Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hållbar utveckling Ett försök att beskriva, förstå och förhålla sig till ett begrepp… …och hur man undervisar om det…

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hållbar utveckling Ett försök att beskriva, förstå och förhålla sig till ett begrepp… …och hur man undervisar om det…"— Presentationens avskrift:

1 Hållbar utveckling Ett försök att beskriva, förstå och förhålla sig till ett begrepp… …och hur man undervisar om det…

2 Magnus Johansson, vem är jag? Disputerade i våras på en avhandling i pedagogik om miljövetares uppfattningar av och förhållningssätt till miljöproblem och sin profession. “Vad är miljökompetens?” Undervisar sedan 1998 i miljövetenskap vid Urbana studier, Malmö högskola. Sambo. Ett eget och tre bonusbarn. Bor i Malmö sedan Uppvuxen i Skara (hade Bert Karlssons son som gymnastiklärare). (Lat) fågelskådare. Förflutet i miljörörelsen. Alltid varit intresserad av de “mjuka aspekterna” av miljöproblematiken.

3 Hållbar utveckling (sustainable development) Introducerades 1987 I den sk Bruntlandrapporten, Our Common Future. “A process where the exploitation of resources, the orientation of technological development and institutional change, are made consistent with the future as well with present needs.” (World Commission on Environment and Development (1987) Our Common Future. Oxford: Oxford university Press. ”En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov.” (SOU 1997: 105, s. 13)

4 Centrala drag i begreppet Rättviseaspekt. Behov hos nu levande generationer och kommande generationer. Bevara, utveckla och fördela resurser. Betonar allas ansvar. En möjlighet att skapa dialog mellan olika aktörer, t ex NGO:s och näringslivet. Miljöfrågor kan inte skiljas från utvecklingsfrågor. Utveckling är en förutsättning för att hantera olika miljöfrågor, samtidigt som miljöproblem på sikt kan utgöra ett hot mot en önskvärd utveckling.

5 Tre aspekter som måste förenas… Ekologisk hållbarhet: skydda och bevara naturområden, skydda och bevara arter, ekologiska systems reproduktionsförmåga och dess bärkraftighet, hushålla med resurser, stoppa negativ påverkan på människor, andra arter och ekosystem, etc. Ekonomisk hållbarhet: rättvis resursfördelning, möjligheter till arbete och ekonomisk utveckling, främja hållbar produktion och konsumtion, teknikutveckling, etc. Social hållbarhet: god hälsa, hållbart boende, rätten till utbildning, rätt till makt och inflytande över beslutsprocesser, jämställdhet mellan könen, tillgång till fri information, rätten att fritt få utöva sin kultur och sin religion, etc.

6 Fyra sätt att definiera hållbar utveckling (Kemp, 2005)… En mycket svag hållbar utveckling som innebär att natur- resurser minskar mot att att andra resurser (t ex teknologi, infrastruktur) ökar. En svag hållbar utveckling som innebär att ett minimum av resurser bibehålls, dvs. det finns gränser för viss förbrukning. En stark hållbar utveckling som innebär att en konstant mängd naturresurser bibehålls, dvs. en minskning av förnybara resurser kompenseras med en lika stor ökning av dessa resurser. En mycket stark hållbar utveckling som innebär att kommande generationer garanteras samma mängd naturkapital som vi har tillgång till.

7 Ett annat sätt att definiera hållbar utveckling… “Sustainability is not a concept referring to some static paradise, but rather a capacity of human beings to continuously adapt to their non-human environments by means of social organization” (Hamm & Muttagi (1998). Sustainable development and the future of cities. London: Intermediate Technology Publications (s. 2)

8 Kritik mot begreppet För vagt. Svårt (omöjligt?) att omsätta i konkret handling. Dobson (1996) identifierade över 300 olika definitioner…. Motsägelsefullt. Kan något som är “hållbart” (beständigt) samtidigt “utvecklas” (förändras). Hur förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna? Döljer konflikter. Ingen är mot hållbar utveckling. Men alla menar olika saker… The Politics of Simulation. Normativt. Vem avgör vilka behov som är grundläggande för vem? Vem avgör vilken utveckling som är önskvärd? Vilka värderingar finns i olika sätt att definiera begreppet?

9 Arjen Wals och Bob Jickling: begreppet är… …politiskt och därmed ideologiskt. …dynamiskt eftersom begreppets innebörd ständigt förändras beroende på vem som använder det, i vilket sammanhang det används och vad som är syftet med att använda det. …bärare av visioner om andra samhällen och andra sätt att leva. Dessa visioner utgår från etiska, moraliska och normativa perspektiv och rymmer konflikter. …ett sätt (bland flera) att försöka förstå vad det innebär att leva på en planet där liv är möjligt på en begränsad yta i ett oändligt och ogästvänligt universum. “Det sista trädet på Påskön.”

