Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Territoriellt Samarbete (Kärt barn har många namn; mål 3 eller Interreg IV…) april- maj 2008 (0611- 34 90 49, 070- 376 62 88)

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Territoriellt Samarbete (Kärt barn har många namn; mål 3 eller Interreg IV…) april- maj 2008 (0611- 34 90 49, 070- 376 62 88)"— Presentationens avskrift:

1 Territoriellt Samarbete (Kärt barn har många namn; mål 3 eller Interreg IV…) april- maj 2008 ( , )

2 Förra programperioden Mål 1: ”De mest eftersläpande” Mål 2: ”Regioner med strukturella problem” Mål 3: ”Växtkraft mål 3” ESF rådet, sysselsättning, utbildning & vidareutbildning Gemenskapsinitiativ EqualUrban LeaderInterreg

3 Programperiod  350 mrd euro - konvergens (mål 1) - konkurrenskraft och sysselsättning (mål 2) - territoriellt samarbete (mål 3)  Cohesion for growth and employment = 35,7% av totala EU budgeten (836 miljarder euro). → motsvarar 1,045 % av totala BNI f ö r de 27 MS → EU resources are additional to national effort!!

4 Huvudrubriker i budgeten  Hållbar tillväxt  Bevarande av naturresurser  Sociala frågor  EU som global partner

5 Grunden Sammanhanget är Lissabon och Göteborg  Tidigare: a) inga finansiella instrument för agendorna b) Inga genomförandeplaner på lokal nivå  Nu: a)Alla resurser fokuseras på sammanhållning b)Territoriell sammanhållning betonas, därmed blev gemenskapsinitiativen mål 3

6 Skillnader från förra perioden Finansiella instrument: -Fyra fonder (regionala, jordbruk, sociala och fiske) -ISPA (Instrument for structural policies for pre-acession) -EIB Prioriteringar: -Mål 1, 2 och 3 -Gemenskapsinitiativ -Innovativa Aktioner Finansiella instrument: -Två fonder (regionala + sociala) -Cohesion -IPA -EIB Prioriteringar: -Konvergens (1) -Regional konkurrenskraft och sysselsättning (2) -Territoriellt samarbete (3)  Mål 3 finansieras endast från ERDF  Sparsely populated inte längre kriterium för mål 1

7 Förväntat resultat från pågående period:  5-15 % högre GDP 2020  2 miljoner nya jobb  % lägre arbetslöshet

8 Strukturfondsprogrammen:  Mål ger totalt 544 operationella program i hela EU SVERIGE:  8 st konkurrenskraft och sysselsättningsprogram (”mål 2”)  6 st A program  3 st B program  1 st C program (4 subprogram)

9 Utmaningar  Minska skillnaderna inom EU  Minska skillnaderna mellan EU och resten av omvärlden  FOKUS: a) De ekonomiskt svaga regionerna b) Göteborg och Lissabon agendorna

10 Gemenskapsinitiativen  Interreg → mål 3  Equal → mål 3 och PROGRESS  Leader → landsbygdsprogrammet  Urban → mål 3

11 Territoriellt Samarbete  Inte provinsiella program  Allt som är länsenskilt får vi lösa själva  Konkurrens om budgeten gm de enskilda projekten  Ingen särskild pott för Västernorrland

12 Samma indelning som tidigare  A Regionalt Gränsöverskridande samarbete  B Transnationellt samarbete  C Interregionalt samarbete

13 Fem program för Västernorrland A: 1) Botnia-Atlantica 2) Sverige-Norge 20% (Nordens gröna Bälte) B: 3) Östersjöprogrammet (hela Sverige) 4) Norra Periferin C: 5) Interregionala Samarbeten (4 st)

14 Kommissionens karta över A- programmen

15 Programområden A Norrbotten Kesk-Eesti Louna-Eesti Riga Lääne-Eesti Kurzeme Vidzeme Pohja-Eesti Zemgale Västerbotten Väster- norrland Gävle- borg Stockholm Finnmark Troms Nordland Nord Trønderlag Sør Trønderlag Dalarna Jämtland Midtjylland Nordjylland SyddanmarkSjælland Hoved- staden Lappi Pohjois- Pohjanmaa Etelä- Pohjan- maa Keski- Pohjanmaa Västmanland Keski- Suomi Etelä-Savo Pohjois- Karjala Kainuu Österbotten Pohjanmaa Itä-Uusimaa Östra Nyland Nyland Uusimaa Varsinais-Suomi Egentliga Finland Åland Murmansk Leningrad St Petersburg Karelia Sata- kunta Pirkan- maa Kanta- Häme Päijät- Häme Hedmark Ostfold Vest-Agder Aust-Agder Telemark Vestfold Pohjois- Savo Södermanland Uppsala Östergöt- land Värmland Västra Götaland Skåne Halland Blekinge Gotland Kalmar Örebro Kopparberg Småland Kymenlaakso Etelä-Karjala Buskeryd Oppland Rogaland Hordaland Sogn og fjordane Möre og Romsdal Oslo Akershus Kirde-Eesti South Baltic Öresund- Kattegatt- Skagerack Sverige- Norge Nord Botnia-Atlantica Central Baltic

