Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 9 Kapitalbehov, finansiering, budgetering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 9 Kapitalbehov, finansiering, budgetering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen."— Presentationens avskrift:

1 TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 9 Kapitalbehov, finansiering, budgetering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

2 Martin KylingerTPYT16LE5:2 Seminarium 9 (kap 21,26) Kapitalbehov Kapitalanskaffning Ekonomistyrning Budgetering Balanserat styrkort

3 Martin KylingerTPYT16LE5:3 Kapital Real kapital –Är fysiska objekt av olika slag, t.ex. anläggningar, utrustning och varulager Finansiellt kapital –Är t.ex. kapitalplaceringar i bank och aktier Humankapital –Är kunskap, skicklighet och kompetens bland företagets medarbetare Immateriellt kapital –T.ex. patent, varumärken och goodwill

4 Martin KylingerTPYT16LE5:4 Finansiering Vad är finansiering? –Kapitalstorlek –Kapitalanvändning –Kapitalanskaffning –Kapitalkostnader

5 Martin KylingerTPYT16LE5:5 Balansräkning (BR) BR ger en översiktsbild av ett företags finansiella ställning vid en given tidpunkt Balansomslutningen visar företagets totala kapital (total kapitalanvändning respektive total kapitalanskaffning) BR debetsida visar vad kapitalet används till (T) (hur kapitalet binds i företaget) BR kreditsida visar hur kapitalet har anskaffats (S+EK)

6 Martin KylingerTPYT16LE5:6 Kapitalbehov Kapitalbehov och kapitalanvändning varierar ”Anläggningskapitalintensiva” företag finns inom gruv-, kraft-, cement-, skogs- och kemiindustrin Handelsbolag binder främst sina tillgångar i varulager Serviceföretag är i allmänhet inte särskilt kapitalintensiva

7 Martin KylingerTPYT16LE5:7 Kapitalbehov De flesta företag har behov av tre slags kapital Anläggningskapital –Behovet av anläggningskapital är detsamma som bedömningen av grundinvesteringen Rörelsekapital –Täcks delvis av försäljning, men ett visst behov av rörelsekapital kommer alltid finnas beroende på att kapitalet bind i t.ex. råvarulager, produkter i arbete (PIA), färdigvarulager och kundfordringar Säkerhetskapital –Nödvändig för att klara eventuella störningar i driften och på marknaden. Beräknas ofta som en procentsats av omsättningen. Hålls ofta som en likviditetsreserv i form av kontanter eller banktillgodohavanden

8 Martin KylingerTPYT16LE5:8 Kapitalrationalisering ”Just-in-time” (JIT) –Syftar bland annat till att företaget ska hålla små lager, eller i idealfallet att helt eliminera behovet av lager Cash Management –Handlar om hur företaget hanterar likvida medel. Syftar till att öka effektiviteten i företagets in- och utbetalningssystem, hanteringen av kundfordringar och leverantörsskulder, i förvaltningen av likvida medel och kortfristig upplåning samt valutaförvaltning.

9 Martin KylingerTPYT16LE5:9 Rörelsekapitalbehov Kapitalbindning som sker i företagets omsättningstillgångar. Exempelvis förrådshållning, produktion, lagerhållning eller kreditgivning. tid kapital- bindning

10 Martin KylingerTPYT16LE5:10 Kapitalbindningsdiagram - exempel Råvarulagringstid: 40d Leverantörskredittid: 30d Produktionstid: 10d Färdigvarulager:30d Kundkredittid: 45d dM: 100 kr/st dL: 200 kr/st TO: 100 kr/st

11 Martin KylingerTPYT16LE5:11 Budgetering och finansiering Finansbudget –En plan för företagets kapitalrörelser, d v s de planerade in- och utbetalningarna under en tidsperiod samt de olika finansieringsalternativen. Finansbudgeten är i princip en framåtriktad kassaflödesanalys Likviditetsbudget –Är en mer detaljerad budget som ofta är ettårig och som beskriver in- och utbetalningarna t ex månadsvis. Dessa budgetar hjälper till att i förväg visa när företaget har behov av kapitaltillskott eller har placeringsbart likviditetsöverskott

