Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Anknytning, tonår och utvecklingsteorier ARV ELLER MILJÖ? Utvecklingspsykologi.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Anknytning, tonår och utvecklingsteorier ARV ELLER MILJÖ? Utvecklingspsykologi."— Presentationens avskrift:

1 Anknytning, tonår och utvecklingsteorier ARV ELLER MILJÖ? Utvecklingspsykologi

2 Hur fungerar den tidiga anknytningen mellan barn-förälder? Vilka risker löper barn som inte får en trygg bas? John Bowlby, engelsk barnpsykiater, formulerade ”anknytningsteorin” (också kallad bindningsteori). Enligt Bowlby: barn har en biologisk drift att knyta an till en (eller ett par) vårdare. Stark och medfödd drift.

3 Utvecklingspsykologi Riktigt små barn: titta, skrika och veva med armar & ben. Inte bara för mat, smärta, utan för fysisk närhet. Slut på skriket  barnen är belåtna. 2-3 månader: första riktiga leendet. Genom att titta på föräldern & le  förstärkt anknytning Krypa & första steg  Tydligt kontaktssökande

4 Utvecklingspsykologi Anknytning primärt behov, nödvändigt för vår överlevnad. Bowlby säger: Anknytningsbehov en utvecklingsbiologisk bakgrund. Till skillnad från andra däggdjur  människobarn i behov av hjälp en längre tid. Därför har vi en medfödd drift att skapa band till en/ett par individer. Hos de flesta vuxna: en motsvarande drift till omhändertagande/vårdande instinkt.

5 Utvecklingspsykologi  Det finns redan, från start, två system inprogrammerade hos barn:  System för närhetssökande – Drift att söka tröst, beskydd & närhet.  System för utforskande – utforska och bekanta sig med världen.  Fungerar mot varandra. Om närhetssökande är bra, får barnet en trygg bas (tröst, skydd & närhet hos en eller fler vuxna).  Kan då ge sig iväg på upptäcksfärd & utforska världen.

6 Utvecklingspsykologi Spädbarn intresserar sig för nya färger & ljud, exempel skallror och leksaker som ger dem nya sensationer. Viktig drift, gynnas av en trygg bas av närhet. Ett otryggt barn  sällan nyfiken & utforskande. Söker istället trygghet, utan risktagande. Problem med identitet i tonåren kan vara ett resultat av en grundläggande trygghet i tidig ålder.

7 Utvecklingspsykologi – första åren Efter ca sex månader ska anknytningen till föräldern normalt ske. De första erfarenheterna av sällskapet med andra skapas. Grund till trygghet & omvårdnad sätts efter sex månader. Om det inte fungerar där  sämre möjligheter till anknytning och sociala relationer senare i livet

8 Utvecklingspsykologi - Tonåren Tonårstiden ingen lätt period. Hormonexplosioner, strapatsen till en myndig 18-åring. Därtill: bra grundutbildning och vara beredd för arbete eller högskolestudier. Dessutom: eget boende, hitta en partner, frigöra sig från föräldrar, egna värderingar, egna intressen. Kort sagt: Tonåringens identitet ska bildas av detta plus mycket mer!

9 Utvecklingspsykologi - Identitet Genom att ha skaffat sig en identitet, kan du blicka tillbaka i tiden och känna igen dig någorlunda, samt blicka framåt och ”förutse” hur du kommer vara i framtida situationer. I alla situationer vi befinner oss i, agerar vi. Elev, son, medlem i kompisgäng, fotbollslag, bästa kompis osv. Dessa bildar gemensamt identiteten, och påverkar också våra åsikter kring bl.a. politik & livsåskådning.

10 Utvecklingspsykologi Stora delen av vår identitet växer fram i relation med andra. Genom kärleks- och kompisrelationer ser vi oss själva (”speglar sig i andra”). Individuellt hur man hittar sig själv. Vissa skapar långvariga förhållanden på gymnasiet, en del har förhållande som en ersättning till trygg bas, familjen inte lyckats tillfredsställa behovet.

11 Utvecklingspsykologi Frigörelsen kan vara omfattande, men vanligtvis bråkar inte tonåringarna med sina föräldrar. Föräldrar & barn delar oftast värderingar. Det är den mentala frigörelsen som sker vid myndig ålder. En tioåring är förstås väldigt beroende av sina föräldrar. Den vuxna behöver inte alltid kolla med föräldrarna när viktiga beslut fattas. Inte heller lika beroende av beröm & uppskattning (man vill väl dock ha det, även som vuxen..)

12 Utvecklingspsykologi Frigörelsen måste tillfälligtvis ersätta föräldrarna med någon som ger dig normer & bekräftelse: vänner, partners exempelvis. Andra människor fungerar som tonåringens draghjälp för att ta sig ur föräldraberoendet. Annat sätt att frigöra sig: testa nya saker. Exempelvis musik- och klädstilar, attityder. ”Hur långt kan jag gå?”

