Är det på väg utför med Sverige? Åttonde Nationella Skadekonferensen Borås 12-13e November, 2008 Leif Svanström, WHO CC Community Safety Promotion.

En presentation över ämnet: "Är det på väg utför med Sverige? Åttonde Nationella Skadekonferensen Borås 12-13e November, 2008 Leif Svanström, WHO CC Community Safety Promotion."— Presentationens avskrift:

1 Är det på väg utför med Sverige? Åttonde Nationella Skadekonferensen Borås 12-13e November, 2008 Leif Svanström, WHO CC Community Safety Promotion

2 Skadepanoramat- den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling Det är allmänt konstaterat att den snabbaste indikatorn på folkhälsoutveckling är hur skadepanoramat utvecklas. Flera skäl till detta: -Ingen tidsskillnad mellan exponering och utfall som vid andra folksjukdomar -Nära koppling till förändringar i exponering inom de flesta samhällssektorer -Nära koppling till ändringar i social fördelning av resurser och miljöförändringar

3 Skadepanoramat- den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling Sverige: god utveckling under lång tid samt alltid ledande i världen när det gäller låga skadetal- i arbetslivet, i trafiken och ibland barn. Trots NYA varningstecken har denna självgodhet lett till att tecknen ej tagits på allvar: 1.Andra OECD länder har numera en snabbare nedgång i barnskadetal än Sverige även om Sverige hitintills behåller sin ledande position. 2. Självtillfogade skador (utan dödlig utgång) uppvisade en närmast epidemisk karaktär

4 Skadepanoramat- den känsligaste indikatorn för folkhälsoutveckling 3. Det nationella skadeförebyggande programmet har avvecklats i byråkratiskt icke- transparenta processer. Vart tog de statliga medlen vägen? 4. Internationella samarbetet har nedmonterats när alla andra länder bygger upp. (WHO: Focal Points inom hälsosektorn) 5. Var och när stannade utvecklingen av ”Safe Communities”?

5 Säkerhetsfrämjande arbete Sektor Samhällsnivå 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuel Community Safety Promotion Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå “Safe Community”

6 Säkerhetsfrämjande arbete Sektor Samhällsnivå 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuel Community Safety Promotion Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå “Safe Community” Tvärsektoriellt arbete på nationell nivå

7 Säkerhetsfrämjande arbete Sektor Samhällsnivå 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuel Community Safety Promotion Säkerhetsfrämjande arbete på lokal nivå “Safe Community”- på lågfart?? Tvärsektoriellt arbete på nationell nivå avvecklat?????? Tvärsektoriellt arbete på internationell nivå, WHO,ILO,UNICEF etc Säkra o trygga skolor, arbetsplatser etc På lågfart??

8 Behövs det organiserat arbete längre?

9 1. Den långsiktiga trenden för dödsfall till följd av skador har sedan 1970- talet varit nedgående- minskningen har emellertid stannat av! 2000-talet medförde ett trendbrott och mellan 1999 och 2003 ökade antalet dödsfall från 2503 till 2941 eller med drygt 15%. 2. Det är inte bara antalet dödsfall pga fall som ökat, ssk hos äldre kvinnor, utan också dödsfall till följd av förgiftningsolyckor har ökat kraftigt (Socialstyrelsens dödsorsaksregister). 3. Under 2004 omkom sammanlagt 5 116 personer till följd av skador. Av dessa omkom 3 387 personer till följd av olyckor, 1 154 till följd av självmord, 97 personer till följd av våld, 236 till följd av annan yttre orsak (medicinska komplikationer mm) och i 242 fall har orsaken ej kunnat fastställas. Minskningen av dödsfall pga olycksfall inom arbetslivet har planat ut. Antalet vårdade personer på sjukhus (sluten vård) minskar inte- ligger stabilt kring 10 000 per år!

