Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Digitalisering av kulturarvet Digitalisering av bild Basutrustning Introduktion Internminne, hårddisk och klockfrekvens Bildskärm och grafikkort Grafikkort.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Digitalisering av kulturarvet Digitalisering av bild Basutrustning Introduktion Internminne, hårddisk och klockfrekvens Bildskärm och grafikkort Grafikkort."— Presentationens avskrift:

1 Digitalisering av kulturarvet Digitalisering av bild Basutrustning Introduktion Internminne, hårddisk och klockfrekvens Bildskärm och grafikkort Grafikkort och skärmupplösning Digitalkameran Skannern Skanning och inläsningsupplösning Programvaror Jan Buse

2 Introduktion Digital bildbehandling kan ställa mycket höga krav på inblandad utrustning, d v s på hård- och mjukvarorna. Samspelet, kommunikationen, mellan utrustning är minst lika viktigt som prestandan hos enskilda enheter – kalibrering av inblandade enheter är extremt viktigt. Flera sorters utrustning kan vara oumbärliga: skannrar (påsikts- och genomsiktsbilder, format), kameror (format, digitala, analoga, med skannerbakstycken), programvaror (bildbehandlings-, kalibrerings-, katalogprogram mm), dator, backup-system, skärm, digitalt ritbräde, anpassad arbetsmiljö (inget naturligt ljus, dammfritt), skrivare, offset mm. Professionell utrustning kostar, inte alls ovanligt att enskilda produkter kostar åtskilliga tals kronor. I nästan alla digitaliseringssammanhang är kompromisser nödvändiga.

3 Basutrustning Externa minnesenheter skanner internminne hårddisk skärmgrafikkort/grafikminne skrivare kamera Programvaror

4 Internminne, hårddisk och klockfrekvens Stora bildfiler och avancerade programvaror, kräver ett rejält internminne (RAM), gärna 512 MB, eller mer. Tips: ta storleken på en genomsnittlig bildfil och multiplicera den med fem = nödvändig storlek på RAM-minnet. Pixelbilder kan ta mycket minnesutrymme, inte sällan MB per styck. Rejäl tilltagen hårddisk och CD/DVD*-brännare är önskvärt. Datorns arbetshastighet mäts i klockfrekvensen megahertz eller gigahertz. Ju högre Mhz, desto snabbare arbetar datorn även om hårddisk och internminne också påverkar hastigheten. Vanligast idag är processorer med klockfrekvens på mellan 1 och 2 gigahertz ( Mhz). Basutrustning forts..

5 Bildskärm och grafikkort Arbete med fotografier kräver en bildskärm som kan återge åtminstone 16,7 milj färger (24 bitars färgdjup). Grafikminnet avgör hur många färger en skärm kan visa samtidigt. Moderna datorer har inte sällan runt MB grafikminne. 8 MB grafikminne är absolut minimikrav vid bildbehandling av tvådimensionell digital grafik. Skärmen skall ha en vertikal bildfrekvens på minst 75 Hz, (LCD-skärmar klarar lägre värden). Skärmens färgåtergivning är inte pålitlig efter ca 3 år för katodstråleskärmar, LCD-skärmar håller några år längre. Kalibrering. Spelmarknaden styr utvecklingen av datorutrustning, arbete med 2D- grafik ställer förhållandevis låga krav jämfört med spelens 3D-miljöer. Basutrustning forts..

6 Ett grafikkort med 1 MB bildminne kan visa 16,7 milj färger vid ”upplösningen” 640x480 skärmpunkter. Ändras formatet till 800X600 sjunker antalet färger till 64000, 1024x768 ger 256 färger ,7 miljoner färger 1 MB bildminne färger 1 MB bildminne Basutrustning forts.. Grafikkort och skärmupplösning

7 Skärmupplösningen går att ändra: start  inställningar  kontrollpanelen  bildskärm = Förutsatt att det finns minneskapacitet till det Basutrustning forts.. Grafikkort och skärmupplösning

8 Digitalkameran Motsvarigheten för film är i digitala kameror bildsensorn. Bildsensorn är vanligtvis av CCD-typ (eller CMOS), och den avgör i mycket vilken kvalité, eller optisk upplösning bilderna kan få. Bättre konsumentkameror har en CCD-matris med runt 3,5-8 miljoner celler, vilket kan ge utskrifter av foton med boktryckskvalité, i åtminstone storleken 15x20 cm. Ett färgfilter framför varje CCD- cell. Dubbelt så många gröna som blå och röda. Ex: om en CCD-matris består av 1 miljon celler, registrerar av dem grönt, medan registrerar vardera rött och blått. Resten av färgerna beräknas via s k interpolering CCD-matris (Charged-Coupled Device) Basutrustning forts..

