Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Effekten av hälsoprogram avseende HD hos schäfer Av Monica Henriksson Statistik David Lundgren/ Erik Vikström.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Effekten av hälsoprogram avseende HD hos schäfer Av Monica Henriksson Statistik David Lundgren/ Erik Vikström."— Presentationens avskrift:

1 Effekten av hälsoprogram avseende HD hos schäfer Av Monica Henriksson Statistik David Lundgren/ Erik Vikström

2 Historik HD beskrevs första gången 1935 i USA, men först 20 år senare började forskare inse att defekten var allvarlig och utbredd i våra raser. 1954 lades ett förslag att höftledsdysplasi skulle graderas efter röntgenbilden, och den graderingen gäller i stort sett än i dagar. 1958 är den första centrala registreringen av HD i Sverige 1959 Intyg om normala höftleder konstaterat genom röntgen krävs för erhållande av championat, för deltagande i avelsklass på utställning, erhållande av SKK.s bruksavelspris, samt för registrering i SKK av schäfer som importerats.Intyg krävs även för deltagande i korningsprov. SBK:s avelsråd rekommenderar ej heller hanar till avel om de inte har fria höftleder.

3 1970 överfördes ansvaret och den centrala registreringen från kungliga veterinärhögskolan till Svenska Kennelklubben. 1972 började Lars Audell läsa höftledsbilder åt Svenska Kennelklubben. Han är den som har läst i särklass mest HD bilder i Sverige. 1978 ställde HS ett omfattande material till förfogande hos Sveriges landbruksuniversitet. Materialet var systematiskt insamlat och miljöns påverkan under uppväxten reducerad. Materialet omfattade 2400 individer från 400 kullar. Hundarna var födda på HS under åren 1965-1973. Med hjälp av detta material kunde det fastslås att arvbarheten ligger mellan 0,4-0,5.

4 1979 Reviderat bekämpningsprogram som innebar att röntgenstatus registreras för samtliga hundar vars bilder inskickades och att eventuella restriktioner med anknytning till HD röntgen och HD status fattas i samråd med berörd specialklubb. För schäfer gäller nu också krav om HD röntgen och normala höftleder för erhållandet av championat titel. 1983 SKK rekommenderar att även sk förröntgen skall skickas in för avläsning och registrering.

5 From 1986 01 01 skall båda föräldradjuren ha känd HD status för att avkomma skall kunna registreras. 2000 skedde en anpassning till FCI:s avläsningssystem. Norbergs vinkel kom att användas vid avläsningen av HD bilder. 2000-01-01 Om uppfödare använder HD-belastat avelsdjur av dessa raser åsätts avkomman med avelsspärr som ej kan borttagas. Gäller även importerad hund efter HD-belastat föräldradjur med svenskt undersökningsresultat

6 Inledningsvis röntgades ett mycket litet antal hundar avseende HD. Trots att antalet hundar är litet kan man snabbt urskilja en sänkning av HD i rasen.

7

8 Följande diagram visar utvecklingen av HD-ED under en 30 års period. Årtalen anger hundarnas registreringsår. En toppnotering kan urskiljas i samband med att nya avläsningssystemet infördes 2000. Annars ligger förekomsten av HD relativt stabilt i den aktuella perioden. De stora vinsterna av hälsoprogrammet gjordes innan denna 30års period.

9 HD-ED utveckling mellan 1975-2005

10 Antal Rtg ED % Rtg ED% EDUaIIIIII 1984130,3%15,4%112-- 19873056,8%21,3%24047162 1990132023,9%20,9%10441996512 1993225846,7%19,3%18233241047 1996223355,4%20,0%1787355874 1999174358,6%18,3%1424244678 2002181660,9%16,1%1524225589 2005175057,6%18,3%14292066154 ED fördelat på de olika graderna. Procenten för ED ligger förhållandevis konstant över perioden. Således bör inte hälsoprogrammet för HD orsakat en ökning av antalet ED fall. Sista året ses dock en kraftig höjning av antalet grava fall av ED.

11 Översikt över antalet röntgade hundar 1975- 2005. Fördelat på HD grad

12 Följande diagram visar fördelningen mellan de olika graderna av HD enligt gamla avläsningssystemet. Noterbart är att totalantalet grava fall minskar.

13 Fördelning mellan grader av HD

14 Fördelning mellan grader i nya avläsningssystemet. Även här ser man en minskning av antalet grava fall av HD

15 Årtal Antal Reg Inavel Antal Rtg HD % Rtg HD % HD % Grava HD UaIIIIIIIVABCDE 197558051,5188532,527,96,5135922817611210----- 197852531,4232344,229,25,016443342301096----- 198147841,2199641,729,94,01400309208745----- 198446951,6240151,123,23,71842285182872----- 198744941,4272560,621,52,62136310207682----- 199055191,4329859,826,84,624164602701401013121 199348351,9305963,322,93,62354352235981142510 199640281,9256763,728,04,918033702051045252018124 199929741,8184462,032,413,34023079245135017468 200229831,2187863,025,910,61000068870228714752 200530361,2176958,328,37,90000047779136111426

16 I tabellen på nästa bild kan man se att en anmärkningsvärd stor del av de använda avelsdjuren har en eller bägge föräldrarna med utländsk härkomst.