10 Behövs det organiserat arbete längre? 4. Nästan tre gånger så många som omkommer pga fallolyckor som till följd av vägtrafikolyckor. Olycks- och personskadebilden domineras i dag framförallt av äldre, sjuka, missbrukare, socialt och ekonomiskt marginaliserade, samt i viss mån av ungdomar- inte minst pga ökad alkoholkonsumtion. Drygt 20 % av alla dödsfall till följd av skador hos barn 0-17 år är självmord- ca 20 per år. Drygt 5% av alla barn som vårdas på sjukhus till följd av skador gör det efter självdestruktiva handlingar- ca 1000 barn per år(nästan samtliga 13-17 år, ¾ flickor). Ökningen har för kvinnor 15-24 år varit 50% på 10 år (1995-2005).

11 Behövs det organiserat arbete längre? Internationell utveckling Numera ligger Storbritannien, Holland, Tyskland, Spanien, Italien och Grekland lägre än Sverige när det gäller döda till följd av olycksfall per 100 000 inv (medelvärde 1997-2002).

12 Safe Communities Ett WHO begrepp och en världsomfattande rörelse

13 Safe Communities Ett WHO begrepp och en världsomfattande rörelse 1975- Falköping startar 1980- en världsomfattande rörelse startar långsamt 1989- WHO etablerar ”The Safe Community Program” Stockholm Manifesto on Safe Communities antaas.

14 Chair Leif Svanström Co-ordinator Moa Sundström

15 Safe Community concept and networks introduced on location Spreading the Safe Communities concept 1989-2008

16 Hong Kong 1.Kwai Tsing 2.Sham Shui Po 3.Tai Po 4.Tsuen Wan 5.Tuen Mun 6.Tung Chung Canada 1.Brampton 2.Brockville 3.Calgary 4.Rainy River Valley 5.Sault Ste. Marie 6.Wood Buffalo Vietnam 1.Da Trach 2.Dong Tien 3.Lang Co 4.Loc Sonh 5.Xuan Dinh 6. Duc Chinh Australia 1.Denmark 2.Hume City 3.Latrobe 4.Mackay/Whitsunday 5.Melbourne 6.Noarlunga 7.Northcott 8.Palmerston 9.Ryde 10.SHOROC 11.Townsville Austria State of Vorarlberg Bosnia and Herzegovina Konjic Chile Peñaflor Israel Raanana China (Province of Taiwan) 1.Alishan 2.Dungshr 3.Fongbin 4.Neihu Czech Republic Kromeriz Denmark Horsens Estonia Rapla Finland 1.Hyvinkää 2.Kouvola Iran 1.Arsanjan 2.Bardaskan 3.Kashmar Japan Kameoka Korea 1.Jeju 2.Songpa 3.Suwon South Africa 1.Eldorado Park 2.Nomzamo–Broadlands Park New Zealand 1.Christchurch 2.New Plymouth 3.North Shore 4.Porirua 5.Tauranga 6.Waimakariri 7.Waitakere 8.Wellington 9.Whangarei USA 1.Dallas 2.Anchorage 3.Omaha 4.Springfield Peru San Borja (Lima) Sp. Poland Tarnowskie Góry The Netherlands Rotterdam Sweden 1.Arjeplog 2.Borås 3.Falköping 4.Falun 5.Katrineholm 6.Krokom 7.Lidköping 8.Ludvika 9.Mariestad 10.Motala 11.Nacka 12.Skövde 13.Smedjebacken 14.Staffanstorp 15.Tidaholm 16.Töreboda 17.Uddevalla Republic of Serbia Backi Petrovac Norway 1.Alvdal 2.Årdal 3.Bergen 4.Fredrikstad 5.Harstad 6.Høyanger 7.Klepp 8.Kvam 9.Larvik 10.Os 11.Rakkestad 12.Ski 13.Sogn and Fjordane 14.Spydeberg 15.Stovner 16.Trondheim 17.Vågå China 1.Hong'qiao 2.Huamu 3.Jianwai Community 4.Jing Ge Zhuang, Kailuan 5.Jing’an 6.Kangjian 7.Lu´an Community 8.Maizidian 9.Qianjiaying, Kailuan 10.Wangjing 11.Xicheng District, Beijing 12.Yayuncun 13.Youth Park Community 14.Yuetan, Beijing Updated to 2nd Nov 2008 Countries with designated Safe Communities In total: 120/145 in 26 countries 5 and more 1-4

