Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Retts-p v.1.2 Resistens/knöl på halsen 135.  Upprepade svimningar/syncope sista dygnen  Pågående symptom men opåverkat AT  Enstaka svimning  Medfött.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Retts-p v.1.2 Resistens/knöl på halsen 135.  Upprepade svimningar/syncope sista dygnen  Pågående symptom men opåverkat AT  Enstaka svimning  Medfött."— Presentationens avskrift:

1 retts-p v.1.2 Resistens/knöl på halsen 135

2  Upprepade svimningar/syncope sista dygnen  Pågående symptom men opåverkat AT  Enstaka svimning  Medfött hjärtfel/Hjärtopererad  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00  Pågående symptom och påverkat AT  Illamående/blekhet/kallsvettning Faktaruta Definition: svimning= medvetandeförlust Hos barn beror onormal hjärtrytm oftast på s.k. återkopplings- tachykardi (SVT), vilket kan komma intermittent. Fråga aktivt efter tidigare hjärtrusning, hjärtoperation och medfödda hjärtfel. Rekommendationer enligt retts-p   EKG, BT  EKG, BT, EMLA    Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation ESS-Vägledning Prioritera EKG-tagning innan den onormala rytmen försvinner! Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. retts-p v.1.2

3  Pågående riklig näsblödning  Stora hemoptyser  Nylig svalgkirurgi (<14 dagar)  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet*  Intermittent färsk näsblödning senaste dygnet  Icke-färsk näsblödning  Enstaka hemoptys  Inget av ovanstående ESS-Vägledning *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix® (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Processåtgärder hospitalt: 103. retts-p - Blodig hosta/hemoptys R Näsblödning/epistaxis R Postoperativ tonsillblödning R04.1  Pågående riklig blödning från näsa och mun Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.  Hb, EMLA, ev tamponad      Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Faktaruta Hemoptys (blodig hosta) kan förekomma vid lungsjukdom som embolier, lunginflammationer och lungblödningar. Kan också komma från övre luftvägen vid intensiv hosta och är vanligare hos patienter med koagulationsrubbning. Näsblödning brukar vara ett godartat symtom hos en i övrigt opåverkad patient men i vissa fall t.ex efter svalgkirurgi kan även en intermittent blödning tyda på ett livshotande tillstånd. retts-p v.1.2

4  Måttligt andningspåverkad  Samtidig bröstsmärta  Misstanke om trauma/misshandel  Andningsuppehåll hos spädbarn  Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp  Känd svår allergi  Hjärtopererad senaste månaden  Lätt andningspåverkad  Känd medfödd eller annan kronisk hjärtsjukdom  Skällande hosta utan ökat andningsarbete  Inget av ovanstående ESS-Vägledning Kraftigt andningspåverkad: övre luftvägshinder (dämpad röst, dreglar, sväljningssvårigheter, stridor och ökat andningsarbete), cyanos, uttalade indragningar, näsvingespel, grunting, tachypné/bradypné, andningsuppehåll, oregelbunden andning, enstaka ord eller orkar ej prata, tyst och stillsam, likgiltig gentemot förälder. Måttligt andningspåverkad: ökad andningshjälp av bröstkorg/axlar, förlängd expiration, stridor hos vaket barn med bevarad host- och kräkreflex, lätta- måttliga indragningar, tachypné, talar i korta fraser. Lätt andningspåverkad: dyspnoe, snabb andning, andfådd vid ansträngning, normalt andningsarbete, talar hela meningar, stridor utan uppenbart övre luftvägshinder (se ovan), frekvent hosta. Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvär Processåtgärder hospitalt: 104. retts-p - Andningsbesvär (dyspné, andnöd) R Hyperventilation R Bröstsmärta vid andning R Främmande kropp i nedre luftvägar - Andningsuppehåll / Apné  Kraftigt andningspåverkad  Stridor, feber och svårighet att svälja.  Samtidig urticaria eller svullnad i ansiktet  Meningit /sepsismisstanke Faktaruta Epiglottit är en allvarlig infektion, som kan misstänkas hos högfebrila, andningspåverkade barn som inte vill svälja sin egen saliv. Andningsuppehåll hos spädbarn är ett ospecifikt tecken som kan signalera allt från allvarliga infektioner/kramper till banala aspirationstillbud. Andningsbesvär beror oftast på lungsjukdom. Det är viktigt att även beakta kardiella orsaker resp. acidos (som vid diabetes). Andningspåverkan kan vara en del i en chockbild utlöst av t.ex. sepsis, anafylaxi, blödning eller dehydrering. Det är viktigt att hålla barnet lugnt och låta barnet själv välja kroppsställning, reagerar barnet på syrgasmasken kan exv föräldern istället flöda syrgas. Apné/andningsuppehål kan hos de minsta barnen indikera sepsis. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination, O 2  Ev inhalationsordination, O 2    Ev inhalationsordination  Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2 Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber —OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast!—