10 Hållbar utveckling handlar om framtidsbilder. Våra idéer om framtiden har alltid pendlat mellan en syn på utveckling som framsteg eller utveckling som förfall… Framtidsbilder kan ses som utryck för idéer om människans väsen, om vad som styr samhällsutvecklingen och vad som styr utvecklingen av teknologi (Ehliasson, 2005). Detta kan i sin tur påverka våra bilder av hur man bäst påverkar framtiden… Framtidsbilder är alltid prägalde av samtiden. På 50-talet var framtiden ren och högteknologisk. Idag är den betydligt mer kaotisk och smutsig: Bladerunner och Wall-E.

11 Fram-tid och möjligheter att påverka.. Framtiden är delvis bestämd av materiall strukturer, t ex infrastruktur men också av våra föreställningar om utvecklingen… Ju längre fram, desto större möjligheter att påverka. Men svårare att styra och förutse… Kort Medel Lång ”Arvet” Utrymme för förändring Efter Ehliasson 2005:31, som i sin tur refererar till Ingelstam & Engellau, 1979:71

12 Framtiden och överraskningar (Kam 1988) Det finns en tendens att tolka ny information på samma sätt som vi tolkar det välbekanat. Vi strävar efter att uppfatta och förklarar det okända som något vi känner till. Därför uppfattar vi inte varningssignalerna eftersom vi feltolkar dem. Vi tror nämligen att en ny utveckling kommer att föregås av tydliga varningssignaler. Därför väntar vi på den tydliga varningssignalen istället för att relatera en mängd olika händelser och signaler till varandra och se nya mönster. Men summan av en mängd var för sig obetydliga händelser kan utgöra en indikation på nya trender (och hot).

13 Framtiden och hållbar utveckling… Att förbereda sig inför framtiden handlar om att förstå vad som kommer att hända, när det händer, hur det händer och varför det händer. Då kan man också sträva efter att skapa en önskvärd framtid eller agera för att undvika en icke-önskvärd utveckling. Ibland avstår vi från att agera då vi är överrtygade om att vi har kontroll över situationen. Om vi inte tror att vi kan påverka utvecklingen, avstår vi också från att agera. Om hållbar utveckling handlar om framtiden, hur bör vi då agera för att främja en sådan utveckling (oavsett dess innehåll)? Om vi nu tror att vi kan påverka utvecklingen? Bodil Jönsson: tillit som ett av miljömålen…

14 Detta får konsekvenser för utbildning för/om hållbar utveckling Utbildning ses som centralt för att främja en hållbar utveckling. United Nations University har startat Regional Centre of Expertise on Education for Sustaniable Development, bl a I Skåne. Eftersom vi idag inte vet hur vi bör agera för att uppnå en hållbar utveckling (och vad som egentligen är en hållbar utveckling) är lärande en förutsättning för hållbar utveckling (Scott & Gough, 2003) Frågan är vad lärande för hållbar utveckling innebär? Eller om det ska vara om hållbar utveckling...? Tillit som utbildningsmål…?

15 Information = kunskap…? Information finns utanför dig (t ex i böcker, på webbsidor, vad som sägs på en föreläsning). Information är bärare av vårt gemensamm vetande, t ex forskningsresultat om klimatförändringar. Kunskap och känslor finns inom dig och mig. Bodil Jönsson: kunskaper skapas och lagras inuti dig och mig. Information är kunskapens projektioner utanför dig och mig, t ex vad du berättar för mig eller vad jag skriver om. Sven- Erik Liedman: kunskaper kommer ur mänskliga möten

16 Exemplet MITs OpenCourseWare Massachusetts Institute of Technology beslutade 2001 att lägga ut allt sitt kursmaterial gratis på internet. “MIT OpenCourseWare will provide the content of, but is not a substitute for, an MIT education. The most fundamental cornerstone of the learning process at MIT is the interaction between faculty and students in the classroom, and amongst students themselves on campus.” (min understrykning) Fri information (utanför oss) blir inte kunskap (inom dig och mig), bara för att den är tillgänglig. Roger Säljö betonar att lärandet är situerat, dvs. vi lär oss alltid i ett sammanhang, i en viss situation och med ett visst syfte.

17 Två idéer om vad lärande innebär… Lärande som överföring av kunskap. Traditionell bild. Kunskap ses som “Legobitar” som behåller sin form (dvs. sin betydelse och sitt innehåll) oavsett sammanhang. Kunskap kan delas upp och kombineras på olika sätt. Att lära sig = ta in den information som förmedlas. Lärande som konstruktionsprocess. Fokus på meningsskapande. Kunskap se som något som tolkas och är beroende av sitt sammanhang. Uppmärksammar språkets roll, maktsrukturer och normer. Fenomenografi, sociokulturell och post-modern teoribildning. Att lära sig = skapa mening, lära sig behärska “talet om något”.