13 Utvecklingspsykologi I tonåren: mer utvecklad förmåga till abstrakt & hypotetiskt tänkande. P.g.a. mindre erfarenheter än vuxna, kan unga dra för långtgående slutsatser av sina teorier. Med mindre erfarenhet av det verkliga livet, har de svårt att se varför man måste kompromissa. Att ha det bästa, hata orättvisor och korruption, svart-vitt tänkande & intolerans hör till ungdomen. Att dock ”testa” äldre genom kritik & argumentation är dock ”hälsosamt”..

14 Utvecklingspsykologi – När det går snett Svårt att få ihop sin identitet. Vilsen, tom, ingen framtid, vem man är/vill bli. Man är i ett tomrum. Inte kunna skapa social identitet. Akademiskt misslyckande, avsaknad av intressen. Får kritik & skäll. Istället för att vara ”ingen”, vill man vara ”dålig”, dvs. kriminell identitet. Behandlingen av unga kriminella: inte bara rikta mot att få dem att sluta, utan också hjälpa till att bygga upp en ny och positiv identitet. Ett ”bryta ner och bygga upp”-koncept som kan ta tid.

15 Utvecklingspsykologi Tonåringen egocentrisk, men inte egoistisk. Tonåringen är mer unik & ovanlig än andra (”Det finns ingen som har känt det jag känner nu”) ”Naturligtvis” är det som intresserar tonåringen, intressant för omgivningen. Står på en inre scen, konstant uppmärksammad av en publik. Både bra och dåligt. Bra  ”Jag är fantastisk”, dåligt  ”Vilken idiot jag är!”

16 Utvecklingspsykologi - Vuxenliv Amerikanen Erik H Erikson gav under mitten på 1900-talet ut boken ”Barnet och samhället”. Lånade en del från Freud, men formulerade en egen teori, som beskrev människans liv från födsel-död som två olika konflikter. Idag: utdaterad version. Teorin: varje ny fas ställer oss inför en ny uppgift. Löser vi den  större chans för framgång i nästa fas.

17 Utvecklingspsykologi – Människans åtta åldrar, Tillit-misstro (0-1,5) – Beroende av omvårdnad & kärlek. Bra? Grundläggande tillit till omvärld. Dåligt? Grundläggande misstro inför livet & världen. 2. Självständighet-tvivel på sig själv (1,5-3) – Äta själv, springa, gå på toa. Bra? Ökat självförtroende & självständighet. Dåligt? Tvivel på egen förmåga. 3. Initiativ-skuldkänslor (3-5) – samvetet bildas under denna period  möjlighet till skuldkänslor. Stor fara: överdrivna skuldkänslor. Grund till framtida hämningar. 4. Arbetsflit-känsla av underlägsenhet (6-12). Akademiska framgångar. Bra? Intellektuell och social utveckling. Dåligt? Underlägsenhetskänslor.

18 Utvecklingspsykologi – Åldrar Identitet-Splittring (13-18): Undrar över sig själv, förena roller. Bra? Grundlagd identitet. Dåligt? Splittring & kris. 6. Närhet-Isolering (19-30). Skapa nära förhållande till en annan. Dåligt? Isolering. 7. Produktivitet-Stillastående (30-50). Intresse för familj och för andra. Dåligt? Stillastående och ointresse för andra. 8. Jagets integration-förtvivlan (åldrande). Resultatet av sju tidigare ”åldrar”. Bra? Acceptans av livet och dess slut. Dåligt? Förtvivlan och rädsla inför döden.

19 Utvecklingspsykologi Eriksons beskrivning kan vara rätt träffande upp till tjugoårsåldern, därefter lite svårare att känna igen sig. Bättre hälsa och längre livslängd idag. Därtill en förändring i samhället: byter jobb, partner och livsstil oftare än tidigare.

20 Utvecklingspsykologi – Life-span psychology Fram till puberteten styrs vi av biologin. Vi lär oss gå, tala, växer fort och blir könsmogna i tonåren. Efter tonåren formas vi mer av kulturella faktorer, vi formas olika beroende på geografi & rådande kultur. (Lite skillnad på att vara tonåring 2013 och 1913). Både biologin & kulturella faktorer är rätt förutsägbara, men en bit in i vuxenlivet kommer oförutsägbarheten (”livshändelsen). Någonting händer, eller händer inte, som avgör vårt öde & personlighet

21 Utvecklingspsykologi - Jean Piaget Piaget gjorde en indelning och uppdelning av barns kognitiva utveckling, som bestod av fyra faser. Senso-motoriska stadiet (0-2): Beroende av sinnesintryck. Först helt beroende av vad sinnen kan ta in där och då. Så småningom lär sig barnet att saker och ting kan finnas, utan att de syns eller hörs just då. (objektpermanens) Preoperationella stadiet (2-6): Symboliskt tänkande uttrycks i språket. Till en början ser du saker endast ur ditt perspektiv, alla upplever världen precis som barnet gör och bibehåller inte alltid uppfattningen om verkligheten. Vatten från glas  flaska=de tror att mängden vatten blir mindre.

