrågasätter en vuxencentrisk och funktionalistisk förklaring av socialisering - fenomen förklaras utifrån sitt syfte; fokus sätts på framtid i stället för nutid – hur barn ska bli, inte hur de är. Norman: Hur vet man att resultatet hänger samman med uppfostringsmetoden? Bra fråga!

10 Psykologi och utvecklingsperspektivet Människans utveckling förklaras i termer av hennes växande kognitiva förmåga Antropologisk rädsla för utvecklingsresonemangen och essentialism Hur ska antropologi kunna förklara internalisering, inlärning, inre världar och mentala strukturer? Här behöver vi insikter från andra discipliner.

11 Samspel mellan ålder och andra principer för social differentiering: klass, etnicitet, genus. En studie av ett svart och ett vitt arbetarklassområde på 1980-talet i North Carolina, USA (se Norman 1997:115-20) Förhållandet mellan kultur och personlighetstyper (till exempel, Tyskland och Serbien)?

12 Ålder och social praxis – när blir man vuxen egentligen? Människan som en rituell varelse Samhällen uppmärksammar rituellt olika livsstadier Ritualer är symboliska handlingar som ger mening åt det sociala livet Initiationsriter (Arnold Van Gennep) Övergångsriter: separation, liminalitet, återintergration (Victor Turner) Initiationsriter och formandet av sociala grupper av jämnåriga (maasai, kaguru, se Eriksen 2000:144-5, 147) Kroppen och initiationsriter (nuer, se Eriksen 2000:146); kvinnlig omskärelse (maasai, somalier, se Norman 1997:156-63)

13 Sociala förändringar i det serbiska samhället och unga människor (artonåringar) Förhållandet mellan det förflutna och nuet i unga människors vardag Bakgrundsfakta om Serbien: En del av Jugoslavien, som bestod av sex självständiga republiker, numera stater Jugoslavien upplöstes i början av 1990-talet och kriget utbröt Jugoslavienkriget och ”demokratins mörka sida” – vilar demokrati på etnisk homogenitet (se Mann, Michael The Dark Side of Democracy: Explaining Ethnic Cleansing. Cambridge: Cambridge University Press)? Milosevic, serbernas president, var en central gestalt i serbisk politik fram till år Han dog under rättegången i Haag. Serbernas ”kollektiva skuld och politiska ansvar” och konfrontation med det förflutna

14 Krav på det serbiska samhället: ”Ta avstånd från extrem nationalism genom konfrontationen med det förflutna” ”Utveckla institutioner och mekanismer för frågor kring mänskliga rättigheter ” ”Deradikalisera regionala nationalismer ” Vad säger man om detta på hemmaplan? Mina informanters livsförhållanden och uppfattningar – hur hänger de samman? (Jfr Normans resonemang om sambandet mellan uppfostringsmetod och resultat)

15 Hur uppfattas människor och verkligheten? Varför är verkligheten oäkta? Kommunism och krig. Tystnaden mellan generationer och kunskaper som inte lärs ut Varje generation måste lära sig vissa saker på egen hand Hannah Arendt: ”natality” – människans förmåga att påbörja något nytt. Hur hanterar vi arvet som de äldre lämnar till oss? Med hjälp av vår förmåga att initiera nya skeenden som även bottnar i det att vi som människor är unika och oförutsägbara. Vi är aldrig bara kopior av andra människor och omgivningar


Ladda ner ppt "A. Mest centrala tankar i socialiseringsforskning B. Genus C. Socialisering D. Socialisering och ålder E. Min egen forskning."

Liknande presentationer


Google-annonser