Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Fiskodlingens miljöpåverkan Reversibel Icke reversibel Övergödning Sjukdomar Rymningar Landskapsbilden Ljud Lukt Hinder Fet vattenhinna.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Fiskodlingens miljöpåverkan Reversibel Icke reversibel Övergödning Sjukdomar Rymningar Landskapsbilden Ljud Lukt Hinder Fet vattenhinna."— Presentationens avskrift:

1 Fiskodlingens miljöpåverkan Reversibel Icke reversibel Övergödning Sjukdomar Rymningar Landskapsbilden Ljud Lukt Hinder Fet vattenhinna

2 Mycket näringsfattigt (Ultraoligotroft) - t ex Sveriges fjällsjöar Näringsfattigt till medelmåttigt näringsrikt (oligotroft-mesotroft) - De flesta av Sveriges sjöar Näringsrikt (Eutroft) Mycket näringsrikt (hypereutroft) ca 100 sjöar i södra Skåne, mälardalen och Östergötland P-halt (  g/l) Övergödning och fosfor

3 Lämplig nivåÖvergödning Fiskproduktion (ton/år) Utsläpp av fosfor (kg/år) P-halt med odling (μg/l)12,5100 Nuvarande fosforhalt: 8.4 μg/l Övergödning och fosfor

4 Inflöde Vatten Näringsämnen Utflöde Tillgängliga näringsämnen & Primärproduktion Näringsämnen via foder Bedömning av produktionsvolym i Sjöar Sedimentation

5 Fosfor i foder 100% Flöde av fosfor Partikulär fosfor i sediment 52% Foderspill 3% Återlösning Löst fosfor 26% Fiskbiomassa 30% Fekalier 49% Urin 18%

6 Tillgängliga näringsämnen & Primärproduktion

7 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25, Totalfosfor (μg per l) Fiskproduktion (kg per hektar) Spens - log 10 FP = ,996(log 10 TP) -0,509 Downing - log 10 FP = log 10 TP

8

9 Vattendirektivet är utgångspunkten

10 StatusEK-värdeMätt koncentration tot-P (μg/l) Hög≥ 0,7och < 12,5 God≥ 0,5 Måttlig≥ 0,3 Otillfredsställande≥ 0,2 Dålig< 0,2 Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l) De flesta svenska ytvatten är mer eller mindre påverkade av mänsklig aktivitet. För att kunna skatta vattnets nuvarande status i relation till ett teoretiskt opåverkat tillstånd används ett referensvärde. Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK) För att klassificera en sjös status delas referensvärdet med det observerade värdet. Den erhållna ekologiska kvalitetskvoten (EK) jämförs med klassgränserna i tabellen nedan och hänförs till rätt klass. Bedömning i 7 steg

11 Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l) För att kunna uttrycka klassgränsen som en koncentration (μg/l) delas referensvärdet med EK-värdet för vald klassgräns. Olika vatten olika skyddsvärda – god eller hög status? Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l) Med fosforutrymme menas skillnaden mellan sjöns klassgräns och observerad halt Inteckning av fosforutrymme? Steg 5: Fosfordos från fiskodling (L, kg/år) L = Produktion  (FK  P foder - P fisk ) * 10

12 Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l) För att beräkna den koncentrationshöjande effekten av fosfortillskott i ett ytvatten används vanligen en massbalansmodell som uppskattar långtidsmedelvärden av totalfosforkoncentrationen i en sjö när den är i jämvikt, d v s efter en längre tid med samma fosfortillskott. Den koncentrationsökning fiskodlingen teoretiskt ger upphov till kan beräknas enligt följande: Odl-P = 1.12 * (TP in / (1+ √T)) 0.92 KalibreringKonstanter K 1K 2 OECD (1982) Hela databasen1,550,82 OECD (1982) Nordisk kalibrering1,120,92 OECD (1982) Alpina sjöar1,580,83 OECD (1982) Grunda sjöar och dammar1,020,88 OECD (1982) USA1,950,79 Johansson & Nordvarg (2002)0,780,82

13 Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet? Teoretisk fiskproduktion (ton/år) = Tolerabel belastning / ((FK * C I - C R )*10). För slutlig bedömning jämförs den teoretiska fiskproduktionen, baserat på sjöns fosforutrymme, med det sökta odlingstillståndet.

14

15 Bedömning av nyetablering Tillgången på vattenkemiska data Tidsserie på minst tre år och en provtagning varje månad Fatta ett preliminärt beslut utifrån de data som finns tillgängliga och ge ett tidsbegränsat tillstånd i 5-10 år (prövotid). Vid stor osäkerhet i datakvalitet kan försiktighetsprincipen tillämpas Ett kontrollprogram inrättas som fångar upp den vattenkemiska statusen vid starten av odling och eventuella förändringar under perioden. Efter prövotiden kan en bra bedömning göras utifrån data i kontrollprogrammet och tillståndsgiven produktion revideras.