16 Programområdet för Botnia-Atlantica Västerbotten Österbotten Pohjanmaa Västerbotten Etelä-Pohjanmaa Södra Österbotten Nordland Satakunta Gävleborg Västernorrland Keski-Pohjanmaa Mellersta Österbotten Nordanstig MA Norrbotten Pohjois-Pohjanmaa Norra Österbotten Jämtland Varsinais-Suomi Egentliga Finland Pirkan- maa Keski- Suomi

17 botnia-atlantica.eu Europeiska unionen Euroopan unioni European Union SV

18 Programstruktur & prioriterade politikområden: 1)Struktur för samverkan: Stärka strukturer som ger förutsättningar för nära samverkan över gränserna 2)Tillväxt gm samverkan: Skapa tillväxt genom att kombinera och komplettera kunnande och aktivitet över Gränserna 3) Tekniskt Stöd: Effektivt programgenomförande  Mijö  Kommunikationer  Sammanhållning  Kompetens  Näringsliv  Samhälle

19 PrioritetFinland & SverigeNorgeTot. M€EUNat. 1. Strukturer för samverkan12,95 2,4228,32 2. Tillväxt genom samverkan 15,69 2,9434,32 3. Tekniskt stöd1,83 0,344,00 Sammanlagt30,47 5,7066,64 Medelfördelning i Botnia-Atlantica SV

20 Projekttyper SV Nyskapande projekt För att initiera och testa nya aktiviteter Projekttid max. 1 år Stödnivå (EU) max. 60 % Framgångsrika projekt kan följas av etableringsprojekt Etableringsprojekt För att vidareutveckla idéer Projekttid max. 3 år Stödnivå (EU) max. 50 % Programmets stödnivå i EU:s medlemsländer i genomsnitt max. 50% + Stöd för nätverksskapande

21 Prioritetsöverskridande områden Aktiviteter kan vara stödberättigade (kraven från område 1 och 2) inom områden som går över gränsen mellan de prioriterade områdena a)Energi Aktiviteter som på olika sätt främjar ett ökat, hållbart energiutbud och/eller bidrar till energieffektivisering är stödberättigade. (Kommersiell produktion av exempelvis bränsle, drivmedel eller utrustning för energiproduktion är inte stödberättigad.) b)Kultur Kulturverksamhet kan vara grunden för samarbete i projekt som berör turism, media, kulturhistoria, kulturmiljö, utbildning eller stärkande av det fria konst- och kulturlivet. (Kulturverksamhet som saknar koppling till ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och god livsmiljö är inte stödberättigad.)

22 Prioritetsöverskridande områden, forts c) Återanvändning Aktiviteter som hållbart bidrar till att områdets natur- och kulturresurser inklusive restprodukter, förorenade områden etc kan utnyttjas på ett effektivt, konkurrens- och innovationsfrämjande sätt. (Kommersiella tillämpningar stöds inte.) d) Stadssamarbete Samarbete mellan de största städerna i Botnia-Atlanticaområdet som gynnar städernas roll som noder för turism, urban utveckling, regionförstoring samt samhällsservice.

