Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Risk- och skyddsfaktorer är viktiga för att: Identifiera vilka preventiva insatser som behövs Identifiera var preventiva insatser bäst behövs.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Risk- och skyddsfaktorer är viktiga för att: Identifiera vilka preventiva insatser som behövs Identifiera var preventiva insatser bäst behövs."— Presentationens avskrift:

1 Risk- och skyddsfaktorer är viktiga för att: Identifiera vilka preventiva insatser som behövs Identifiera var preventiva insatser bäst behövs

2 RISK- / SKYDDSFAKTORER Riskfaktorer ökar risken för problem Skyddsfaktorer minskar risken Ökad / minskad sannolikhet Samma för olika nationer, socialgrupper, kön och problemområden Enstaka risk-/skyddsfaktorer har begränsad effekt Utgångspunkt för effektiv prevention

3 Prediktion vs. prognos Prediktion; är en förutsägelse för en grupp Prediktion; är en förutsägelse för en grupp Prognos; är en förutsägelse för en individ Prognos; är en förutsägelse för en individ På individnivå finns inga linjära samband mellan riskfaktorer och utfall På individnivå finns inga linjära samband mellan riskfaktorer och utfall Trots att man tillhör en riskgrupp, t.ex. att man är barn till missbrukande föräldrar, kan man vara välanpassad med god psykisk hälsa. Risk och skyddsfaktorer interagerar på ett komplext sätt. Trots att man tillhör en riskgrupp, t.ex. att man är barn till missbrukande föräldrar, kan man vara välanpassad med god psykisk hälsa. Risk och skyddsfaktorer interagerar på ett komplext sätt.

4 Riskfaktorer individen Pojke Tidig debut Bråkig, aggressiv Positiv till droger ”Sensation seeking” Bristande kunskap om drogrisker Biologisk disposition

5 Riskfaktorer familjen Bristande tillsyn Bristande intresse för barnen Bristande anknytning Allvarliga konflikter Föräldrar positiv till droger Sexuella och fysiska övergrepp Ekonomiska problem

6 Riskfaktorer kamrater Kamraters drogbruk Kriminella kamrater Kamraters antisociala normer Kamrat-orienterad Låg social status bland kamrater

7 Riskfaktorer skolan Bristande intresse för skolan Dåliga betyg Skolk Dåligt skolklimat

8 Riskfaktorer närmiljö Få resurser till förebyggande arbete Normer som gynnar konsumtion God tillgång på droger Hög drogkonsumtion Hög kriminalitet FattigdomBoendeomsättning

9 Skyddsfaktorer familj, kamrater, skola, närmiljö Tydliga förväntningar Pro-sociala tillfällen Uppmärksamhet positiva handlingar Anknytning Utveckla kompetenser / förmågor

10 Risk- och skyddsfaktorer samhället Normer som gynnar drogkonsumtion Lagar som gynnar drogkonsumtion Lagbrott åtgärdas inte Bättre tillsyn Ökat pris Ökad inköpsålder Propaganda om kombinerat med annat

11 Skyddande faktorer God intellektuell kapacitet God intellektuell kapacitet Emotionellt stöd Emotionellt stöd Ses som positiv person - prosocial Ses som positiv person - prosocial Positivt och aktivt deltagande i skolarbetet Positivt och aktivt deltagande i skolarbetet God föräldra – barn – relation God föräldra – barn – relation Liten Familj – max 3 syskon Liten Familj – max 3 syskon Hög socioekonomisk status/utbildning SES Hög socioekonomisk status/utbildning SES

12 Risk- och skyddsfaktorerfamiljen skyddsfaktorerskolan skyddsfaktorerkamratgruppen skyddsfaktorernärmiljön skyddsfaktorersamhället skyddsfaktorer hos individen Tonårs-graviditet Dålig skol- anpassning Drogbruk Psykiskohälsa Kriminalitet

13 Ansamling av riskfaktorer hos en individ ökar riskerna markant (exempelvis för misslyckande i skolan). Misslyckande i skolan % Antal riskfaktorer Risk- och skyddsfaktorer…

14 Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9

15 Riskfaktorer är additiva Vuxen å lder Kriminalitet Alkohol- och drogbruk och drogbruk L å g utbildning Ostadiga jobb Arbetsl ö shet D å lig ekonomi Ä ktenskapsproblem Skilsm ä ssa D ö dlighet Brist p å socialt n ä tverk Ungdoms å r Kriminalitet Alkohol- och drogbruk och drogbruk L å g skolmotivation D å liga skolprestationer Skolk Familjeproblem D å liga kamratrelationer Tidig sexualitet Tidig skol å lder L å g skolmotivation D å liga skolprestationer Familjeproblem D å liga kamratrelationer Barndom Beteendeproblem Familjeproblem

16 Suicidrisk Justerat för ålder/kön Barn som växer upp i familjehem 6,4 Ban som växer upp i familj med återkommande försörjningsstöd 3,6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3,0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk 9 2,5-3,0 Barn som får insatser från socialtjänsten men som växer upp hemma 2,5 Svenskfödda adopterade 2,6 Utlandsfödda adopterade 1,9 Barn som växer upp i familj med kortvarigt försörjningsstöd 2,2 Barn från ensamförälderfamilj 2,0 Barn från familj med mycket låg inkomst men ej försörjningsstöd i.s.

