Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Om hjärnan Föreläsning Lärstilar och minnestekniker Gröndalsskolan mars 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Om hjärnan Föreläsning Lärstilar och minnestekniker Gröndalsskolan mars 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad."— Presentationens avskrift:

1 Om hjärnan Föreläsning Lärstilar och minnestekniker Gröndalsskolan mars 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

2 Introducing Neuroeducational Research Utgiven 2010 Paul Howard-Jones University of Bristol’s Graduate School of Education “Among educators, scientists and policymakers there is a growing belief that the field of education can benefit from an understanding of the brain…” © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

3 Neurovetenskap Inom neurovetenskap studeras hjärnans nervsystem i syfte att få en bättre förståelse för hur hjärnan fungerar. Ökad kunskap kan ge svar på frågor som: Vilka mekanismer i kroppen styr inlärning, minne och motorik? Hur kan vi förebygga och behandla sjukdomar kopplat till hjärna och ryggmärg? © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

4 Neuron = hjärncell Myelinskida Cellkropp Synaps Cellkärna Axon Bilden är hämtad från Wikipedia Antalet neuroner i hjärnan beräknas vara ungefär 100 miljarder. - koppling mellan två neuroner © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

5 Hjärnan är plastisk (formbar)  Hela livet!  Den största utvecklingen av hjärnan sker under barn och ungdomstid.  Majoriteten av neuroner utvecklas under de tre första fostermånaderna. Det är i två regioner av hjärnan som utvecklingen av neuroner fortsätter.  Men forskare tror inte att lärandet i första hand är kopplat till detta skapande av neuroner, utan i aktiviteten mellan neuroner, i förändringar i kopplingar mellan neuroner.  Dessa förändringar tycks ske i språng Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

6 Bild på kopplade hjärnceller

7 Hjärnans utveckling under tonåren  Myelin utvecklas. (Ett fett ämne som bildas runt en nervcells axon.) Myelinet gör att en nervimpuls kan fortplanta sig fortare. Dvs. kommunikationen går snabbare mellan neuronerna.  Myleniet ökar stort under tonåren och fortsätter sedan, i mindre skala, att öka även som vuxen.  Innan myelinet har utvecklats är hjärnan inte ”färdigutvecklat”. Ställer vi rätt krav på barn och ungdomar? Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

8 En tonårings hjärna  Dessa hjärnförmågor är inte fullt utvecklade: - att fokusera, planera och strukturera - att styra impulser och bland annat låta bli sådant som är olämpligt - att göra flera saker samtidigt - en del sociala beteenden, t ex att se andras perspektiv  Dipp: Under tonåren kan det till och med vara så att hjärnan klarar av en del uppgifter sämre än tidigare. Bland annat att se andras perspektiv och att läsa av ansiktsuttryck. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge Du fattar ju ingenting! © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

9 Hjärnans utveckling efter 60  Äldre har ofta ett nedsatt arbetsminne. Hjärnan kan därför behöva längre tid på sig att hitta information.  Äldre har ofta utvecklat ett rikt och varierat språk  Äldre har ofta utvecklat en social kompetens  Hjärnans plasticitet gör gällande att den är konstruerad för ett livslångt lärande. Men ”use it or loose it”. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

10 Flera faktorer påverkar lärandet  Hur mår jag? Är jag i skaplig balans? Eller har jag det kaotiskt i mitt liv? Hur är dagsformen?  Kan jag koncentrera mig på lärandet eller är fokus på annat håll?  Vad har hjärnan för förutsättningar? © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

11 DNA eller erfarenhet och miljö? ”Our genes contribute to, but do not define, who we are.” ”…interaction with experience and the environment is likely to play a crucial role in brain development.” Paul Howard-Jones Introducing Neuroeducational Research, chapter one Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

12 Neurovetenskap + skola? Det finns en hel del myter som figurerar (mer om det senare), men vad har forskarna inom neurovetenskap kommit fram till som är av intresse för skolan? Vad är de ”säkra” på? Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

13 Kunskap om hjärnan påverkar lärandet  Studie visade att de tonårsstudenter som hade en syn på hjärnan som formbar hade en uppåtgående trend beträffande betyg.  Medan studenter som hade en syn på hjärnan som statisk, inte utvecklade sina betyg. Men när dessa studenter fick kunskap om hjärnans plasticitet, ändrades deras motivation och betygen höjdes. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

