Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Antropocentrisk och icke-antropocentrisk el. biocentrisk miljöetik Litteratur: P. Ariansen. Pernille Gooch Lektor i humanekologi 1.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Antropocentrisk och icke-antropocentrisk el. biocentrisk miljöetik Litteratur: P. Ariansen. Pernille Gooch Lektor i humanekologi 1."— Presentationens avskrift:

1 Antropocentrisk och icke-antropocentrisk el. biocentrisk miljöetik Litteratur: P. Ariansen. Pernille Gooch Lektor i humanekologi 1

2 Har vi moralisk rätt att utrota djur och växter? Är det bara människan som har ett värde? Det är den antropocentriska ståndpunkten (antropos – människa) Har natur och djur ett eget värde? Den icke-antropocentriska ståndpunkten 2

3 Vilka beskrivningar använder vi? Är valen främst en resurs för fisk- och fängstsamhällen En resurs för industrin För forskningen Eller en varelse med eget inneboende värde (känslor, intelligens etc.) 3

4 Exempel s Moral och intuition Vildmarksexemplet Vi tänker oss ett kargt vildmarksområde med bara gles, dålig skog. Med subsidier kan ett företag hugga ned skogen med förtjänst. Miljökostnader är ökenbildning och erosion samt att alla djur dör ut (ev. bara med djur som inte kan känna). Är en sådan handling moralisk förkastlig? 4

5 Intuitivt är vi alltså (normalt) inte bara antropocentriska 5

6 Inte bara värdesubjektiva – det som ges ett värde av den människa som upplever det (ex ett vackert landskap) Men också värdeobjektiva (landskap har ett värde i sig) 6

7 Etiska teorier (i samband med miljöproblem) Konsekvensetik Pliktetik eller deontologisk etik 7

8 Konsekvensetik Man bedömer en handling utifrån de konsekvenser en handling faktisk frambringar Man har här en uppfattning om vilka konsekvenser som har etisk värde t ex den totala lustupplevelse som handlingen frambringar 8

9 Pliktetik eller deontologisk etik Enligt denna är vissa typer av handlingar, oavsett konsekvenserna av dessa, moraliskt förbjudna eller påbjudna. Här kan man också se på om handlingen representerar en typ som kan göras till allmän handling bland människor som ex FN:s deklaration om mänskliga rättigheter 9

10 Anthropocentrisk – Biocentrisk etik För bild se: _NROCscience/Lesson104SustainableEthic_0/PastedGraphic87.jpg&imgrefurl=http:// g=__3aI6ly0nhdb_2OPSG2FWv003zUo=&h=280&w=515&sz=51&hl=sv&start=1&um =1&tbnid=CuQuBWyrh1bOHM:&tbnh=71&tbnw=131&prev=/images%3Fq%3Danthro pocentric%2Band%2Bbiocentric%2Bethics%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26um%3D1

11 Antropocentrisk konsekvensialism: Konsekvensers värde mäts bara utifrån det värde de har för människor 11

12 Naturerövrarperspektivet Extrem utvecklingsoptimism Alla miljöproblem är i grunden tekniska problem och de kan lösa med mera forskning och bättre teknik. Naturen är bara en resurs för människor. Den är som ett ymnighetshorn som fortsätter att ge och ta emot all avfall. Det finns ingen ytterste gräns för tillväxt. 12

13 Miljöreparationsperspektivet Från 1960-talet Man upptäcker ett miljöproblem och ser det främst som ett föroreningsproblem som måste lösas. Lösningar: Bygga högra skorstenar (dilution is the answer to pollution), gräva ned avfallet djupare, flytta förorenande industri någon annanstans, hitta nya medel som anses mindre giftiga etc. 13

14 Resursförvaltningsperspektivet Från 1970-talet Vi börjar att förstå att resurserna inte kommer att vara för evigt. Det finns en gräns för tillväxt och vi måste hushålla med icke-förnyelsesbara resurser. Vi kan fortsätta med tillväxt och utveckling - men den måste vara bärkraftig. Miljökonsekvensanalys vid större projekt 14

15 Bevarandeperspektivet Det är till fördel för människor att delar av naturen bevaras. Exempel: Orörd natur är en källa till rekreation och friluftsliv Orörd natur är viktig för forskningen Orörd natur producerar resurser som är viktiga för människor 15

16 Antropocentrisk deontologisk (plikt) etik Bara människor kan ha etiska rättigheter Och bara människor har etiska plikter Men vad är den etiska relevanta skillnaden mellan människor och icke-människor? Språk? Intelligens? Medvetande? Använda redskap? Har alla människor detta? Och har inga djur detta? 16

17 Om vi inte kan besvara sista frågan bejakande men vill ha kvar påståendet om olika moralisk status kan vi anklagas för speciesism (samma som rasism eller sexism) dvs en värdemässig särbehandling som inte kan motiveras med empiriska skillnader 17

18 Argument mot anklagelsen om speciesism Människor – och bara människor – har en (åtminstone sporadisk och/eller potentiell) förmåga att upprätthålla moral dvs bara människor är moraliska varelser och därmed inkluderade i den moraliska gemenskapen med plikter och rättigheter. 18