17 Utnämnda Safe Communities efter region Updated to 2nd Nov 2008 10 2 24 2 45 3 34 Sum 120 ｛ 145 ｝

18 Regional Safe Communities’ networks Updated to 2nd Nov 2008 10 2 24 2 45 3 34 Asia Safe Community Network – est. 2007 TANG Wah Shing, Chair Executive Director of Occupational Safety and Health Council, Hong Kong SAR, China Pacific Safe Community Network - ?? North America Safe Community Network - ?? European Safe Community Network est. 2009

19 Sweden Swedish Association for Safe Communities (SCCC) Czech Rebublic Centre for Injury Prevention (ASCSC) South Africa University of South Africa, Institute for Social and Health Sciences (ASCSC) Centre for Peace Action (SCCC) Canada Safe Communities Foundation (ASCSC) (SCCC) USA National Safety Council (ASCSC) Peaceful Resources Center (ASCSC) Injury Prevention Research Center (ASCSC) Colombia Instituto CISALVA (SCCC) China, Hong Kong Occupational Safety and Health Council (ASCSC) Korea Center for Injury Prevention and Community Safety Promotion (ASCSC) (SCCC) Bangladesh Centre for Injury Prevention and Research(ASCSC) Australia Royal Children´s Hospital Safety Centre (ASCSC) Austrailian Safe Communities Foundation (SCCC) New Zealand Safe Communities Foundation (ASCSC) (SCCC) The Affiliate Safe Community Support Centres (ASCSC) and the Safe Community Certifying Centres (SCCC) These Affiliate Centres are supporting the WHO CC in the development of the Safe Communities Program and providing advice and assistance in the field of injury prevention and safety promotion to the communities in their country and internationally. The Certifying Centres also take care of the certifying function of the WHO CC.

20 Indicators for International Safe Communities Safe Communities have: 1. An infrastructure based on partnership and collaborations, governed by a cross- sectional group that is responsible for safety promotion in their community; 2.Long-term, sustainable programs covering both genders, all ages, environments, and situations; 3.Programs that target high-risk groups and environments, and programs that promote safety for vulnerable groups; 4.Programs that document the frequency and causes of injuries; 5.Evaluation measures to assess their programs, processes and the effects of change; 6.Ongoing participation in national and international Safe Communities networks. Stockholm May 2002 WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion

21 Countries with designations under preparation 2008- Safe Community concept and networks introduced on location (countries) Spreading the Safe Communities concept 1989-2008

22 Indicators for International Safe Communities Safe Communities have: 1. An infrastructure based on partnership and collaborations, governed by a cross- sectional group that is responsible for safety promotion in their community; 2.Long-term, sustainable programs covering both genders, all ages, environments, and situations; 3.Programs that target high-risk groups and environments, and programs that promote safety for vulnerable groups; 4.Programs that document the frequency and causes of injuries; 5.Evaluation measures to assess their programs, processes and the effects of change; 6.Ongoing participation in national and international Safe Communities networks. Stockholm May 2002 WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion Duc Chinh Safe Community nr 145 2 nov 2008

23 Indicators for International Safe Communities Safe Communities have: 1. An infrastructure based on partnership and collaborations, governed by a cross- sectional group that is responsible for safety promotion in their community; 2.Long-term, sustainable programs covering both genders, all ages, environments, and situations; 3.Programs that target high-risk groups and environments, and programs that promote safety for vulnerable groups; 4.Programs that document the frequency and causes of injuries; 5.Evaluation measures to assess their programs, processes and the effects of change; 6.Ongoing participation in national and international Safe Communities networks. Stockholm May 2002 WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion

24

25

26 Safe Communities I Sverige - utvecklingen 1.Lidköping 1989 4.Motala 1990 5.Falköping 1991 39.Borås 1998 1989 tom 2000 Svenska 14/ 56 96. Töreboda 2005 102. Smedjebacken 2006 127. Staffanstorp 2007 NU Svenska 17/145

27 Safe Communities I Sverige - utvecklingen Sverige på väg utför? Problemen ökar och beprövade lösningar har avvecklats! Hälsosektorn måste ta sitt samordningsansvar och alla andra sektorer måste deltaga