23 Attesterande Myndighet (LST ac) Attesterande Myndighet (LST ac) Revisions- Myndighet (ekonomistyrningsverket) Revisions- Myndighet (ekonomistyrningsverket) Regionala kontaktorgan Sekretariatet Lokalt kontor i Finland Lokalt kontor i Finland Sekretariat i Norge Sekretariat i Norge Förvaltande Myndighet (LST ac) Förvaltande Myndighet (LST ac) Styrkommittén Övervaknings- kommittén Övervaknings- kommittén Organisation Mål 3 Nod i Y län Sten-Olov Altin (Ulrika Appelberg) Åsa Möller (Gun Engqvist-Öhman) Ulrika Åberg (Mats Henriksson) Ingrid Flodin (Sture Törnstam) Kjell Forslund (Monica Fahlén)

24 Mål 3 nod i Västernorrland  Finansierat av LST, LVN och K-förb  Fokus på A och B programmen  Jon Hillgren (50% tjänst) ( , )

25 Övervakningskommittén  10 nationella och regionala/lokala ledamöter vardera från Sverige och Finland inklusive näringslivets parter och sociala parter, och 5 ledamöter från Norge  Övervakar programmet: Dvs;  Granska och godkänna kriterierna för urval  Kontrollera att det operativa programmet förverkligar de specifikt uppsatta målen  Granska resultaten från genomförandet  Godkänna års- och slutrapporter  Föreslå förvaltningsmyndigheten en översyn  Granska och godkänna ev. förslag till förändring av kommissionens beslut om stöd från fonderna  Besluta om användningen av tekniskt stöd  Godkänna SK:s arbetsordning

26 Styrkommittén SV Sju ledamöter från vardera land (regional och lokal nivå) Förordar beslut om projekt - krävs enhällighet (Förvaltningsmyndigheten beslutar) Projekt som inte är stödberättigade eller uppfyller urvalskriteriernas minimikrav går inte upp till F-myndighet för beslut Ansökningshandlingar senast 2 mån innan SK mötet (medfinansieringsintyg, senast 2 veckor innan SK mötet) Första möte: 28e maj - 08 i Umeå (fortsatta beslutsdatum fastställs då – så bevaka hemsidan!)

27 Sverige-Norge programmet Norrbotten Västerbotten Väster- norrland Gävle- borg Stockholm Nordland Nord Trønderlag Sør Trønderlag Dalarna Jämtland Västmanland Hedmark Ostfold Aust-Agder Telemark VestfoldSödermanland Uppsala VärmlandÖrebro Buskeryd Oppland Rogaland Hordaland Sogn og fjordane Möre og Romsdal Oslo Akershus Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst samarbete

28 Prioriteringar i Sverige-Norge programmet A. Ekonomisk tillväxt  Insatser mot gränshinder  Insatser för utveckling av företag, branscher och entreprenörskap  Insatser för kompetensutveckling och FoU  Insatser för infrastruktur B. Attraktiv livsmiljö  Insatser för stads- och landsbygdsutveckling  Insatser för folkhälsa  Insatser för kultur och kreativitet  Insatser för hushållning med naturresurse

29 Sverige-Norge  Jämtlands länsstyrelse = förvaltningsmyndighet för hela programmet  Västernorrland kan ingå i programmet; max 20 % av programbudget!

30 Gränsregionala organ Västerbotten Österbotten Pohjanmaa Västerbotten Etelä-Pohjanmaa Södra Österbotten Nordland Satakunta Gävleborg Västernorrland Keski-Pohjanmaa Mellersta Österbotten Nordanstig Norrbotten Pohjois-Pohjanmaa Norra Österbotten Jämtland Varsinais-Suomi Egentliga Finland Pirkan- maa Keski- Suomi EU Norge Angränsande Områden (EU) Kvarkenrådet MittSkandia Mittnorden

31 Överlappningar med B-programmen Östersjön Hela området Norra periferin Nordland, Västerbotten, Västernorrland, Mellersta Österbotten SV

32 Interreg B  Finns totalt 13 B-program i hela EU  Sverige berörs av 3: Östersjöprogrammet (hela Sverige) Norra Periferin (de fyra nordligaste länen) Nordsjön (västkusten)

33

34 Östersjöprogrammet Danmark (hela)Estland (hela) Finland (hela)Tyskland (norra delar) Litauen (hela)Lettland (hela) Polen (hela)Sverige (hela) + hela Norge och delar av Ryssland och Vitryssland (via ENPI)  Första utlysningen 2008: 25 februari- 30e maj  Tidigare projekt Baltic Forest promidNord

35 Östersjöprogrammet  236 miljoner euro  4 prioriteringar: 1.Fostering innovations 2.Improving external and internal accesibility 3.Managing the BS as a common resource 4.Promoting attractive and competitive cities and regions.

