Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

EA INTERNAT 17-18 OKTOBER 2011 Välkommen till höstens internat för redovisningsansvariga! Ekonomiavdelningen17- 18 Oktober 2011.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "EA INTERNAT 17-18 OKTOBER 2011 Välkommen till höstens internat för redovisningsansvariga! Ekonomiavdelningen17- 18 Oktober 2011."— Presentationens avskrift:

1 EA INTERNAT OKTOBER 2011 Välkommen till höstens internat för redovisningsansvariga! Ekonomiavdelningen Oktober 2011

2 Agenda Dag – EA - handboken: Introduktion och grupparbete  Välkomsthälsning (Ingrid Palmér)  Översiktlig presentation av EA-handboken (Maj-Len Holm)  KI:s redovisningsplan (Ingrid Palmér)  Anläggningsredovisning, flytt av anläggningar (Henrik Ödman)  Vidarefakturering (Thomas Pettersson)  Transferering (Maj-Len Holm)  Grupparbete – Fika – Fortsättning grupparbete, återkoppling – Avslutning Dag 1 (Ingrid Palmér) Fördrink Middag Oktober 2011Ekonomiavdelningen

3 Agenda Dag – 8.40 Inledning (Ingrid Palmér) 8.40 – 9.10 Projektredovisning och uppföljning (Carolina Sjöberg) 9.10 – 9.40 Att bygga browser i Agresso (Henrik Ödman) 9.40 – Eventuellt övriga rapporter, frågor – Fika – Ny avtalsreskontra i Agresso, demo och diskussion (Carolina Sjöberg) – Avslutning (Ingrid Palmér) Oktober 2011Ekonomiavdelningen

4 EKONOMIHANDBOKEN Uppdaterad Oktober 2011 Ekonomiavdelningen - Maj-Len Holm Oktober 2011

5 Projektgrupp med uppdrag att uppdatera Ekonomihandboken  Deltagare: redovisningsgruppen  från start: Annika Fjelkner Drivas, Ilona Hedin, Ingrid Hellentin, Therese Sjöblom, Maj-Len Holm  efter sommaren 2010 tillkom: Anna Malm, Carolina Sjöberg, Sofie Rosen  Korrekturläst av: Christina Hadders Medin och Maret Johannesson  Godkänd av: Ingrid Palmér  Hösten hösten 2011 Ekonomiavdelningen - Maj-Len Holm Oktober 2011

6 Målsättning med uppdatering av boken: Bli/vara pålitlig och lättförståelig - korrekt, aktuell och pålitlig info - lättillgänglig, snygg layout Hållas kontinuerligt uppdaterad Ekonomiavdelningen - Maj-Len Holm Oktober 2011

7 Förändringar:  Ny disposition  Inledning, BR, Moms, RR, Internredovisning, Arkivering, Referenslista, Bilagor  Nya kapitel  Begreppsförklaringar (vad betyder begreppen vid KI?)  Internredovisning  Fler konteringsexempel  Länkar till hemsidor  Fotnoter  bl a instruktion om sökväg i Agresso  Referenslista  ”läsa mer”-tips! Ekonomiavdelningen - Maj-Len Holm Oktober 2011

8 Vad vill vi speciellt lyfta fram?  Begreppskapitlet: KIs redovisningsplan  Anläggningsredovisning  Banker, bankkonton (sid 44-46)  Periodisering – exempel (43-44 & 61-62)  Vidarefakturering  Rutiner för SU07/SU08 (sid 60)  Moms – översiktsschema (sid 73-74)  Statsanslag – översikt över fördelning inom KI (sid 78)  Transferering  Internredovisning (sid 99)  INDI ( sid )  Projektuppföljning Ekonomiavdelningen - Maj-Len Holm Oktober 2011

9 KI:s redovisningsplan Oktober 2011Ekonomiavdelningen - Ingrid Palmér

10 Regeringen regleringsbrev KIs uppdrag: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå ESVs uppdrag: Effektiv statsförvaltning Ekonomisk styrning och kontroll Prognoser och uppföljning Riksdag styrning återrapportering Ekonomiavdelningen - Ingrid Palmér Oktober 2011