17 År Antal använda tikar Antal nya tikar Tikar med s- reg mor och far Procent tikar med utländsk förälder Antal använda hanar Antal nya hanar Hanar med s- reg mor och far Procent hanar med utländsk förälder 199869139933352%37918918451.5% 199963834330053%35819414958,4% 200064936832949,4%33516113260,6% 200161232529951,2%32516813159,7% 200259631727854%30415911063,9% 200361333026257,3%30116710066,8% 200461734925458,9%3201599071,9% 200557931625958,1%3131549470% 200653529225652,2%2651298269,1% 200746923522951,2%2611159563,3% Vilka djur används i avelsarbetet

18 HD frekvensen i Tyskland  1985-1988 35,1% röntgade 48,3% dysplaster  1989-1993 29,4% röntgade 41,2% dysplaster  1994-1998 29,5% röntgade 37% dysplaster  1999-2003 28,1 % röntgade 35,3% dysplaster  Det procentuella antalet hundar som är röntgade i Tyskland är anmärkningsvärt lågt. Antalet dysplaster är dessutom förhållandevis högt.  Noterbart är att de tyska hundarna har ett mycket stort inflytande på den svenska aveln.

19 Gjorda kombintioner 1999-2007  Fri x Fri77,5%eller 3571 st kullar  Okänd x Fri19,0 %eller 876 st kullar  Okänd x Okänd2,60%eller 121 st kullar  Fri x HD fel0,65%eller 30 st kullar  Okänd x HD fel0,17%eller 8 st kullar  HD fel x HD fel0,04%eller 2 st kullar

20 Antal hundar som utesluts ur avelsarbetet p.g.a. HD eller Ed fel. Född HD-ED, GK för avel HD-ED ej GK UTESLUTNA FRÅN AVEL 1999130559331,20% 2001136860430,60% 2003155050324,50% 2005134551027,50% 200690248234,80% Ökningen 2006 beror på kravet ED ua för avel införs för född 2006-01-01 och senare

21 Inavelstrend i rasen

22 Period AvelsbasUtnyttjadAvelsbasTillgänglig 1993- 1997 64500 1998- 2002 86500 2003- 2007 127500 Rasen är numerärt stor i landet, men man kan tydligt se att endast en bråkdel av den tillgängliga avelsbasen utnyttjas. Beräknat på samtliga hundar i databasen 08-05-17

23 Har hälsoprogrammen påverkat mentaliteten negativt?  Oktober 2004 gjorde Susanne Stenius och Hans Temrin på Stockholms Universitet en analys av schäferns mentala egenskaper under åren 1983-2003. Analysen baserar sig på korningens mentaldel. Av praktiska skäl var det inte möjligt att gå längre bak i tiden än vad som gjordes. Korningens mentaldel utvecklades under 70- talet för att få sin slutgiltiga form i början av 80-talet. Skillnader i datainsamling och registrering av data under 70-talet med senare är tyvärr för stor för att material från den tiden skall kunna användas vid en jämförelse.  Antalet hundar som var testade 83/84 var 758 st, 90/91 792 st. 02/03 756 st. Alla dessa finns till grund för Stenuis/Temrins analyser.

24 Slutpoäng Medelvärdet för slutpoängen ökar signifikant mellan de tre perioderna (F=42.7, p<0,0001). Under 82/83 låg medelvärdet på 122 ±2.6, under 90/91 blev medelvärdet högre (130 poäng ±2.3), för att öka ännu mer till 02/03 (153 ±2.3; Figur 10). Figur 10. Medelvärde och standardfel för slutpoängen under de tre perioderna (F=42.7 p<0,0001). *P<0.05, ***p<0,0001, Fisher PLSD-test.

25 Hur har hälsoprogrammet påverkat rasen baserat på MH/MUH I diagrammet ser man att utvecklingen av unga hundars mentalitet har varit gynnsam. Hundarna leker, griper och kampar bättre i slutet av tidsperioden. Men framför allt har rädslorna minskat och nyfiken ökat. Vilket är viktiga egenskaper hos en arbetande brukshund.

26 Agria Breed Profile Agrias försäkringsstatistik över de vanligaste sjukdomar som Schäfer drabbas av jämfört med andra försäkrade raser. Sammantaget ser man att hudåkommor är vanligt förekommande inom rasen.

27

28 Utvärdering……  Hälsoprogrammet har varit effektivt ur den synvinkeln att grava dysplaster minskat i antal. Den totala nedgången av dysplasta djur har stagnerat, för att komma vidare bör större hänsyn tas till syskongrupper samt  Andra närliggande släktingar HD resultat. Hälsoprogrammet har inte inneburit att andra sjukdomar ökat i omfattning eller att mentaliteten påverkats negativt.

29 Källor: Källor: Schäfern R. Alexandersson 1968 Schäfern Wångebro 1965 Genetic and phenotypic trends in CHD in the German population of GSD Janutta, Hamann, Distl 2008 Utvärdering av korningens mentaldel Stenius/ Temrin 2004 Agria Breed Profile Avelsdata SKK Dataprogrammet Lathunden.


Ladda ner ppt "Effekten av hälsoprogram avseende HD hos schäfer Av Monica Henriksson Statistik David Lundgren/ Erik Vikström."

Liknande presentationer


Google-annonser