18 Piaget: lärande som individuell konstruktion Assimilation: ny kunskap bygger på tidigare förståelse. Lärande innebär att fördjupa vår förståelse om saker som vi redan känner till. Lärande innebär att skapa mönster och relationer mellan olika fakta, erfarenheter och upplevelser Ackomodation: påverkar vår världsbild. Mönstret förändras. Plöstligt skapas nya samband och relationer: vi förstår hur “det hänger ihop”. AHA! Det är SÅ det fungerar… Ackomodation inträffar sällan. Vi vill gärna tolka det nya som något välbekant. Kunskaper som hotar vår grundläggande världsbild har vi svårt att uppfatta eller förstå. Våra mönster påverkas dessutom av sociala sammanhang, normer, grupptryck, självbilder, etc..

19 Lewin: lärande som social process Hur förändra engelska husmödrars matvanor under andra världskriget? Om man samlade de boende (i detta fallet kvinnorna) i ett kvarter och gemensamt diskuterade problemet och tänkbara lösningar var man mer framgångrik jämfört med att bara sprida tryckt information. Socialt tryck. Ändrade normer. Egna lösningar. Lärande som en social (och individuell) konstruktionsprocess.

20 Hållbar utveckling, lärande och överraskningar En utmaningen är att tolka olika utvecklingstrender och se mönster. Och att försöka förstå om små förändringar ger konsekvenser som vi inte önskar, t ex klimatförändringar. En annan utmaning är att “översätta” denna kunskap så att den blir möjlig att undervisa om eller omsätta i handling. Dessa ”översättningar” förutsätter ackomodation – att skapa nya tolkningsmönster. Om vi förstår lärande som sociala och individuella konstruktions- processer innebär det att det finns många sätt att “förstå” hållbar utveckling – och därmed hur man bör undervisa om den.

21 Selektiva traditioner (Öhman, 2003) Tre sätt att bedriva undervisning om miljö och/eller hållbar utveckling. Får konsekvenser för hur man undervisar och vad man undervisar om Faktabaserad. Undervisningen handlar om att förmedla fakta. Ej intressant att beröra etiska och moraliska aspekter. Normernade. Lära ut ”rätt beteende” och ”rätta normer”. Ej intressant att problematisera etiska och moraliska aspekter. Pluralistisk. Handlar om att synliggöra och problematisera etiska och moraliska dimensioner på det som vi vet och vad vi gör med vår kunskap. Detta är undervisning för hållbar utveckling, enligt Öhman.

22 Kritik mot utbildningens roll och möjligheter Bob Jickling: utbildningens roll i samhället är inte att vara normerande. Utbildning för något (oavsett vad vi själva tycker är önskvärt) är alltid problematiskt. Utbildningens mål är att utveckla kritiskt tänkande. En utbildning om hållbar utveckling måste också innebär att man presenterar kritik mot begreppet och lyfter fram röster som ifrågasätter idén med hållbar utveckling samt berör etiska och moraliska aspekter. Pluralism. Om vi lever tills vi är ca 75 år och sover ca 8 timmar om dygnet, är vi vakna ca timmar. Av dem går vi ca timmar i obligatorisk grundskolan, samt kanske studerar ca 5000 – 8000 timmar (3 – 5 år) på högskola/universitet. Vi lever våra liv och formas i hög grad utanför den formella utbildningen…

23 Normer och hållbar utveckling Så som man tror att man ska göra i olika sammanhang. Både social och personliga normer påverkar våra handlingar och vilka vanor vi utvecklar. Social norm – påverkan från samhället eller andra människor Personlig norm – mitt egen samvete. En del av min identitet. Attityder. Vi vill gärna följa sociala normer för att tillhöra en grupp. Eller bryta mot sociala normer för att tillhöra en grupp…

24 Normer och hållbar utveckling Personliga normer kan komma i konflikt med sociala normer, t ex på en arbetsplats. Situationen och individuella egenskaper (som moral och ansvarskännade) påverkar vilken norm vi följer. Sociala normer måste internaliseras om de ska bli personliga. Då skapas nya vanor… Normbrytare kan alltså både vara besvärliga och föregångare. Ofta sprids nya normer genom att några går före – normbrytare, trendsättare, innovatörer… Vilka normer bidrar respektive motverkar en hållbar utveckling…?