11 Regering, ESV Effektiv statsförvaltning Ekonomisk styrning och kontroll Prognoser och uppföljning KI Ekonomiavdelningen styrning återrapportering Institution/enhet Ekonomiavdelningen - Ingrid Palmér Oktober 2011

12 Ekonomiavdelningen Ledning/samordning 3 pers Budget och analys 6 pers Redovisning 10 pers Inköp och upphandling 13 pers Ekonomiavdelningen - Ingrid Palmér Oktober 2011

13 Institutionsstruktur Prefekt Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Administrativ Chef EAPASAInfrastruktur Ekonomi- avdelningen Rektor Ekonomiavdelningen - Ingrid Palmér Oktober 2011

14 Redovisningsplan KontoklasserKstProjVerksFinAnlMpt 1 Tillgångar 2 Kapital och skulder 3 Intäkter 4 Personalkostnad 5 Lokal, drift 6 Avyttring och avskrivning anl. 7 Uppbörd/transfer 8 Resultat från andelar i dotterföretag Årets kapital- förändring Inst egen org 1 Statsansl. GU 2 Statsanslag FO/FoU 3 Externa bidrag Forskning 4 Externa bidrag GU 5 Uppdrag utbildning 6 Uppdrag forskning 7 Olika KI- interna satsn. 8 Gemensamt 9 Kapitalförv. Dotterföretag 1 Statsanslag 3 Forsknings- råd 4 Statlig myndighet 5 Org & stiftelser 6 Företag och affärsverk 7 Kommuner & landsting 8 Utländska 9 Interna Anl nr år + löpnr Motpart annan statlig myn- dighet Ekonomiavdelningen - Ingrid Palmér Oktober 2011

15 2009 Sammanställning, tkrTotaltUtbildningForskning Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Driftskostnader varav: - kostnader för personal kostnader för lokaler övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Ekonomiavdelningen - Ingrid Palmér Oktober 2011

16 Anläggningstillgångar Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

17 Nyheter i redovisningen av anläggningar Undantag från kapitalförsörjningsförordningen: Universitet och högskolor har medgetts ett undantag från att anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet ska vara lånefinansierade med lån i Riksgälden. Anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet kan därmed helt eller delvis finansieras med bidrag från icke statliga givare. Även från statlig bidragsgivare om bidraget tilldelats för ändamålet. OBSERVERA! KI:s rutin förblir oförändrad tillsvidare, dvs vi fortsätter som innan. Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

18 Lånehanteringen Administration av låneverksamheten:  Varför lånefinansiering?  Två gånger per år  Viktigt med L-konton  Lånekostnaden Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

19 Exempel på transaktioner med anläggningar  Överföring av anläggningar mellan institutioner  Försäljning av anläggning inom KI  Försäljning av anläggningar till extern motpart (utanför KI)  Utrangering av anläggningar  Aktivering av anläggningar Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

20 Överföring av anläggningar mellan institutioner  Vid flytt av anläggning finns en rapport som kan flytta informationen i anläggningsregistret mellan institutionerna. Kontakta redovisningen. OBS! Rapporten kopierar informationen i den avlämnande institutionens anläggningsregistret. Mottagande institution måste ändra informationen (projektnummer, placering etc)!  Undvik att sätta förfallodag i slutet av månaden på betalningen då båda institutionerna måste boka bort 2300 i samma period. Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

21 Överföring av anläggningar mellan institutioner inklusive finansiering av resterande avskrivningar: Avlämnande institutionMottagande institution Saldoutdrag för projektet innan flytten: 2732 Proj FAS ANL 11 FAS 40 K D K D Flytt av anläggning bokförs på avlämnande institution: Flytt av anläggning bokförs på mottagande institution: K D D K 3565 Proj FAS ANL 11 FAS40 D3565 Proj FAS ANL77 FAS40 K OBS! Ingen överföring av pengar – endast bokföring! Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

22 Försäljning av anläggningar mellan institutioner Exemplet avser ren försäljning, ej forskarflytt (överenskommet pris 30, restvärde 40): Säljande institutionKöpande institution Saldo innan flytten/försäljningen D K Flytt av anläggning bokförs: K D D K D K D K Inbetalning på plusgirot:Utbetalning via GiroVison: D K K D Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

