Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Socialpsykologin Varför gör vi som vi gör och inte som vi bör?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Socialpsykologin Varför gör vi som vi gör och inte som vi bör?"— Presentationens avskrift:

1 Socialpsykologin Varför gör vi som vi gör och inte som vi bör?

2 Socialpsykologi Hur vi är och hur vi gör, är ett resultat av vårt genetiska arv + erfarenheter. Erfarenheter av andra människor lagrar vi och bearbetar i vår egen ”hårddisk”. Vi bär också med oss en bild av hur vi tror att andra ser oss. Flera begrepp för att beskriva omvärldens bild. Ett är spegeljaget (Du speglar dig i den uppfattning som du tror att andra har av dig). Din egen självbild försöker du få förstärkt av andra. Ett annat, liknande, begrepp är den generaliserande andre. Du uppfattar dig själv genom andras ögon. Ingen speciell person utan en generalisering av omvärlden.

3 Vad påverkar vår självuppfattning? Omgivningen! Får du bara negativa reaktioner från familj & vänner  Sämre självförtroende. Om en ungdom hamnar i kriminella sammanhang eller missbruk, kan denne utveckla en ”avvikaridenitet”, dvs. du begår brott & missbrukar för att få bekräftelse av andra i samma grupp. En som inte lyckas skapa sin identitet bland andra ”anpassade”, kan känna sig befriad: ”Jag sticker ut från mängden”. Användbart i vård för missbrukare. Man siktar på människans aktuella situation. Förändra omgivningen  Förändra människan.

4 Socialpsykologin - Roller De förväntningar som ställs på dig i en viss situation eller yrke. Din roll som storebror/storasyster, son, pojkvän/flickvän, elev kommer med olika förväntningar från olika håll. En yrkesroll (lärare exempelvis) är inte specialskriven för en viss person. Som lärare möter man en färdig lärarroll. Du kan vara personlig och påverka det sociala, men ramarna för det går sällan att göra något åt. För gymnasieelever skiljer det sig åt. Rollen bestäms mer av förväntningarna som en själv, och klasskamraterna, ställer. Förväntningarna som formats en gång kan brytas. Har man gått i samma klass sen förskolan, kan gymnasiet vara ”befriande”, då man får möjligheten att förändra sin roll.

5 Roller & Status Vissa roller har lite högre status än andra, exempelvis chefen, experten eller ”kändisen”. Vissa kan ha hög status p.g.a. sina personliga egenskaper. En hjälpsam person i en klass eller företag, som därtill också är vänlig, blir populär. Är man duktig eller på något sätt intressant och spännande, kan man också få högre status.

6 Socialpsykologi - Rollkonflikter Finns flera olika typer, fyra brukar man kalkylera in: 1. Fylla flera roller samtidigt. En kvinna på ett jobb med högt tempo kan ha bekymret att också förena jobbet med att vara både fru & mamma. Både lyckas karriärsmässigt & familjemässigt kan vara ett pussel som skapar rollkonflikter. 2. En och samma roll har oförenliga förväntningar. En chef har en halv personalstyrka som vill att chefen ska bestämma allt, den andra halvan vill att besluten fattas demokratiskt. 3. Rollinnehavaren har förväntningar på rollen som inte går att förena med omgivningens förväntningar – För yngre män är hemarbete inte främmande. För män med mer traditionell uppfostran har kanske en helt annan syn på arbetet i hushållet..

7 Socialpsykologi – Rollkonflikter 4. Man tycker sig inte leva upp till rollens förväntningar, trots försök. – Man tror sig inte vara tillräckligt duktig som arbetstagare eller som förälder. Det är vanligt att människor tror att omgivningen förväntar sig mer än vad de faktiskt gör, och man underskattar också sina egna insatser.

8 Socialpsykologi - Normer Norm = system av regler (uppförandekod, så att säga). Vissa är formulerade i lagbok, medans andra är oskrivna, som vi förväntas följa. Visar hur vi ska uppföra oss bland andra. Normer reglerar: vad vi kan tala om och när, hur vi klär oss vid olika tillfällen, hur vi bör vara mot andra människor. Dessa normer är inte universella i alla grupper i samhällen. Våld är mer okej i vissa grupper än hos resten av befolkningen. För att vi ska kunna hålla ett fungerande normsystem, behövs någon typ av sanktion, dvs. en åtgärd som ser till att medlemmar i en grupp följer dessa normer.

9 Socialpsykologi – Normer & sanktioner Lagbrott? Sanktionen är böter eller fängelse. Bryter du mot någon norm i en grupp=sanktion som utfrysning eller hot om uteslutning från gruppen. Skvaller, överdrivet skryt eller fjäsk för någon lärare eller chef, kan drabbas hårda av olika sanktioner. Om gruppen har låg tolerans för avvikande beteende, kan man säga att gruppens konformitet (likformighet) är hög. Ofta p.g.a. sociala kontrollen i gruppen är stark. Social kontroll=åtgärder i samhället för att skapa gemensamma uppförandekoder. Finns både positiva & negativa sanktioner, beröm & kritik är användbara för att upprätthålla normerna.

10 Socialpsykologin - Normer En människans uppväxt präglas av normpåverkan från alla håll. Föräldrar, syskon, kompisar, arbetskamrater m.fl. Införlivandet av normer kallas socialisation, avslutas runt tjugoårsåldern Ett samhälle i kraftig förändring  förändrad social kontroll. Landsbygd där ”alla känner alla”  större social kontroll. Storstäder där folk flyttar in & ut, stor anonymitet  mindre social kontroll. Social kontroll minskar i en större mängd människor, som samlats tillfälligt på samma ställe, en s.k. massa. Massans känsla kan skifta beroende på situation & händelse. En fotbollspublik är ingen massa, tills att bråk utbryter. Massans kännetecken=spontan, lättpåverkat & kan råka i panik.