5  Hjärtopererad senaste månaden  Pågående bröstsmärta och dyspné  Pågående lätt till måttlig bröstsmärta  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 105. retts-p - Bröstsmärta/Bröstkorgssmärta R07.4  Pågående bröstsmärta och påverkat AT  Illamående/blekhet/kallsvettning Faktaruta Bröstsmärta är relativt vanligt hos ungdomar. Till skillnad från vuxna är ischemi/infarkt extremt sällsynt. Smärtan kan även vara orsakad av pneumoni, pleurit, pneumothorax, epigastralgier från buken eller vara muskeloskelettal. Kardiella orsaker är hjärtmuskel- och hjärtsäcks-inflammation (perimyokardit) eller snabba tachycardier. Bröstsmärta kan vara relaterat till aortastenos, kardiomyopatier och kranskärls-avvikelser även om dessa sällan debuterar akut hos barn. Efterhör hereditet för rytmrubbningar, plötslig död i tidiga år eller ärftliga hjärtsjukdomar Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.  EKG, BT    ESS-Vägledning Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvär Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

6  Intervallartad buksmärta flera ggr/tim, barn >4år  Buksmärta med > 2 kräkningar sista 4 timmarna  Svår/måttlig smärta men opåverkat AT Processåtgärder hospitalt: 106. retts-p - Buksmärta R10.4 Vid Scrotal smärta se ESS-kort 117  Akut debut med pågående smärta och påverkat AT Faktaruta Blindtarmsinflammation är den vanligaste orsaken till buksmärtor hos barn som behöver åtgärdas kirurgiskt. Ovanlig diagnos innan 2 års ålder. Intervallartade kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination, vilket är ett potentiellt allvarligt tillstånd och en diff.diagnos till den vanliga spädbarnskoliken. Invagination är vanligast mellan 2 mån- 3 års ålder. Förstoppning och körtelbuk är vanligt hos barn. Ovarialtorsion förekommer. Barn förlägger ofta smärtförnimmelsen till magen även om den egentliga orsaken kan sitta på andra ställen t.ex. vid pneumoni. Tänk på gastroenterit vid diarréer och kräkningar. Diabetes mellitus kan debutera med buksmärta som huvudsymptom. Enbart kräkningar kan vara annan allvarlig sjukdom. Rekommendationer enligt retts-p   Fasta, P-glukos  Fasta. CRP (vid feber). U-sticka ev gravtest. Överväg EMLA. P-glukos    Fasta. CRP (vid feber). U-sticka, ev gravtest. Överväg EMLA. KLYX vid möjlig förstoppning P-glukos   Fasta. U-sticka, ev gravtest. KLYX vid möjlig förstoppning. P-glukos ESS-Vägledning Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation  Buksmärta och påverkat AT  All tidigare bukkirurgi  Känt ljumskbråck  Intervallartad smärta flera ggr/timme och barn <4år  Spänd och ömmande buk  Diabetes och p-glukos>12  Öm testikel  Lätt smärta  Inget av ovanstående retts-p v.1.2

7  Kräkningar och påverkat AT  Kräkningar och diabetes/metabol sjukdom  Kräkningar och huvudvärk  Kräkningar och hydrocefalus/shunt  Svår törst  Kap Å > 3 sekunder  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: retts-p - Illamående/kräkningar R Diarré A09 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 106  Meningit /sepsismisstanke Faktaruta Vid gastroenterit är det viktigt att bedöma graden av uttorkning (dehydrering). Hyperton dehydrering kan vara ett livshotande tillstånd. Hög misstanke - små barn med stora förluster! Kräkningar med intermittenta kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination eller tunntarmshinder, särskilt vid gröna gallfärgade kräkningar. Vid pylorusstenos, vanligast vid 2-8v ålder, kan barnet ha matkräkningar även lång tid efter måltid. Kräkningar hos spädbarn kan vara matöverskotts-kräkningar som hänger samman med en slapp övre magmun. Kräkningar utan diarré bör i första hand ej klassas som gastroenterit. Tänk på ökat intrakraniellt tryck, metabol åkomma (t.ex. diabetes), intoxikation och barnmisshandel (se ESS-kort 142). Rekommendationer enligt retts-p  Kap Å  Enl. läkarordination. Vätskeersättn. till GE utan svår buksmärta: 10 mL/kg/timme Överväg EMLA.Överväg gravtest.  Kap Å Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation ESS-Vägledning Kapillär återfyllnadstid (Kap Å) fås fram genom att trycka på huden (oftast över bröstbenet) i 5 sek och räkna antalet sekunder det tar tills huden återfår sin färg. Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber —OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast!— retts-p v.1.2