23 Försäljning av anläggningar  Tillåtet att sälja oanvändbar egendom, försäljningen ska dock vara marknadsmässig.  KI ska dock vara restriktiv med försäljning, ska gå att bevisa att egendomen inte behövs inom KI eller att den är obrukbar. Alternativa användningsområden? Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

24 Försäljning av anläggningar (till extern motpart utanför KI): KontoKontotextDK Försäljning Plusgiro IN Försäljningsinkomst materiella anl. tillgångar 500 Exempel på reavinst: Maskiner, inv., install.,ack. Anskaffn. Värde -”-, ack. Avskrivningar Bokfört värde materiella anl. tillgångar Omföring reavinst/reaförlust Reavinst materiella anläggningar 50 Exempel på reaförlust: Maskiner, inv., install.,ack. Anskaffn. Värde -”-, ack. Avskrivningar Bokfört värde materiella anl. tillgångar Omföring reavinst/reaförlust Reaförlust materiella anläggningar50 Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

25 Utrangering av anläggningar KontoKontotextDK Utrangering: Maskiner, inv., install.,ack. Anskaffn. Värde -”-, ack. Avskrivningar Bokfört värde materiella anl. tillgångar Omföring reavinst/reaförlust Reaförlust materiella anläggningar300  Specialfall av försäljning, erhållen ersättning är 0  Eventuell reaförlust bokas på konto 5332, mot konto 6733  Finns en rapport för utrangering av anläggningstillgångar Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

26 Aktivering av anläggningar  Viktigt att boka om med rätt konto, se exempel i tabell nedan  Om det finns saldon på både konto för årets anskaffningsutgift och ackumulerat anskaffningsvärde ska de bokas om mot respektive konto  Vid felaktigt konto för pågående anläggning ska kontot rättas innan aktivering. Detta görs på konto för årets anskaffningsutgift. Det är den ursprunglig bokningen som rättas, inte den ingående balansen. Pågående anläggningskontoAktiveras på konto ack ansk. värde.1210L/1210 ack ansk. värde årets ansk.1211L/1211 årets ansk Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

27 Vidarefakturering Oktober 2011Ekonomiavdelningen - Thomas Pettersson

28 Vidarefakturering Kan redovisas på tre olika sätt:  Enligt Huvudregeln (Bruttoredovisning)  I undantagsfall:  Via balansräkningen (icke-statliga)  Med kostnadsreduktion (statliga ) Ekonomiavdelningen - Thomas Pettersson Oktober 2011

29 Huvudregeln  Huvudregeln är att alla kostnader och intäkter ska redovisas brutto  Alla kostnader ska således redovisas i resultaträkningen  Inköpet bokas som en vanlig leverantörsfaktura med bokföring på aktuellt kostnadskonto  Ersättningen faktureras därefter den verkliga köparen på ett intäktskonto Oktober 2011Ekonomiavdelningen - Thomas Pettersson

30 Undantag 1 Via balansräkningen (icke-statliga motparter)  endast ”ren vidarefakturering”, dvs kostnaden tillhör inte KIs verksamhet och motparten är icke-statlig Oktober 2011Ekonomiavdelningen - Thomas Pettersson

31 Undantag 2 Via kostnadsreducering (statliga myndigheter)  endast ”ren vidarefakturering”, dvs kostnaden tillhör inte KIs verksamhet och motparten är statlig Oktober 2011Ekonomiavdelningen - Thomas Pettersson

32 Transferering Oktober 2011Ekonomiavdelningen - Maj-Len Holm

33 Transferering  En transferering är en överföring av bidrag med tre parter inblandade: givaren, den förmedlande myndigheten och mottagaren  hanteras på olika sätt i redovisningen beroende på om motparten är en statlig myndighet eller inte:  Om givaren och/eller mottagaren är statlig ska transfereringen bokföras i kontoklass 7  Om varken givaren eller mottagaren är statlig bokförs bidraget endast över balansräkningen på konto 2599 (Övriga kortfristiga skulder)  Undantag: stipendier - bokförs som en transferering i kontoklass 7 oavsett om finansiären är statlig eller inte Ekonomiavdelningen - Maj-Len Holm Oktober 2011