16 Närsaltseffekter av fiskodling Inteckning av P-utrymme Odling Nuvarande tillståndsgivna produktion ligger på sammanlagt 2750 ton. Den totala potentialen ligger på ca ton per år. 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

17 Odling Påverkansgrad 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1, God status Hög status Ursprungsstatus Slutsats: inga övergödningsproblem → starkt överdriven ”försiktighet” i många fall Närsaltseffekter av fiskodling

18

19 Närsalter via foder In- och utflöde Vatten Fosfor/kväve Tillgängliga närsalter & Primärproduktion Kust

20 BEDÖMNING AV UTBYTESTID (DYGN) FÖR YTVATTEN

21 Vattenyta Kustområde Area (A) och volym (V) beräknas för området innanför begränsningslinjerna Öppet hav eller angränsande kustområde Kustområde Tvärsnittsarea(At)=Alinje*ADm Topografisk öppenhet E a = 100* At i i = 1 ¥ å A Teoretisk utbytestid för ytvatten (månad) At Begränsningslinje Alinje ADm A tot A t () = At i i = 1 ¥ å Total tvärsnittsarea T y = e *E a At BERÄKNING AV UTBYTESTID FÖR YTVATTEN

22 Vart tar närsalterna vägen - effekt? Hög vattenomsättning – inga lokala övergödningsproblem Hur beräkna ett lämpligt närsaltsutrymme? Undvika lokala miljöproblem (sedimentation) Politiska mål med att minska övergödningen av Östersjön? Oligotrofiering i Bottenviken? Goda produktionsförutsättningar i havet Glesbygdsproblematik och sysselsättningsbehov AquaBest koncept: nettouttag av närsalter via fiskodling Kvotera utsläpp av närsalter för olika regioner? Problemställningar havsbaserad fiskodling

23 MOM Matfiskanlegg – Overvåkning – Modellering I Norge har gränsen för vad en fiskodlingslokal klarar av definierats som den maximala produktionen som tillåter ett livsdugligt bottenfaunasamhälle under odlingen och när djuren i sedimenten har försvunnit så har den maximala produktionen överskridits Övervakningen i MOM är fokuserad på sedimentundersökningar medan vattenkemin har en underordnad plats Resultat: odlingarna har flyttat ut till mer exponerade lägen – spridning av organiskt material

24 Max- och medelvärden för strömstyrkan (cm/s)

25 Teoretiska sedimentationszoner och dominerande transportriktning

26 Förrymd fisk från odling Risk för inkorsning med vilda populationer Genetisk degeneration Hybridisering “Ekologisk konkurrens” med vilda populationer Föda Habitat Predation

27 Odlad öring har satts ut i sjön Møsvatn under 40 år. Genetiska studier visar att den främmande stammens gener i mycket liten utsträckning återfinns i dagens population (<3%). I Tinnsjø har stora mängder odlad öring satts ut under en 30-års period. Mycket lite av dessa fiskars gener återfinns dock hos dagens population. Utsättning av odlad fisk

28 Yngel1-somrig1-årig2-årigTotalt Utsättning av laxyngel i Sävarån Ursprung i huvudsak Byskeälven År Antal Ingen genetisk inblandning kan påvisas!

29 Antal rymlingar av lax & regnbåge från Norsk kassodling

30 Norge: I områden med mycket fiskodling kan upp till 80% av lekfisken i älvar vara odlad. Skottland: Mer än 90% av lekfisken i vissa älvar var odlade Färöarna: 25-50% odlad lax Reproduktiv framgång? Hanar som rymmer sent: 1% Hanar som rymmer tidigt: 29% Honor som rymmer sent: 20% Honor som rymmer tidigt: 82%

31 23 påvisade reproduktioner av regnbåge i 15 svenska vattendrag – inga kända etableringar Regnbåge har odlats i över 100 år i Sverige och många miljoner fiskar har funnits i naturliga vatten genetiskt och ekologiskt ofarlig?

32 Bäckröding - tusentals självreproducerande populationer i hela Sverige Konkurrerar ut vår inhemska öring i små till medelstora vattendrag

33 Rymningar och riskbedömning Finns skyddsvärda populationer? Riskbedömning av odlingsart Vilket geografiskt ursprung har det odlade materialet (stam & selektion)? Spridningsmöjligheter? Anläggningstyp?


Ladda ner ppt "Fiskodlingens miljöpåverkan Reversibel Icke reversibel Övergödning Sjukdomar Rymningar Landskapsbilden Ljud Lukt Hinder Fet vattenhinna."

Liknande presentationer


Google-annonser