9 800x x x1200 Digitalkameran Ju större antal pixlar kameran har desto större yta kan du fotografera och samtidigt få med många detaljer. Basutrustning forts..

10 Skannern I likhet med digitala kameror har skannern en bildsensor (ofta en CCD-matris). Med skannrar kan man plåta platta reflekterande bilder såväl som transparenta bilder (påsikts- respektive genomsiktsbilder). Även 3D-objekt kan ofta skannas med bra resultat. Inga skannrar är riktigt bra på alla typer av bilder: Flatbäddskannrar är billiga, och ofta bra på påsiktsbilder och text, och i vissa fall även till glasnegativ och film i mellanformat. Till 35 mm:s dia och negativ film krävs en speciell filmskanner för att få optimal upplösning och kvalité. Basutrustning forts..

11 Skannern Skannerns upplösning är ett mått på hur många pixlar som förlagans tum eller centimeter kan omvandlas till. Ju högre upplösning, desto fler pixlar per tum, desto fler detaljer. Viktigt att skilja på:  optisk upplösning (t ex 600, 1200 dpi)  interpolerad upplösning (t ex 2400 dpi) Ofta anges skannerns upplösning så här: 1200 X 2400 dpi Det lägre värdet är den faktiska optiska upplösningen. Det högre värdet är måttet på skannermotorns steg och anger alltså inte den optiska upplösningen. Basutrustning forts..

12 Skannern Ett annat viktigt värde är skannerns densitetsomfång (DO). DO påverkar förmågan att återge detaljer, i de mörka tonerna om förlagan är diapositiv, och i högdagrarna om originalet är negativ film. För påsiktsbilder spelar DO ingen större roll. Ju högre antal bitar en skanner har (t e x 36 eller 48), desto större DO är möjligt. Men, CCD-matrisen och övrig elektronik spelar också en stor roll = rent vitt 4 = helt svart Logaritmisk skala: DO på 3 är tio gånger högre än DO på 2 EX: DMin=0,2 DMax=3,1 DO=2,9 DMinDMax DO Det finns ingen standard för hur DO skall definieras, produktreklam visar inte sällan felaktiga värden (t ex DO= 4,2= omöjligt). Basutrustning forts..

13 Skanning och inläsningsupplösning Från film, positiv och negativ, kan man uthämta faktiskt detaljupplösning vid inläsning på över 3000 dpi. Vad gäller färgfotografier (vanliga 15x10) erhålls sällan mer detaljer om vi skannar med över 300 dpi. 35 mm:s film måste förstoras ca 4 gånger för att komma upp till vanligt kortformat, men film (och skanner) har 10 gångers kapacitet att göra det. EX: 35 mm:s negativ skannad med 2400 dpi ger ett pixelmått på ca 3400 X 2200 (1,4x2400 och 0,9x 2400). Utskrift med 300 dpi ger storlek 2400/300 = 8 8 x 1,4 = 11,2 tum (28, 5 cm) 8 x,9 = 7,2 tum (18,3 cm) Basutrustning forts..

14 Programvaror Många typer. Det kan röra sig om program som t ex: justerar fotons färg- och tonskala, eller som utför andra enstaka grejer som t ex slätar ut rynkor, eller med vars hjälp man skapar enklare originalgrafik. enbart hanterar ”platta” bilder, eller som bara gör 3D-grafik uteslutande sysslar med stillbilder, eller animationer är anpassade för webbpublicering följer med utrustning, t ex skanner eller kamera mm Basutrustning forts..

15 Professionella bildprogram  Ritprogram (vektorgrafikbaserade) Canvas, CorelDraw, Freehand, Illustrator  Webbgrafikprogram (punktuppbygd grafik) FireWorks, Flash, ImageReady  Animationsprogram Animation Factory, Animation Library, Animation Online, Eyewire, Gifmation  Allround Photoshop PaintShop Pro  3D Bryce Basutrustning forts..

16 Några gratisprogram Allround The Gimp Pixia Specialiserade JAlbum (för att bygga upp HTML-baserade fotoalbum) Logo Creator (Skapar loggor) Serif Photo Plus (importerar foton från skanner och kamera, fixar röda ögon mm) Digital Camera Enhancer (allmän förbättring av bilden) Color Cast FX (rättar till färgbalansen) CleanSkin FX ("rynkfilter") Viewer med enkla bildbehandlingsfunktioner som storlek, format mm IrfanView Basutrustning forts..


Ladda ner ppt "Digitalisering av kulturarvet Digitalisering av bild Basutrustning Introduktion Internminne, hårddisk och klockfrekvens Bildskärm och grafikkort Grafikkort."

Liknande presentationer


Google-annonser