22 Utvecklingspsykologi - Jean Piaget Konkreta operationers stadie (7-12): ett inre logiskt tänkande och förmåga att sätta sig in i andra människors perspektiv har utvecklats, så även en bättre uppfattning om tid, och kan tillämpa logiska resonemang. Formella operationers stadie (12-): Abstrakta begrepp som frihet, demokrati och kärlek börjar förstås. Mer vetenskapligt tänkande och mer hypotetiskt tänkande kan användas.

23 Utvecklingspsykologi – Objektsrelationsteorier Två forskare: Margaret Mahler & Daniel Stern. Mahler studerade tidigt störda barn. Kom fram till att man inte kunde förstå de störda barnen utan en klar uppfattning om ”normala” barns utveckling. Fokus låg på barns utveckling i förhållande till ”objekt” (andra människor). Skapade olika faser: Första månaden en autistisk fas – ej medveten om yttre världen, mer intresserad av de primära behoven. Symbiotiska fasen (1-5 månader): Barnet ser, i sitt inre, sig själv & modern som en enhet. Uppfattar inte att det finns en separat omvärld.

24 Utvecklingspsykologi – Objektsrelationsteorier Barnen uppfattar också att olika delar av modern – bröst, hand – är delar som inte hör ihop med varandra (helt och hållet), s.k. ”delobjekt”. Vanligtvis en god & trygg fas, som ger goda förutsättningar för nästa fas när barnet, som ”psykisk individ” börjar ta sig ur symbiosen. Differentieringsfasen: medvetande om att modern är en egen person, främlingar separata människor. Barnet rädd för främlingar? Beroende på hur harmonisk & lustfylld symbiotiska fasen varit. Ju mer harmonisk symbios, desto lättare att möta nya personer. Övningsfasen (10-18 månader): Börjar gå, tala, upptäcka och benämna världen. Röra sig bort från modern & klara sig själv en stund.

25 Utvecklingspsykologi – Objektsrelationsteorier Många skaffar ett övergångsobjekt (filt, gosedjur etc.), som hjälper dem att hantera en frånvarande eller upptagen mor. En fas som beskrivs som en lycklig period. Närmandefasen (18-24 månader) – liten varelse i en stor värld. Mer realistisk syn på sig själv och mer beroende av modern. Pratas ibland om närmandekris (vill vara självständig, men samtidigt är barnet klängigt). Dessa faser kallas separation-individuation. Separeras psykiskt från modern & utveckla egna individuella drag. Konsolidering (24-36 månader): Sista fasen. Befästa självständigheten. Bilden av modern blir mer realistisk och befäst (kallas för objektkonstans). Kan hantera en tillfälligt frånvarande mor.

26 Utvecklingspsykologi – Mahler & kritik Mer aktivt och undersökande barn i tidig ålder (därmed inte autistisk). Varför skulle 1-5 månader gammalt barn uppfatta modern som enhet, när de inte kan tala? (Därmed inga bevis). Finns ingen symbiotisk fas, finns heller ingen särskild separationsfas. (finns inget att separeras ifrån). Överdriven betydelse av tidig barndom. Den har betydelse, men svårt att skatta hur stor betydelse. Modersfixeringen & kulturen. Finns inga bevis för att barnet bara behöver ha modern att knyta an till, kan likväl vara fler. I vår kultur: modern har en speciell roll, och därmed utgångspunkt för forskningen. Risk  tro att barns band till just mödrarna är ”människans natur” och därmed bortse från kulturen och samhället.

27 Utvecklingspsykologi – Daniel Stern Man kan inte veta vad ett spädbarn upplever, men man kan se det när de flyttar blicken eller huvudet till och från ett objekt. Enligt Stern: barn kan urskilja mammans doft från andra mammors. De föredrar mänskliga ansikten & röster framför något som inte föreställer något. De befinner sig inte i någon autistisk fas eller symbiotiskt förhållande till modern. Från första början finns en självständighetssträvan hos barnet!

28 Utvecklingspsykologin - sammanfattning Vår utveckling är komplicerad och pågår på flera områden samtidigt. Man brukar dela in dem i fyra olika utvecklingsområden: 1. Fysisk utveckling – inre & yttre. Lära sig gå, simma, skelettförändring, muskelförändring. 2. Emotionell – Känslomässig. Förmåga att knyta an till andra. 3. Social utveckling – Hur vi socialiseras in i samhället, lär oss olika roller och normer. 4. Kognitiv utveckling – Våra intellektuella funktioner. Språk, minne, perception, tänkande, inlärning m.m.


Ladda ner ppt "Anknytning, tonår och utvecklingsteorier ARV ELLER MILJÖ? Utvecklingspsykologi."

Liknande presentationer


Google-annonser