14 Den viktiga sömnen  När vi sover aktiveras samma delar av hjärnan som har varit aktiverade under dagen. Sömnen hjälper oss att bearbeta och att minnas.  Koffein (kaffe, te, coca-cola mm) påverkar sömnen negativt. Har också en negativ effekt på lärandet på så sätt att beroendet gör att om vi inte får vårt koffein, presterar vi sämre. Bland annat har en studie på 9-10 åringar som regelbundet drack coca-cola, visat att barnen hade svårare att hålla sig alerta. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge

15 Rörelse ger minneseffekt  Studie har visat att efter bara 3-minuters intensiv aerobic-träning ökade förmågan att minnas. Både korttidsminnet och långtidsminnet förbättrades.  Regelbundna rörelsepauser under skoldagen ger effekt. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge

16 Repetition är nödvändig  När vi repeterar fungerar det bäst ur minnessynpunkt att repetera aktivt och intensivt.  Vi kan träna upp vår hjärnkapacitet inom ett område genom repetition även som äldre. Men ”use it or loose it”. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

17 Mentala övningar Studie visade att majoriteten av de tillfrågade inte trodde att mentala övningar påverkar hjärnans förmåga. Men det har hjärnforskare kommit fram till att det gör. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

18 Det viktiga arbetsminnet  Arbetsminne = förmågan att tillfälligt hålla kvar information. Har mycket stor betydelse vid inlärning.  Arbetsminnet klarar bara av några bitar av information åt gången.  Många människor har ett nedsatt arbetsminne och behöver särskilda strategier (t ex hjälpmedel).  När något är nytt och mycket arbetsminne går åt aktiveras delvis andra delar av hjärnan, än när vi sedan har automatiserat kunskapen (t ex läsning, matte). Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

19 Kognitiv belastning Hur mycket tankekraft går åt till annat när vi vill lära oss och/eller söka information? Ett par exempel:  När vi studerar ett ämne på ett annat språk än vårt modersmål är den kognitiva belastningen betydligt högre. Vår hjärna måste då arbeta både med att översätta och förstå språket och arbeta med att förstå själva innehållet.  Hur lätt hittar vi den information vi söker på en hemsida? Får dina studerande lagom mycket information? Är den tydlig och strukturerad? Är information grupperad i lagom bitar? © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

20 Personer med funktionsnedsättningar Personer med funktionsnedsättningar, t ex läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter, måste använda en mycket stor del av sin tankekraft och sin energi till annat än själva lärandet. Det går att underlätta med pedagogiska strategier och med hjälpmedel som kompenserar för svårigheterna. Tänk er killen här bredvid utan sina glasögon. Skulle han klara av sina studier lika bra utan sitt hjälpmedel? © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

21 Kinesiskt ordspråk Det jag hör, det glömmer jag Det jag ser, det kommer jag ihåg Det jag gör, det förstår jag Stämmer det? © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

22 Visualisering När vi visualiserar ett objekt, aktiveras stora delar av hjärnan. Det innebär att visualisering är en allmän bra pedagogisk strategi. Men passar det alla? Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

23 Ju fler sinnen desto fler minnen En multimedial presentation, t ex att visa ett material både muntligt och visuellt ger en större aktivitet i hjärnan. Visuell + auditiv tillsammans är mer än visuell och auditiv separerade från varandra. Personer som använde en minnesteknik som inkluderade visuell + auditiv fick bättre resultat på minnestest. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

24 Kreativitet Psykologisk forskning har visat att kreativitet kräver förmåga att växla mellan ett mer analyserande tänkande och ett mer generaliserat, övergripande tänkande. Det mer analytiska tänkandet trivs ofta bra i skolans värld. Ett mer generaliserande och icke-analytiskt tänkande trivs bättre i mer avslappnade sammanhang, i annorlunda kontexter, utan inslag av kritik = vare sig självkritik eller kritik från andra. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

25 Mer om kreativitet Att få i uppgift att skriva en berättelse om t ex en katt, ett höghus och en pannkaka sätter troligen igång en mer kreativ process än uppgiften att skriva om en katt, en bondgård och en skål med mjölk. (Eget exempel.) Studier har visat att ”saker och ting” som ligger långt ifrån varandra, som inte naturligt associeras med varandra, ökar aktiviteten i de delar av hjärnan som brukar vara aktiverade i samband med just kreativitet. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