36 Norra Periferin  Ca 40 miljoner Euro  Gleshet! (NPP för 2 miljoner msk men lika stor yta som hela EU!)  Innovation och competitiveness  Environment  Accessibility  Sustainable urban & Rural development  Tjänster och produkter

37

38 Norra Periferin  2a utlysningen stängde 7e mars; 14 projekt granskade av RAG (regional Advisory Group)  3 projekt med i första omgången där länet är involverat 2.3 Kommunförbundet IT Projekt 2.8 Bio Fuel Region(+ SCA) 2.14 Försäkringskassan Västernorrland

39 Norra Periferin  Tidigare projekt: Brandr (Sollefteå kommun LP) Nest (Lst Y) Spatial North (Lst Y) Birra (k-förb)

40 Interregional Co-operation C Fyra sub- program: EsponUrbactInteractInterreg Regioner för ekonomisk förändring Fast Track

41 Interreg  320 miljoner euro  Förvaltningsmyndighet i Paris  Fyra informationskontor; Rostock, Katowice, Valencia och Lille  Hög stödnivå, från 75%- 85%  En del i initiativet ”Regioner för ekonomisk förändring”  Första utlysningen var 21/09/07 – 15/01/08 

42 Interreg  Ämnes prioriteringar: a) Innovation och kunskapsbaserad ekonomi b) Miljö och förebyggande av risker  Genomförs i två slags projekttyper ♪ Regionala initiativ (traditionellt samarbete) ♫ Fast Track (projekt som bygger på tidigare erf.)

43 Urbact II  Ett program för utbyte av erfarenheter, spridning av goda exempel och analyser av utvecklingstrender i gemenskapen  68 miljoner euro  Städer oavsett invånarantal  ”Städer som tillväxtmotorer”  Förvaltningsmyndighet i Paris  2 calls på hela perioden (första stängde i februari)  Programmet inlämnat till Kommissionen i mars  Partnerskap; 3 länder med 3 städer vardera  Ca 75 % i medfinansieringsgrad  Också en del i initiativet ”regioner för ekonomisk förändring”  Mera info på:  OBS! Kopplingen till landsbygdsprogrammet!

44 Interact II  Ett program för utbyte av erfarenheter, spridning av goda exempel och analyser av utvecklingstrender i gemenskapen  För myndigheter endast  Möjligt att deras engagemang kan generera ”projekt”  Första utlysningen 2008; 17e mars-12 maj 

45 Espon 2013  European Observatory Network  Ett program för utbyte av erfarenheter, spridning av goda exempel och analyser av utvecklingstrender i gemenskapen  Ca 47 miljoner euro inkl. medfinansiering Samhällsplanering  Noder i Sverige är KTH och Boverket  Mera info;  Första utlysningen är stängd (22a mars)

46 Kopplingen: utvecklingsstrategier RTP Miljö Transp. Kultur Barn/ungdom mfl Ö-sjön NPP BA NGB C FP7 CIP Progress Vilka insatser och med vilken partner? Mål 2 Skattekistan Också en skattetunna

47 Strategiskt tänk innan…  Möjligt att synkronisera projektets mål/utveckling med pågående politiska processer i EUs institutioner ?  Utgå från egna behov, projekten bör ligga så nära den dagliga verksamheten som möjligt  Vad har redan gjorts?  Hur ska resultaten spridas? (stor fokus på detta + hur gå från individuellt till institutionellt lärande?)

48 Strategiskt tänk innan…  Vilket är vårt läns starka sidor i ett EU perspektiv?  EU:s framgång bygger på att varje region optimerar sina unika starka sidor

49 Strategiskt tänk innan… EU eller inte? +  Medfinansiering är ju bra  Förutsägbart  Struktur och ordning  Lång planeringshorisont  Trygg och fast situation  Kompetens utifrån (andra länder tom! Bra nätverk!  Bra tillgång på information, partner meetings, nyhetsbrev etc  Kulturell mångfald -  Inte så flexibelt  Administrationen kan göra det lite ”råddigt”  Fastlåst situation inte lätt att justera efter hand  Kräver god kompetens för rapportskrivning (inga ”doers” utan analytiker..)  Svårt att samarbeta över nations och kulturgränser  Rättsäkert? (ENPI)

50 Kritiska frågor – innan..  Är målet med projektet klart för alla involverade?  Har vi en god förankring (särskilt internt??)  Är det programmets eller våra behov som styr innehållet i projektet?  Kan vi uppnå målet utan EU stöd?  Står ”added value” i relation till merarbetet?


Ladda ner ppt "Territoriellt Samarbete (Kärt barn har många namn; mål 3 eller Interreg IV…) april- maj 2008 (0611- 34 90 49, 070- 376 62 88)"

Liknande presentationer


Google-annonser