Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Väderrapporter Hur gammal är informationen innan den distribueras? Vilket är rapportområdet? Hur stort är rapportområdet? Ju yngre dess bättre – Flygstationer,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Väderrapporter Hur gammal är informationen innan den distribueras? Vilket är rapportområdet? Hur stort är rapportområdet? Ju yngre dess bättre – Flygstationer,"— Presentationens avskrift:

1 Väderrapporter Hur gammal är informationen innan den distribueras? Vilket är rapportområdet? Hur stort är rapportområdet? Ju yngre dess bättre – Flygstationer, lots, sjöbevakning m m Oftast är landrapporten bäst! Ju lokalare dess bättre – Flygstationer, lots, sjöbevakning m m

2 Analysera rapporten! Se till att Du kommer ihåg själva rapporten! Jämför den med tidigare rapporter – Har väderutsikterna förändrats? I tidsmässigt? Styrkemässigt? 3 st!

3 Vindstyrketabell 0-0,2 m/sStiltjeSpegelblankt 0,3-1,5 m/sNästan stiltjeSmå krusningar 1,6-3,3 m/sLätt brisKorta småvågor 3,4-5,4 m/sGod brisVågen bryts 5,5-7,9 m/sFrisk brisLängre vågor, vita gäss 8-10,7 m/sStyv brisTalrika vita gäss 10,8-13,8 m/sHård brisStörre vågberg 13,9-17,1 m/sStyv kulingUpptornande sjö 17,2-20,7 m/sHård kulingVågberg 20,8-24,4 m/sHalv stormVågberg 24,5-28,4 m/sStormHöga vågberg 28,5-32,6 m/sSvår stormLuften fylld av skum 32,7 och överOrkanSe ovan

4 Väderkartans tecken Varm front Kall front Dimma Regnskur Hagelby Regn Åska Duggregn

5 Våg”lära” Vågstorleken består av flera faktorer – Vindstyrkan – Hur länge det blåst Efter 6-10 timmar uppnår vågorna sitt maximum – Djupet i området i förhållande till våglängden Våglängden är i regel 20 gånger våghöjden En våg växer då bottendjupet underskrider halva våglängden och tredubblas innan den bryter

6 Våg”lära” – Löpdistansen (fetchen) för vinden För maximal våg uppbyggnad krävs minst 200 nm –Ju hårdare vind ju längre fetch, ovanstående uppgift gäller för 15 m/s Var 7:e våg är större –Karaktäristisk våg Var 1000:e är ännu större – Nyckfull våg

7 Våghöjder i Östersjön VindstyrkaMedelhöjdKaraktäristiskNyckfull 3 m/s0,5 m0,8 m1,5 m 6 m/s0,8 m1,3 m2,4 m 9 m/s1,2 m1,9 m3,6 m 11 m/s1,6 m2,6 m4,8 m 14 m/s2,1 m3,4 m6,3 m 18 m/s2,7 m4,3 m8,1 m 23 m/s3,5 m5,6 m9,3 m 28 m/s4,3 m6,9 m10,7 m

8 Våghöjder Skagerack & Kattegatt VindstyrkaMedelhöjdKaraktäristiskNyckfull 3 m/s0,5 m0,8 m1,5 m 6 m/s1,0 m1,6 m3,0 m 9 m/s1,5 m2,4 m4,5 m 11 m/s2,0 m3,2 m6,0 m 14 m/s2,5 m4,0 m7,5 m 18 m/s3,5 m5,6 m9,5 m 23 m/s4,5 m7,2 m12,0 m 28 m/s6,0 m9,6 m>15 m

9 Varför blåser det? Solens uppvärmning av jorden skiftar – Dels på grund av breddgraden – Dels på grund av underlaget (hav eller land) Jordrotationens relativa fart skillnad Även moln och luftföroreningar påverkar

10

11 Sjöbrisen Lokal kustvind som blåser från vattnet in mot land Förekommer under soliga dagar sommarhalvåret Bildas när det är varmare på land än på havet På natten kommer landbrisen

12 Bryteffekter land sjö Nersvep bakom högre öar kommer snett uppifrån Krängningseffekten på en segelbåt ökar alltså mer om den ursprungliga lutningen var stor

13 Vädrets dagliga gång 1.Lugnast och klarast i soluppgången.  Oftast kyligaste stunden på hela dygnet  Ibland dimma och låga moln över land 2. Under förmiddagen värms marken upp  Dimman eller de låga molnen löses upp  Vinden sätter in  Stackmoln bildas över land

14 Vädrets dagliga gång  Molnen skiftar beroende på väderläget  Vid högtrycksväder, inga moln alls eller väldigt platta moln  Vid lägre tryck, växande höga moln som till slut bildar bymoln med regnskurar eller åska i släptåg 3. Vinden blir som starkast på eftermiddagen då det även är molnigast

15 Vädrets dagliga gång 4. Framemot kvällen sjunker molnen ihop och breder ut sig. Senare klarnar det upp 5. Vinden lägger sig 6. En ny klar och stilla natt tar vid

16 Lågtryckets gång 1. Framför front- systemet är det oftast en högtrycksrygg med vackert väder 2. Frontmoln drar upp från horisonten. Vinden ökar långsamt och vrider moturs Molnen oftast bländvita, här mörka eftersom bilden är tagen på kvällen

17 Lågtryckets gång 3. Efter 2-4 timmar är himlen täckt med höga, vita cirrusmoln (fjädermoln). Vinden har vridit ca 45  moturs från ursprungsriktningen och ökat markant 4. Efter ytterligare 2-4 timmar kommer regnet. Vinden vrider ytterligare  moturs och friskar i

18 Lågtryckets gång 5. Alltmedan det regnar vrider vinden ytterligare något moturs. Efter 3-5 timmar är regnet intensivt och då är varmfronten nära. Vinden ökar ännu mer och kan nå stormstyrka.

19 Varmfrontspassage 1. Vinden vrider  medurs och avtar. Regnet avtar och övergår till duggregn eller upphör tillfälligt 2. Efter några timmar (ev dygn) närmar sig kallfronten. Regnet kommer tillbaka i skurar. Vinden vrider något 10-tal grader moturs och ökar i styrka 3. Vinden blir alltmer byig, kallfronten närmar sig Bilden visar den ”uppklarning” som ibland sker i första läget

20 Kallfronten passerar 1. Vinden vrider  medurs och avtar. Regnet upphör och det börjar klarna upp. Betydlig siktförbättring. 2. Efter ett par timmar kan vinden vrida ytterligare några 10-tal grader medurs samtidigt som den ökar (kan nå stormstyrka). Byig vind under tiden som stackmoln bildas. Fronten har nu passerat.

21 Frontpassagen på väderkartan

22 Satellitbilder

23 Sista bilden

24 ”Städmoln” Ett bymoln med följande kännetecken: – Stackmoln som växer upp till många tusen meters höjd – Plymen består av iskristaller Kan orsaka följande: – Kraftiga skurar och åska – Kommer det vind blir den kraftig


Ladda ner ppt "Väderrapporter Hur gammal är informationen innan den distribueras? Vilket är rapportområdet? Hur stort är rapportområdet? Ju yngre dess bättre – Flygstationer,"

Liknande presentationer


Google-annonser