12 Martin KylingerTPYT16LE5:12 Kapitalmarknad Den marknad som försörjer företag och organisationer med kapital Marknaden för eget kapital (främst aktiemarknaden) Kreditmarkanden, består av: –Penningmarkanden (den korta marknaden) –Den långa marknaden

13 Martin KylingerTPYT16LE5:13 Kapitalanskaffning Främmande kapital –Kapital som tillskjuts av andra än ägarna. Det är utlånat på bestämd tid. Räntor och amorteringar ska betalas till långivarna på fastställda tidpunkter oavsett företagets resultat Eget kapital –Kapital som tillskjuts av ägarna. Det kan också öka genom att man kvarhåller vinstmedel i företaget. Det egna kapitalet är riskbärande kapital. Det betyder att ägarna får ersättning i form av utdelning och värdeökning endast om företaget går tillräckligt bra

14 Martin KylingerTPYT16LE5:14 Kapitalanskaffning De väsentligaste skillnaderna mellan eget och främmande kapital: Löptid - det främmande kapitalet har begränsad löptid. Det egna kapitalet har i praktiken obegränsad löptid. Säkerhet - långivarna kräver i regel säkerhet i form av borgen eller pant för sitt kapital. Ägarna får ingen sådan säkerhet. Eget kapital är så kallat riskkapital. Avkastning - det främmande kapitalet har avtalsenlig rätt till bestämd avkastning. Det egna kapitalets avkastning är beroende av företagets förmåga att ge vinst. Dess avkastning kan bli mycket hög eller ingen alls. Inflytande - ägarna har det dominerade inflytande över företaget. Långivarna har i regel ett begränsat inflytande.

15 Martin KylingerTPYT16LE5:15 Ekonomistyrning Vad är styrning och ekonomistyrning? –Styrning går ut på att: Formulera målet Styra mot målet Följa upp om verksamheten utvecklas i rätt riktning (mot målet) och i rätt takt Vidta åtgärder för att hålla kurs och tempo –Ekonomistyrning underlättas därför av: Tydliga ekonomiska mål Information om ”hur det går” Snabba resultat av vidtagna åtgärder

16 Martin KylingerTPYT16LE5:16 Ekonomistyrning Syftet är att åstadkomma en medveten styrning av beslutfattande inom organisationen för att uppnå bättre resultat, lönsamhet och finansiell ställning. Innebär att man: –Preciserar ekonomiskt ansvar för olika organisationsenheter –Formulerar ekonomiska mål för olika organisationsenheter –Utformar och utnyttjar lämpliga ekonomisystem för styrning

17 Martin KylingerTPYT16LE5:17 Principer för tilldelning av ekonomiskt ansvar Ansvarighetsprincipen –Innebär att alla kostnader och intäkter ska knytas till någon ansvarig som också ska ha motsvarande befogenheter Påverkbarhetsprincipen –Innebär att (så långt det är möjligt) organisationsenheter och chefer för dessa ska ansvara för sådan intäkter och kostnader som de kan påverka. Brukar tala om fyra olika slags ekonomiska ansvarscentra; Räntabilitetsenheter, Resultatenheter, Intäktsenheter och Kostnadsenheter

18 Martin KylingerTPYT16LE5:18 Vad är budgetering? En plan – ett handlingsprogram – för framtiden uttryckt ekonomiska termer Omfattar i regel ett år och är då ofta mycket detaljerad Årsbudgeten är ibland en detaljerad bit av en flerårsbudget som ofta är rullande, d v s byggs på varje år med ytterligare ett år vid det årliga budgetarbetet Budgeten bygger på dels erfarenheter från tidigare perioder och dels på den strategiska planen i företaget Strategisk planFlerårsbudgetÅrsbudget

19 Martin KylingerTPYT16LE5:19 Budgetens syfte Är ett samordningsinstrument –Syftar till att samordna den mängd av beslut och åtgärder som sker i ett företag Är ett styrmedel –Eftersom det förutsätts att ledningen formulerar klars mål för verksamheten och att den genom uppföljningssystem ser till att dessa uppfylls