25 Att förändra normer Skapa normstödjande strukturer: sociala (grupptryck) institutionella (t ex lagar, ekonomiska styrmedel) och fysiska. Normer måste vara synliga för att påverka beteenden. “Tänk om alla växthusgaser bestod av små gula plastkulor…eller om min mamma såg mig…”. Går det att “se” hållbar utveckling? Hitta normbrytarna – trendsättarna – innovatörerna: vilka är innovatörer när det gäller hållbar utveckling? Hur vet man det? Att förändra normer är en social process. Information måste bli till kunskap som bärs av individer i en grupp.

26 Normer och (yrkes)kompetens Att vara kompetent innebär två saker: att ha förmågan och att ha behörigheten att utföra vissa uppgifter. Att veta att och att veta hur. Att vara kompetent innebär att veta hur man handlar i en viss situation för att uppnå vissa mål, t ex utföra en arbetsuppgift. Normer styr delvis vår syn på vad som är kompetens. Att gå från en utbildning till en arbetsplats innebär ofta en krock mellan olika normer: verklighetschocken. Att utveckla sin förmåga utifrån sin behörighet. Kan en utbildning för (om?) hållbar utveckling skapa normkonflikter när studenterna träder in i yrkeslivet?

27 En tolkande syn på kompetens Om lärande innebär en konstruktionsprocess och är situerat, kan man inte se förmåga att handla i en viss situation som en inneboende egenskap. Kompetenser är inte “Legobitar”. ”…ett uttryck för en relation mellan människan och hennes uppgift, där människans egenskaper och förutsättningar ställs mot uppgiftens krav.” (Ohlson & Targama, s. 23) ”Depending upon the way in which work is experienced, particular knowledge, skills, attitudes will be developed. That is, different ways of experience the work produce different meanings for specific knowledge, skills and attitudes.” (Dall’Alba & Sandberg, 1996, s.421) Hur förstår vi hållbar utveckling?

28 Olika sätt att förstå hållbar utveckling: globalt och lokalt Hållbar utveckling uppfattade utifrån globala och generella problem- formuleringar, till exempel utifrån vetenskapliga forskningsresultat och globala policydiskussioner Att se sig själv som någon som försöker utveckla en kompetens att arbeta med hållbar utveckling… Hållbar utveckling uppfattad utifrån lokala problemformuleringar som grundas i lokala praktiker där man ska utföra vissa arbetsuppgifter enligt etablerade normer, traditioner, rutiner och målsättningar.

29 Ett sätt att förhålla sig till utbildning för/om hållbar utveckling: pluralism Eftersom hållbar utveckling kan beskrivas och förstås på en mängd olika sätt måste undervisningen om hållbar utveckling vara pluralistisk. En sådan undervisning måste beröra de etiska och moraliska aspekter som finns i all utveckling. Den måste också beröra våra framtidsbilder och föreställningar om utvecklingen: vart är vi på väg?

30 Ett annat sätt att förhålla sig till utbildning för/om hållbar utveckling: se relationer En undervisning om hållbar utveckling måste förhålla sig till de praktiker som man kommer att verka i efter avslutad utbidlning. Vad innebär det att arbeta på en “hållbar arbetsplats”? Vad kännetecknar ett “hållbart sätt” att utöva mitt yrke? Hur förbereder en utbildning för detta? Begreppet ”hållbar utveckling” innebär ett synliggörande av relationer mellan mina handlingar och händelser i andra sammanhang: i naturen, i framtiden, på andra platser På vilket sätt påverkar min yrkesutövning andra sammanhang? Vilka relationer finns mellan mina handlingar och händelser på andra platser, som påverkar andra människor och arter? Påverkan idag. Påverkan i framtiden…

31 Ett tredje sätt att förhålla sig till utbildning för/om hållbar utveckling: mång- och tvärvetenskaplig En undervisning om hållbar utveckling måste gå över ämnesgränserna. Frågan: “vad är hållbar utveckling “ kan besvaras naturvetenskapligt, historiskt, filosofiskt, teologiskt… Undervisning om hållbar utveckling handlar inte om att skapa ett nytt ämne. Det handlar om att ställa nya frågor. Undervisning om hållbar utveckling handlar också om att förstå på vilket sätt utövandet av ett yrke och sätt att leva bidrar till att skapa en viss utveckling… Och vad som måste ändras om vi vill bidra till att skapa en annan utveckling…

32 Till sist… Att försöka verka för en hållbar utveckling innebär att man måste våga erkänna att man inte vet hur… …men att man gärna vill försöka skapa en utveckling som man tror är “hållbar”… …och genom sina erfarenheter utveckla sin egen och andras förståelse… …av vad en “hållbar utveckling” kan innebära i praktiken.


Ladda ner ppt "Hållbar utveckling Ett försök att beskriva, förstå och förhålla sig till ett begrepp… …och hur man undervisar om det…"

Liknande presentationer


Google-annonser