19 Detta påstående bygger på filosofen Immanuel Kant ( ) "Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag." Endast sådana handlingar är moralisk rationella och det är genom dessa människan ingår i ett ”moralisk kollegium” Moral förutsätter frihet 19

20 Med frihet kan vi se att våra handlingar påverkar andras välfärd - andra människor och också djur och natur Vi kan välja att styra över välfärd på andra även om det betyder kostnader för oss själva 20

21 den utilitaristiska filosofin (som ju säger att moralen handlar om att maximera lyckan eller preferenstillfredsställelsen i världen) 21

22 Icke-antropocentrisk miljöetik Argument mot antropocentrism – gamla sanningar visar sig inkorrekte: Jorden är inte solsystemets centrum Det finns inget brott mellan djur och människor (evolutionen) Inte bara människor har intelligens, kan kommunicera, kan använda verktyg, upprätthålla sociala system etc 22

23 Människa-djur: En problematisk relation Provokativa djur/människa bilder se: scienceblogs.com/clock/2 006/08/m ananimalsscienceblogs.com/clock/2 006/08/m ananimals

24 Icke-antropocentrisk konsekvensetik Vad är konsekvensen? Här ses lidande som den speciellt etiskt relevante egenskapen Hur mycket lidande? Djurskydd –att skydda djur mot lidande 24

25 Icke-antropocentrisk deontologisk etik Djurs rättigheter? Kan djur vara moraliska varelser som kan hållas moralisk ansvariga för sin handlingar? Eller skall rättigheter knytas till förmågan att känna? Kan landskap ha moralisk status? 25

26 Djurens rätt? Fria djurEgendom

27 Peter Singer

28 Alla kännande varelser är jämlika Det är förmågan att känna lidande som är den moralisk relevanta Sentienism: Att moralisk status knyttas till förmågan att känna Gränsen går någonstans mellan räkor och skaldjur 28

29 Att hålla djur i fångenskap är slaveri Man skall vara vegetarian Förbud mot djurförsök Djurskyddskampen är jämförbar med människors kamp för medborgerliga rättigheter 29

30 Tom Regan Ser individuella djur som personligheter – - Som subjekt med egna planer för sina personliga liv 30

31 Djur som subjekt 31

32 Biocentrism Albert Schweitzer Vördnad för livet ”Jag är liv som har vilja till liv och jag existerar mitt ibland liv som har vilja att leva” … den vilja till liv gäller detsamma oavsett om ”det kan uttrycka sig så jag förstår det eller om det förblir utan röst” För den moraliska människan är livet i sig heligt 32

33 Aldo Leopold A Sand County Almanac 1949 A land ethic (landskapsetik): Också landskap måste inlemmas i den etiska gemenskapen och tillerkännas ett eget inneboende värde Den som skadar ett landskap gör inte bara något dumt utan också något omoraliskt 33

34 34

35 Miljöfilosofen Arne Näss

36 Djupekologi Arne Näss Människan är en del av naturen (står inte utanför och tittar in) Han skrev 1972 (det året då väldigt mycket nytänkande hände inom miljörörelsen) artikeln: ‘The shallow and the Deep, Long-Range Ecology Movement’ 36

37 Vad djupekologerna vill är att de vill skapa ett nytt paradigm som ska ersätta vad som har kallats det dominanta mekaniska (eller västerländska) paradigmet Önskar en lika stor förändring som den som gav oss den dominante västerländska världssynen 37

38 Ett helt nytt sätt att tänka Det nya skulle också kräva en ny vetenskap, en ny etik, en ny psykologi Det vill säga en ny människa En ny politik ett nytt samhälle 38

39 1. Fälttänkande - Samspel i naturen Ett nytt totalt syn på planeten där allt är interrelaterat, byggd på relationer och processer och inte på individuella delar *Allt hänger ihop i ett fält av ömsesidiga beroendeförhållanden 39

40 2. Biosfärisk likaberättigande. Principiell lika rätt till utveckling för alla livsformer och alla människor. Ett jag-du förhållande till naturen som har karakteriserat jägare/samlare samhällen 40

41 3. Mångfall, självutveckling, flexibilitet Dvs att hålla kvar en rad av möjligheter inte låsa sig fast i en modell och symbios, partnerskap där partnerna drar ömsesidig nytta av varandra ”live and let live”, inte enfald och nedbrytning i delar Komplexitet (mångsidighet) hellra än komplikation (invecklat) 41

42 4. Klasslöshet Bättra fördelning, nedtrappning av vår materiella överflöd 5. Kamp mot förorening och resursslöseri (deplition) 42

43 6. Lokalt självstyra och decentralisering. Satsning på närmiljön Självförsörjning Att skapa lokala ekosystem med människan som del och bioregionala system som bygger på bärkraft 43


Ladda ner ppt "Antropocentrisk och icke-antropocentrisk el. biocentrisk miljöetik Litteratur: P. Ariansen. Pernille Gooch Lektor i humanekologi 1."

Liknande presentationer


Google-annonser