Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

9 december 2009 Hälsa och Samhälle Malmö Högskola Rosalind Duhs University College London Centre for the Advancement of Learning and Teaching Från lärandemål.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "9 december 2009 Hälsa och Samhälle Malmö Högskola Rosalind Duhs University College London Centre for the Advancement of Learning and Teaching Från lärandemål."— Presentationens avskrift:

1 9 december 2009 Hälsa och Samhälle Malmö Högskola Rosalind Duhs University College London Centre for the Advancement of Learning and Teaching Från lärandemål till examination

2 Inledning Diskussioner i ämnesgrupper Tankar om lärandemål och examination hittills Era mål för dagens workshop

3 Program 13:00-14:30 Att examinera lärandemål 14:30-14:45 Fika 14:45-16:30 Arbete med kursplaner i seminariegrupper

4 Efter avslutad workshop förväntas deltagarna kunna: 1.Välja och skapa examinationsformer och - uppgifter anpassade till lärandemål (olika kunskapsformer och nivåer) 2.Motivera sina val av examinationsformer 3.Granska huruvida lärandemål testas av examinationsformer/-uppgifter Från lärandemål till examination Lärandemål för dagen

5 Återsval (Backwash)

6 Surf the wave of backwash: assessment for learning

7 Validitet: Lärandemål testas

8 Varför examinerar vi? 1.Motivering 2.Lärande 3.Återkoppling (till studenterna) om styrkor och svagheter 4.Återkoppling (till lärare) om hur väl studenterna klarar kursen 5.Bedöma studentens prestation (betygssättning) 6.Kvalitetssäkring (intern och extern) 1-4 Kräver många oformella examinationstillfällen inkl självvärdering och studentbedömning 5 och 6 kräver reliabel examination, men hur ofta? Från: 4pr.html 4pr.html

9 Alverno: Examination för lärande bör Bedöma vad studenten kan åstadkomma i kontext som liknar ’verkligheten’ (yrkeslivet) Baseras på i förväg specificerade lärandemål, kända betygskriterier och självvärdering Omfattar olika examinationsformer och progression (fördjupning och breddning) Innefattar många tillfällen där studenten får återkoppling (Mentkowski and Associates, 2000) Översikt: examination för lärande

10 Examinationen (Studentspegeln 2007) Examinationen har kontrollfunktion. 63% uppger att det är faktakunskaper som examineras (ofta 96%) Gamla tentor används av ca 85% inom exempelvis teknik Reflektioner: Examinationen ”ett nödvändigt ont” inte del av lärandeprocessen. (Från: Elinor Edvardsson Stiwne, 2007, IBL/Ffk, Linköpingsuniversitet)

11 Lärandemål och examination i sitt sammanhang Skapa en inre logik mellan lärandemål, undervisningsaktiviteter och examination / examinationsformer

12 Undervisnings- och läraktiviteter Lärandemål Examinations- former ’CONSTRUCTIVE ALIGNMENT’ Inre logik i lärandemål, lärande, och examination Röd tråd mellan lärandemål, lärande, och examination

13 Fokus: Summativ examination Examination som bidrar till studentens slutresultat

14 Kunskapsformer Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Olika slags kunskap är relaterade!

15 Biggs (2003) p. 42 Uppnå professionell kunskap Vad? Hur? När? Professionellt kunnande TEORI PRAKTIK

16 Teoretisk kunskap?

17 Examinationsformer Studenten arbetar med olika förmågor och färdigheter och utvecklar värderingsförmåga och förhållningssätt

18 Från mål till lärandemål: skillnaden Mål NEUROPSYKOLOGI Kursen syftar till att ge en introduktion eller aktualisering av neuropsykologin för yrkesverksamma psykologer. Lärandemål NEUROPSYKOLOGI Efter genomgången kurs förväntas kursdeltagaren ha förmåga att: kritiskt analysera den aktuella neuropsykologin med hänvisning till den nya forskningslitteraturen i området. Från:

19 Från lärandemål till examination Lärandemål: Slutet av kursen NEUROPSYKOLOGI Efter genomgången kurs förväntas kursdeltagaren ha förmåga att: kritiskt analysera den aktuella neuropsykologin med hänvisning till den nya forskningslitteraturen i området. Examination: möjligheter Analysera relevant forskningslitteratur Innebär att studenten kan: - Redogöra för fakta - Välja det som är relevant - Söka litteratur - Skriva och/eller diskutera/presentera sin analys - Arbeta/planera arbete i grupp

20 Lärandemål och examination Examinerbara lärandemål uttrycker synlig användning av kunskap genom aktivitet från studenten.

21 Nivå: hur svår är examinationsuppgiften? Taxonomier

22 Examinationsformer Testar olika kunskapsformer Se Epstein och examinationsformsguiden E-examination?

23 Scenario för ’Modified Essay Question’ Någon på en klinik där du arbetar ordinerar kåvepenin. Det står i patientens sjukjournal att hon är ”känslig mot penicillin”. Hon återkommer till kliniken med utslag och undrar ”om det är på grund av halsen eller något annat”. Vad säger du till patienten?’ Diskutera kunskapstyperna som examineras. Fundera även på det ’rätta’ svaret.

24 AKTIVITET 1 Vilken examinationsform passar bäst? Studera lärandemålen i exemplet: Djurs medverkan i vård och socialt arbete Salstenta Muntlig presentation Uppsats Loggbok Muntlig examination Klinisk examination Debatt Scenario Hemtentamen Nätburen examination Annan examinationsform

25 AKTIVITET 2: Examinationsformsscenario JIGSAW 1+2, 3, eller 4 Du vill välja en eller flera examinationsform/er och examinationsuppgifter tillsammans med en kollega. Examinationsformen ska testa lärandemålen i exemplet från Biomedicinsk teknologi II. Skriv ett förslag till examinationsform/er och examinationsuppgifter för kursen ifråga. Tänk lärandemål→läraktivitet →examination. Tänk också på kunskapsform. Alla ska täckas!

26 Lärandemål: workshopaktivitet Efter avslutad workshop förväntas deltagarna kunna: 2. Motivera sina val av examinationsformer 3. Granska huruvida lärandemål testas av examinationsformer/-uppgifter

27 Workshopaktivitet Studera era kursplaner. Arbeta gärna tillsammans med andra. Granska lärandemålen i era kurser. Hur kunde lärandemålen examineras? Kan du motivera dina val av examinationsform/uppgift? Täcker dina examinationsformer de 3 kunskapsformerna? Komplettera dina examinationsformer om kunskapsformer fattas.

28 Litteratur Biggs, J. (2003). Teaching for Quality Learning at University. 2nd ed. Buckingham: The Society for Research into Higher Education & Open University Press. Eraut, M. (1994). Developing professional knowledge and competence. London and Washington D.C.: The Falmer Press. Mentowski, M. and Associates (2000). Learning that lasts: integrating learning development, and performance in college and beyond. San Francisco: Jossey-Bass. Schön, D. (1987). Educating the Reflective Practitioner. San Francisco: Jossey-Bass.


Ladda ner ppt "9 december 2009 Hälsa och Samhälle Malmö Högskola Rosalind Duhs University College London Centre for the Advancement of Learning and Teaching Från lärandemål."

Liknande presentationer


Google-annonser