26 Alla har åsikter om utbildning….. Så även hjärnforskare. Hjärnforskare kan ha en tendens att utgå från skolan som enbart ett ställe för kunskapsinhämtning, ett ställe där vi kan utveckla vår hjärna. De glömmer att skolan också är ett ställe där barnen fostras och utvecklas i att fungera i en gemenskap tillsammans med andra människor. Hjärnforskare forskar på individnivå, men skolan är ett socialt sammanhang med stor komplexitet och med många möten. Detta leder till att pedagoger har olika perspektiv på lärande. Det finns ingen konsensus. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

27 Hjärnforskares perspektiv på lärande  Lärande = i första hand minne. Hjärnan är plastisk. Minnet och lärandet händer när kopplingen mellan neuroner förändras. ”Neurons that fire together – wire together”  Vissa delar av hjärnan växer när vi använder dem. Vi vet inte hur dessa förändringar sker. Ökad koppling, utökat antal neuroner eller? Ett exempel: taxichaufförers visuell-spatiala förmåga (kunna hitta). Ju fler år en chaufför arbetat desto större är den delen av hjärnan.  Arbetsminne har stor betydelse vid inlärning. Vi klarar bara av att hålla några bitar information kvar åt gången. Vi kan inte effektivt ”hålla många bollar i luften” samtidigt. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

28 Myter enligt Paul Howard-Jones  Gardners teori om mutipla intelligenser är inte baserad på hjärnforskning (som många enligt författaren tror), utan ska ses som en utbildningsteori. Samma gäller för Dunn&Dunns lärstilar. Ett problem är att de tester som finns är självskattande. Testerna stämmer inte alltid med verkligheten, då många skattar sig själva fel. Författaren är kritisk till att dessa två teorier har fått stor spridning, särskilt i engelsk-språkliga länder, utan att ha neurologisk forskning bakom sig.  Uppdelningen av höger och vänster hjärnhalva är felaktig. I själva verket är stora delar av hjärnan involverad. En lära som Brain Gym saknar bevis. Effekten kan ändå vara positiv eftersom rörelse förbättrar resultat. Men det finns inget bevis för att det beror på att hjärnhalvorna kopplas ihop. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

29 I framtiden  I framtiden kan vi kanske koppla ihop vissa utvecklingsperioder i hjärnan med ett specifikt lärande. ”Nu är det optimalt att lära sig detta och på detta vis…” Men idag vet vi för lite.  Det finns metoder för att screena spädbarn och ta reda på om de är i riskgruppen för att få problem med läs o skriv samt matematik. Det kommer troligen att finnas fler områden inom en snar framtid.  I framtiden kommer psykologi och neurovetenskap troligen att vara en naturlig del av en pedagogs utbildning och fortbildning. Fakta hämtad från Introducing Neuroeducational Research Paul Howard-Jones 2010 Routledge © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

30 Ett försök till sammanfattning av hur skolan kan underlätta för hjärnan – enligt aktuell forskning  Berätta om sömnens betydelse och om koffeinets påverkan.  Repetera. Repetera. Repetera.  Lägg in rörelsepauser.  Lär ut och praktisera mentala övningar.  Visualisera mera.  Använd fler sinnen i undervisningen. © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

31 Ett försök till sammanfattning av hur skolan kan underlätta för hjärnan – enligt aktuell forskning  Ta hänsyn till hjärnans utveckling vid planering. T ex att barn och tonåringar generellt har en sämre förmåga att organisera, strukturera.  Ta hänsyn till arbetsminnet. Minska yttre störning. Ge lagom mycket information. Gruppera. Strukturera.  Ge dem som behöver särskilda verktyg och hjälpmedel.  Berätta om hjärnans formbarhet för eleverna. © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad

32 Kontaktuppgifter Annika Lagerkvist Skolstöd © Annika Lagerkvist Skolstöd Utbildningsförvaltningen


Ladda ner ppt "Om hjärnan Föreläsning Lärstilar och minnestekniker Gröndalsskolan mars 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd © Annika Lagerkvist Skolstöd Stockholms stad."

Liknande presentationer


Google-annonser