11 Socialpsykologi – Massan & attityder Massan brukar ofta visa primitiva reaktioner: Vrede & grymhet. En bra förklaring är att de är anonyma i massan, de kan då bete sig på ett sätt som de normalt sett inte skulle göra tack vare anonymitet. Attityder= inställningar till något. Enligt socialpsykologer finns tre delar i en attityd: 1. Kunskaperna om något (kognitiva) 2. Känslorna (affektiva) om något 3. Handlingen mot något. Vissa teorier säger att vi utvecklar attityder som passar bäst för situationen. Andra säger att attityderna är inlärda. Båda två kan läras om eller förändras!

12 Socialpsykologi – Attityder & dissonans I olika attityder kan vi ha kognitiv dissonans, dvs. vi undviker det motsägelsefulla i kunskapen om attityden. Rökare vet att det är farligt, men fortsätter. Dels tona ner konsumtionen (”Jag röker ju bara fem cigg om dagen, det är ju inte farligt”) och dels tona ner faran (”cancer är väl mer genetiskt, jag har ingen i släkten som fått cancer, så det är ju lugnt”.) Svåra att förändra attityder, särskilt den affektiva delen. Men de är samtidigt nödvändiga, vi måste kunna organisera tankar & känslor hyfsat effektivt.

13 Socialpsykologi –Ledare Formella ledare – Utsedd att leda & ansvara, exempelvis en rektor eller företagschef. Informell ledare – bli utsedd av andra, en stark gruppmedlem exempelvis (en stark gruppmedlem exempelvis) Vissa ledare har en instrumentell ledarstil (Gruppen ska prestera så bra som möjligt), andra är mer emotionella (alla i gruppen ska trivas och må bra). Vilken stil som ska användas beror helt och hållet på gruppens sammansättning samt syfte som gruppen ska uppnå.

14 Social Psykologi - Grupper Att tillhöra en grupp är viktigt, en grupp påverkar medlemmars attityd & beteenden. Enligt socialpsykologer har människans en personlig identitet, men också en gruppidentitet, som kan vara av många olika slag. Medlem i supporterklubbar, föreningar, religiösa grupper med mera. Vår självaktning är också kopplade till båda identiterna. Min självkänsla påverkas av hur jag uppfattar mig själv som person, men också hur jag uppfattar gruppen jag är med i. Att höja självkänslan, kan göras genom att lyfta upp gruppen, framhäva den som bättre än andra och vara stolt över sin grupp.

15 Socialpsykologi – Slutsatser Varför gör vi då som vi gör, varför gör vi som alla andra? Judith Harris, amerikansk psykolog, säger att vi visserligen påverkas av hemmet, men också att barn lär sig att uppträda på ett sätt hemma & ett sätt i andra grupper. Vi har flera olika program för vad som förväntas av oss i olika situationer. Grupper hör hit, eftersom vi gärna vill tillhöra olika grupper, så vi anpassar oss efter vad som förväntas. Den personlighet som vi formar, är ett resultat av våra erfarenheter i grupper i skolan och på fritiden. Ju äldre du blir, desto mer kan du avvika utan att drabbas av hårda sanktioner.

16 Social Psykologi – Okej, en sak till! Hur påverkas vi av våra egna förväntningar? Detta testades i USA, i ett försök dirigerat av Robert Rosenthal år Han gav grundskolelärare i Kalifornien informationen att det fanns elever i deras klasser som förväntades göra stora framsteg i ämnet, utan att det fanns något underlag för detta. Eleverna testades av flera forskare sedan. Hur tror ni det gick? De elever som lärarna trodde skulle bli duktigare, blev det! De uppfattades också vara gladare och mer intresserade än andra barn. En effekt av lärarens positiva förväntning, i ord, leenden och gester. Detta kan beskrivas som en ”självuppfyllande profetia”. En annan effekt kallas Haloeffekten=Vi tillskriver en person fler egenskaper av samma sort. En duktig elev i ett ämne=duktig i fler.

17 Uppgift – Normer & normbrott Vi följer varje dag olika sociala regler. Åka buss, stå i kön på ICA, hälsa på folk vi känner och liknande. Er uppgift blir att vända upp & ner på det där. Ni ska, i par eller i grupp (2-4 stycken), bryta mot sociala normer. Er fantasi sätter gränserna, men ingenting som är olagligt, eller gör folk väldigt illa till mods. Om ni vill utföra ett normbrott i butik, kolla först med personalen om det är OK, så att de också är förvarnade.

18 Uppgiften - Socialpsykologi Om ni är fler än 2, så ska en vara observatör (eller filmare) som bevittnar det som sker, och hur folk reagerar. Notera hur folk reagerade. Exempel som ni kan göra: Stå i ett hörn & hälsa på alla/några med ett stort leende, försök pruta på någon matvara på ICA, gestalta ett par som tjafsar högt offentligt. Eller som de här gjorde: Redovisning sker gruppvis inför klassen. Ni presenterar vad ni gjorde, hur det kändes att genomföra normbrottet, hur folk reagerade och varför ni tror att de reagerade som de gjorde.


Ladda ner ppt "Socialpsykologin Varför gör vi som vi gör och inte som vi bör?"

Liknande presentationer


Google-annonser