34 Redovisning transferering Exempel på bidrag från Cancerfonden, vidaresänds till annat universitet (Uppsala Universitet): Konto19*Konto3512Konto ) 500 D3) 200 K1) 500 K2) 200 D Konto7931Konto7711Konto7415 3) 200 D2) 200 K MPT=UUFIN=5CF Ekonomiavdelningen - Maj-Len Holm Oktober 2011

35 Redovisning Exempel på bidrag från Cancerfonden som finansierar stipendium: Konto19*Konto3512Konto ) 500 D2) 50 K1) 500 K3) 50 D (via PA) Konto7931Konto7711Konto7415 2) 50 D3) 50 K (via PA) FIN Ekonomiavdelningen - Maj-Len Holm Oktober 2011

36 Avstämningskontroll  Vid institutionen:  Saldot på konto 7931 och de olika finansieringskontona på 7* avseende stipendier ska alltid vara noll vid varje periodavslut vid institutionen  På koncernnivå:  Saldot på konto 7931 och de olika finansieringskontona på 7* avseende stipendier ska alltid vara noll vid varje periodavslut vid hela koncernen  Transfereringsavsnittet på KI- och institutionsnivå = Oktober 2011Ekonomiavdelningen - Maj-Len Holm

37 Agenda Dag – 8.40 Inledning (Ingrid Palmér) 8.40 – 9.10 Projektredovisning och uppföljning (Carolina Sjöberg) 9.10 – 9.40 Att bygga browser i Agresso (Henrik Ödman) 9.40 – Eventuellt övriga rapporter, frågor – Fika – Ny avtalsreskontra i Agresso, demo och diskussion (Carolina Sjöberg) – Avslutning (Ingrid Palmér) Oktober 2011Ekonomiavdelningen

38 Projekt och uppföljning Oktober 2011Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg

39 Vad är ett projekt? Definition av projekt som begrepp ”Med projekt avses ett avgränsat arbete eller uppdrag som har ett specifikt mål, en given kostnadsram och som är begränsat i tid” När är det inte projekt? ”Ett arbete/uppdrag utan någon bestämd sluttidpunkt och specifikt mål är inte ett projekt per definition utan snarare en löpande verksamhet” Vad gäller vid KI? ”Vid KI används definitionen projekt även för att följa upp den löpande verksamheten. Alla intäkter och kostnader ska redovisningsmässigt kopplas till ett "projekt" via ett projektnummer. Projekt är lägsta nivå för redovisning av verksamhetens intäkter och kostnader” Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

40 Vad ska beaktas före projektstart? −Ta kontakt med juristavdelningen vid KI ifall det skulle råda någon tvekan om föreskrifterna i ett avtal −KI får inte binda sig till ett avtal som inte ligger i linje med vad som är etiskt eller ekonomiskt försvarbart −Kraven från en finansiär ska beaktas före ett avtal tecknas −Viktigt att den eller de som ansvarar för projektets måluppfyllelse är införstådda med de administrativa rutiner eller krav som finansiären ställer −Kraven får inte gå stick i stäv mot KI:s redovisningsregler −Om projektet kräver samfinansiering; −Finns det andra projektmedel vid institutionen som täcker dessa kostnader? −Om projektet kräver vissa förutsättningar t ex att maskinvara finns; −Finns den? −Om inte, vilka projektmedel kan då täcka inköp och avskrivningskostnader för denna? Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

41 Projektet lever – uppföljning av villkor Varje månad  Alla föreskrifter avseende administrativa rutiner är uppfyllda;  Tidrapportering för anställda  Periodiseringar  Om resebolag använts, som avviker från finansiärens villkor, behöver underlag begäras in med kommentar till dessa  Icke godkända kostnader t ex;  kursförluster på EU/NIH-projekt  Moms t ex utländsk eller vid representation  hyreskostnader på t ex Cancerfonden-projekt Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