20 Martin KylingerTPYT16LE5:20 Budgetens syfte Bör vara ett kommunikationsinstrument –Mellan företagsledningen och de olika avdelningarna. Den fastställer de krav ledningen ställer på avdelningarna i form av målsättningar, ramar och restriktioner. Avdelningarna rapporterar i sin tur löpande, i form av budgetuppföljning, om den aktuella utvecklingen Är ett kontrollinstrument –Budgetuppföljning ska i god tid upptäcka om utvecklingen går åt ett annat håll än vad man tänkt sig, så att snabba motåtgärder kan sättas in (vid sämre resultat än beräknat) så företaget snabbt kan utnyttja en gynnsam trend

21 Martin KylingerTPYT16LE5:21 Uppbyggnad av budget 1: Budgeten ska ansluta till avdelningen i ansvarsområden i företagets organisation. En budget för en avdelning ska därför innehålla de inom avdelningen påverkbara kostnaderna och intäkterna 2: Budgeten ska ansluta till företagets kalkylmodell. Resultatbudgeten för en division kan t ex betraktas som en kalkyl på resultatet för divisionen som helhet 3: Rapportering av budgetutfallet ska ske snabbt till berörda befattningshavare 4: Budgeten ska var ett underlag för dialog och diskussioner i organisationen dels före beslut, dels vid uppföljning av konsekvenserna av fattade beslut

22 Martin KylingerTPYT16LE5:22 Budgeteringens faser Budget- direktiv Budget- uppställande Budget- fastställs VerkställighetUtfall Kontroll Återföring av information för styrning och för bättre budgetering nästa gång

23 Martin KylingerTPYT16LE5:23 Budgetsystem Försäljningsbudget Tillverkningsbudget Personal- och lönebudget Materialbudget Omkostnadsbudget Avskrivningsbudget Investeringsbudget Förråds- och inköpsbudget Resultatbudget Likviditetsbudget DelbudgetarTotalbudgetar

24 Martin KylingerTPYT16LE5:24 Budgeteringens fördelar De anställda på olika nivåer i organisationen får ökande möjligheter att styra och samordna verksamheten inom sitt ansvarsområde Möjligheterna att delegera ansvar och befogenheter i organisationen blir större. Styrningen kan få karaktären av målstyrning och självstyrning => kan öka motivationen och arbetsglädjen bland de anställda De anställda får ökade möjligheter att se de ekonomiska konsekvenserna av fattade beslut => kan bidra till stärkt kostnadsmedvetande och ökat ekonomiskt ansvarstagande De anställda får god info om planerat och verkligt resultat såväl för den egna avdelningen som för företaget som helhet

25 Martin KylingerTPYT16LE5:25 Kritik mot budgeteringen Företag lägger ner orimligt med tid på budgetuppställande Budgeten upprättas så tidigt i förhållande till budgetperioden och att budgetmålen därför kan vara förlegade redan vid budgetperiodens början Strävar efter förenklingar i budgeteringsprocessen Jämför utfall med de mest välskötta företagen (best practice) Balanserat styrkort

26 Martin KylingerTPYT16LE5:26 Balanserat styrkort Tanken med balanserat styrkort (Balanced Scorecard) är att mäta mer än bara ekonomiska nyckeltal Länkar ihop strategi med operativ verksamhet Preciseras i fyra perspektiv med tillhörande kritiska framgångsfaktorer och nyckeltal

27 Martin KylingerTPYT16LE5:27 Balanserat styrkort Finansiellt: ekonomiska och finansiella prestationer Kund: kundvärde, kundtillfredsställelse och kundrelationer Process: verksamhetsprocessernas kvalitet och produktivitet Utveckling: innovationer, förnyelse, lärande,…

28 Martin KylingerTPYT16LE5:28 Balanserat styrkort Finansiella perspektivet Utvecklings- perspektivet Kund- perspektivet Process- perspektivet MålNyckeltal MålNyckeltal MålNyckeltal MålNyckeltal Vision & Strategi Igår Idag Imorgon


Ladda ner ppt "TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 9 Kapitalbehov, finansiering, budgetering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen."

Liknande presentationer


Google-annonser