17

18

19

20 Somatiska hälsoproblem Finns få europeiska studier Finns få europeiska studier I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m m (Socialstyrelsen, 2000). I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m m (Socialstyrelsen, 2000). Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga vuxna år (Kristoffersen, 2005) Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga vuxna år (Kristoffersen, 2005) Dansk stor studie (Egelund et al, 2008): Dansk stor studie (Egelund et al, 2008): vid 7 år vad det betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med andra jämnåriga vid 7 år vad det betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med andra jämnåriga samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med ”barnavårdsklienter” som inte är i dygnsvård) samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med ”barnavårdsklienter” som inte är i dygnsvård)

21 Kriminalitet m m Överrepresentation i §12-hemsplaceringar (sluten vård för kriminella/missbrukande ungdomar) Utlandsfödda adopterade RR = 2,6 Utlandsfödda adopterade RR = 2,6 Långtidsvårdade fosterbarn RR = Långtidsvårdade fosterbarn RR = (n=555; Vinnerljung, 1999) Mycket hög överrepresentation bland hemlösa i Danmark, UK & USA (inga svenska studier) och bland prostituerade i UK (inga nordiska studier) Mycket hög överrepresentation bland hemlösa i Danmark, UK & USA (inga svenska studier) och bland prostituerade i UK (inga nordiska studier)

22 Graviditet - abort - föräldraskap Inget stöd från forskning i något land för myten att tonårsflickor medvetet väljer att bli gravida och föda barn. Oplanerat, ”det hände”. Inget stöd från forskning i något land för myten att tonårsflickor medvetet väljer att bli gravida och föda barn. Oplanerat, ”det hände”. Sverige: flesta tonårsgraviditeter leder till abort Sverige: flesta tonårsgraviditeter leder till abort Färre socialt utsatta gör abort, fler bland flickor med hyggliga uppväxtförhållanden. Färre socialt utsatta gör abort, fler bland flickor med hyggliga uppväxtförhållanden. UK & USA: Socialt utsatta flickor, inkl fosterbarn och flickor på institution, är mot abort av etiska skäl. UK & USA: Socialt utsatta flickor, inkl fosterbarn och flickor på institution, är mot abort av etiska skäl.

23

24

25

26 Pojkar placerade pga beteendeproblem Pojkar placerade pga beteendeproblemNormalpojkar Placerade pojkar Döda vid 25 år 0,5%5,5% Sjukhusvård år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 1 % 30% Fängelse el rättspsyk år 3%44% Skyddstillsyn el mer år 4%58% Lagförd år 16%75% Tonårspappa < 1% 8% >25% socialbidrag vid 25 år 3% 3%27% Socialbidrag vid 25 år 6%53% Max grundskola vid 25 år 10%67%

27 Flickor som placerades pga beteendeproblem Normalflickor Placerade flickor Döda vid 25 år 0,3%2,5% Sjukhusvård år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 0,7%22% Fängelse el rättspsyk år 0,1%8% Skyddstillsyn el mer år 0,4%21% Lagförd år 3%39% Tonårsmamma3%27% >25% socialbidrag vid 25 år 3%29% Socialbidrag vid 25 år 6%50% Max grundskola vid 25 år 8%64%

28 Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 95 % och inte fängelse år 53 % och inte skyddstillsyn år 40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk år 35 % och inte tonårspappa 32 % och inte lagförd för brott år 20 % och inte 25% socialbidrag vid 25 år 16 % och mer än grundskola vid 25 år 10 % och inget socialbidrag vid 25 år 8 % 8 % Hur många “klarar sig”? Beror på vad man menar....

29 Flickor placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 97 % och inte fängelse år 90 % och inte skyddstillsyn år 77 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk år 65 % och inte tonårsmamma 49 % och inte lagförd för brott år 37 % och inte 25% socialbidrag vid 25 år 31 % och mer än grundskola vid 25 år 19 % och inget socialbidrag vid 25 år 15 %

30 Typer av prevention Universiell (primär) Selektiv (sekundär) Indikerad (tertiär)

31 ” Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect of a caring parent”. Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005.

32 Tack för mig Ingemar Nilsson Ingemar Nilsson Leg.psykolog Leg.psykolog

33


Ladda ner ppt "Risk- och skyddsfaktorer är viktiga för att: Identifiera vilka preventiva insatser som behövs Identifiera var preventiva insatser bäst behövs."

Liknande presentationer


Google-annonser