42 Projektet lever – uppföljning av villkor Varje kvartal / delår / helår  Minimikravet är att projektet som helhet gås igenom – såväl rutiner som ekonomiska transaktioner.  Projektet ska ge en rättvisande bild av verksamheten, dvs visa både intäkter och kostnader  Kontrollera eventuella oegentligheter så att de inte felaktigt påverkar värderingen av projektet OBS! Ovan nämnda punkter gäller även månaden innan projektperioden stänger! Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

43 Projektet lever – uppföljning av villkor Varje kvartal / delår / helår  Stäm av verkligt utfall mot projektbudgeten  Notera om utfallet avviker starkt från budgeterat resultat  Om kostnaderna i projektet inte följer budget – begär ett skriftligt godkännande från finansiären på nytt budgetförslag OBS! Ovan nämnda punkter gäller även månaden innan projektperioden stänger! Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

44 Verktyg för ekonomistyrning - budget Det finns budgetmanual på intranätet, Budgetering i AgressoBudgetering i Agresso KI fick kritik från NIH vid deras site visit 2010 NIH:s tredje rekommendation till KI – Kräva budget i Agresso samt uppföljning av densamma! Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

45 Projekt kan kräva ombudgetering Reglerna kan vara omfattande, speciellt mellan olika kostnadsslag. EU 1.Budgeten styr, men viss avvikelse/omfördelning kan godkännas 2.Tillåtelse ges av koordinator (Om KI är partner) eller av Kommissionen (om KI är koordinator). Kontakta alltid Grants Office vid denna typ av frågor!Grants Office NIH 1.Särskilt känsligt - att höja resebudgeten eller utrustningsbudgeten till nackdel för andra kostnadsslag i budgeten 2.Omfördelning av projektets budget kräver skriftligt godkännande. Kontakta alltid Grants Office om ni behöver göra sådana omfördelningar så hjälper de till Grants Office 3.Exempel på andra förändringar av budgeten som också kräver skriftligt godkännande från NIH är;  25% ökad lönekostnad för key personnel  Om PI ska vara föräldraledig (NIH har särskilda restriktioner för hur länge ett projekt får stå still) Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

46  Budgetmanualen visar hur du lägger in budget på projektet i Agresso  OBS! Det ska finnas en budget till alla anslag över kr  Budget- och Analysgruppen på EA hjälper till att skapa budgetrapporter särskilt anpassade för det som behöver följas upp! Kontakt: OBS! Önskemål om budgetrapporter läggs upp i mån av tid Budget vid KI Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

47 Projektperioden stänger  De flesta finansiärer kräver som minst en skriftlig årlig ekonomisk rapport  Ifall felaktigheter ändå upptäcks efter periodstängning ska korrigeringar ske snarast! Viktigt att följa finansiärens föreskrifter då det i värsta fall kan resultera i kännbara konsekvenser – både ekonomiskt och i form av badwill Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

48 Projektavslut När är projektet avslutat? I vissa fall kan projektet definieras som redovisat först då finansiären skriftligen godkänt forskarrapporten samt den ekonomiska redovisningen. Detta gäller t ex EU- och NIH-projekt. Om det finns projektsaldo kvar när finansiären godkänt att projektet avslutats? Saldot ska resultatföras. Detta förfarande förutsätter att finansiären inte krävt återbetalning av de återstående medlen! Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

49 Värdering Ekonomiavdelningen Oktober 2011

50 Varför värdering? För att få en rättvisande bild av verksamhetens ekonomi  Resultat för perioden  Ekonomisk status Värdering innebär att kontroll sker om projektet;  är pågående eller inte  om det har finansiering eller ej  beroende på typ av projekt och vilken finansiering projektet har, ska det värderas mot olika balanskonton Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

51 Värdering Vad menas med begreppet värdering? ”Värdering innebär att kontroll sker om projektet är pågående eller inte och om det har finansiering eller ej. Beroende på typ av projekt och vilken finansiering projektet har, ska det värderas mot olika balanskonton” Hur värderas projekten? Hur projekten värderas beror på tre parametrar; 1.Verksamhet – anslag, bidrag, uppdrag 2.Intäktsslag – ”renodlade” bidrags- och uppdragsintäkter 3.Finansiär – intern, extern Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

52 Värderingsexempel  Projekt med vk 1* och 2* (samt 311) värderas alltid mot årets kapital  Pågående projekt med extern vk 3*-6*, värderas enligt huvudprincipen mot oförbrukade/upplupna uppdrag/bidrag beroende på: 1.Intäktsslag; konto 33*/35* mot 2732/1632 – 339/359 övr intäktskontonmot 2090/ Finansiär; externa (3*-8*) mot 2732/1632 – 339/359 interna (1STAT & 9-fin) mot 2090/8999 Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

53 Enkel värderingsmatris Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

54 Att bygga browser Ekonomiavdelningen - Henrik Ödman Oktober 2011

55 Ny avtalsreskontra Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

56 Varför behövs en avtalsreskontra?  Internt behov: Stödja administrationens behov av uppföljning och kontroll!  Externt behov: externa intressenters krav på återrapportering, t ex finansiärer, andra myndigheter, Riksrevisionen Förväntade effekter av avtalsreskontra  Kvalitetssäkrar KI:s arbete, dvs;  ger kontroll över projekt och projektmedel vid lärosätet  likställer och förtydligar rutiner vid KI:s institutioner för att uppnå en god intern styrning och kontroll i redovisningen av avtalen  Ett verktyg som kan stödja budgeteringsarbete Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

57 Ny avtalsreskontra  Varför avslutades avtalsregistret i Platina? Platina uppfyllde inte sitt syfte. Riksrevisionen bedömde informationen avseende avtalsdelen i Platina som ”icke revideringsbart”. Av Riksrevisionens rapport framgår att:  Platina stödjer inte de behov som KI:s verksamhet har för att göra ekonomiska bedömningar samt analyser av sin nutid och framtid.  Utdatalistorna i Platina är bristfälliga vilket försvårar avstämning Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

58 Projektgrupp tillsatt för att utveckla en avtalsreskontra i Agresso  De personer som ingår i projektgruppen är;  Carolina Sjöberg, Projektledare  Henrik Ödman, Systemansvarig  Ilona Hedin, Projektdeltagare  Jan-Erik Svensson, Projektdeltagare  Lidia Berhane, Projektdeltagare  Projektgruppens uppdrag  Upprätta en avtalsreskontra i Agresso som sedan kan implementeras på alla institutioner vid KI under 2012  Tillsätta en referensgrupp, bestående av institutioner vid KI  C5 – Institutionen för Cell- och Molekylärbiologi (KI-Campus Solna)  H7 – Institutionen för Medicin (KI-Campus Huddinge)  K8 – Institutionen för Klinisk Neurovetenskap (KS-Campus Solna) Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

59 Syfte och mål  Ger bättre förutsättningar för att  göra ekonomiska prognoser och analyser  göra kvalitativa riskbedömningar  få god intern styrning och kontroll  Visar vilka aktiva avtal som finns vid KI - vem som är ansvarig för respektive avtal, vilken juridisk status avtalet har (bidrag eller uppdrag)  Är ett verktyg för att utveckla metoder och rutiner  Bevakar tidsfrister, ger rapporter på förväntade framtida bidrags- och uppdragsmedel Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

60 Projektet 1.Fasindelning  Brainstorming kring modell för demouppsättning – utgår delvis ifrån tidigare erfarenheter från Platina  Uppsättning av modellstruktur på EA  Test av demo ute på pilotinstitutionerna  Överlämning av färdigställd avtalsreskontra för implementering vid hela KI 2.Tidplan – preliminärt avslut maj Exempel på åtgärder avseende risk  Avtalsreskontran i Agresso – minimerar risken för sällananvändare  Referensgrupp – utveckla rutiner som likställer arbetet vid institutionerna, kvalitetssäkra och effektivisera avtalshanteringen Ekonomiavdelningen - Carolina Sjöberg Oktober 2011

61 Demo - Avtalsreskontra Ekonomiavdelningen – Henrik Ödman Oktober 2011

62 Demo - Avtalsreskontra Ekonomiavdelningen – Henrik Ödman Oktober 2011


Ladda ner ppt "EA INTERNAT 17-18 OKTOBER 2011 Välkommen till höstens internat för redovisningsansvariga! Ekonomiavdelningen17- 18 Oktober 2011."

Liknande presentationer


Google-annonser