8  Intervallartad buksmärta och blodig avföring  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet*  Svalgkirurgi <14 dagar tidigare  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 107. retts-p - Blodiga kräkningar (Hematemes) K Svart/blodig avföring (Melena) K Sjukdom i anus/rektum K62.9 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 10  Pågående hematemes  Pågående melena/rektal blödning även mellan avföringar Faktaruta Hematemes (blodig kräkning) tyder oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Spädbarn som ammar en sårig bröstvårta kan kräkas eller bajsa rött/svart blod. Analfissur, exempelvis vid förstoppning, kan blöda. Tarmallergier (vanligen mjölk), inflammatoriska tarmsjukdomar och gastroenterokolit kan ge blod i avföringen. Magsjukebakterien EHEC kan leda till njurpåverkan (HUS). Invagination ger kraftiga intermittenta buksmärtor och ibland röd geleaktig avföring. Meckels divertikel i tunntarmen kan blöda kraftigt. Rekommendationer enligt retts-p  Hb, EMLA     ESS-Vägledning *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix® (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation   Enl. läkarordination. retts-p v.1.2

9  Feber >38.5  C  Ikterus hos pigg patient Processåtgärder hospitalt: 108. retts-p - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 Vid buksmärta, överväg ESS 106  Meningit /sepsismisstanke Rekommendationer enligt retts-p  Urinsticka    ESS-Vägledning Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation   Enl. läkarordination. Faktaruta Gulsot är vanligt i nyföddhetsperioden och oftast helt normalt. Bilirubinnivån bör dock fastställas. Gulsoten kan dock även bero på allvarliga sjukdomar som hemolys, gallvägsmissbildning, sepsis eller annan infektion. Gulsot kan ses vid leversjukdom, störningar i gallflödet och vid ökat sönderfall av röda blodkroppar. retts-p v.1.2 Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber —OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast!—

10  Upprepade kräkningar  Huvudvärk  Trauma mot huvudet  Hydrocephalus/shunt  Diabetes el annan metabol sjukdom  Upprepade kramper eller ökad krampfrekvens senaste dygnet.  Feber >38.5  C senaste dygnet  Inga gröna i detta ESS-kort Processåtgärder hospitalt: 109. retts-p - Kramper UNS R Ryckningar hos spädbarn - Frånvaroattack  Meningit/sepsismisstanke  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Faktaruta Feberkramp (generaliserad kramp kortare än 15 min utan postiktal trötthet) inträffar hos barn mellan 1 och 4 år. Vid svimning eller starka känsloutbrott förekommer kramper. Vidare kan man tänka på möjligheten av cerebral infarkt/blödning. En överstånden kramp hos ett väsentligen opåverkat barn kan däremot handläggas som GUL. Frånvaroattack kan hos de minsta barnen indikera sepsis. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination, P-Glukos.  P-Glukos, BT, EMLA   P-Glukos   ESS-Vägledning Status epilepticus innebär ett kontinuerligt ep-anfall eller kortare, tätt återkommande, kramper utan vakenhet mellan anfallen som pågått mer än 30 min. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix® (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber —OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast!— Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

11  Plötsligt påkommen huvudvärk  Upprepad svimning sista dygnen  Hydrocefalus/shunt  Pågående upplevelse av onormal hjärtrytm eller bröstsmärta  Enstaka svimning  Kräkningar  Plötslig debut  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 111. retts-p - Yrsel, balanssvårigheter R42 Vid neurologiska bortfall se ESS 112.  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Faktaruta Yrsel kan yttra sig som en känsla av ostadighet eller karusellkänsla. I samband med infektioner kan påverkan på lillhjärnan ge balansrubbning (cerebellär ataxi). Migrän, epilepsi, stroke, arytmier samt expansiva förändringar i bakre skallgropen är andra orsaker till yrsel. Rotatorisk yrsel är ofta utlöst av mellanörats balanssystem vid sjukdomar som godartad lägesyrsel (yrsel vid lägesändring), vestibularisneurit (plötslig debut, kontinuerlig), labyrintit (öronvärk), Meniére (hörselpåverkan, tryckkänsla och öronsus) och hos barn finns även attackvis förekommande yrsel. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.  BT, EKG    Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation ESS-Vägledning *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix® (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. retts-p v.1.2

12  Plötsligt påkommen huvudvärk  Kräkning  Trauma mot huvud, nacke eller rygg  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet*  Hydrocephalus/shunt  Feber >38.5  C senaste dygnet  Strokemisstanke som ej uppfyller kriterier för strokelarm  Långvarig huvudvärk  Perifer facialispares utan andra symtom** Processåtgärder hospitalt: 112. retts-p - Neurologiskt bortfall/symtom UNS R Facialispares G51.9 Vid Trauma mot huvud, nacke eller rygg se ESS-kort  Patienten med strokemisstanke som uppfyller lokala kriterier för strokelarm † Faktaruta Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen eller koordinationsrubbning.. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Vid sänkt medvetande är intoxikation möjlig. Infektions-symtom kan tyda på meningit/encefalit. Bortfall av motorisk funktion eller känsel kan, förutom efter stroke, exempelvis ses efter ett epilepsi- eller migränanfall (kortvarigt bortfall) och efter långvarigt tryck på stora nerver. Hjärntumör eller borreliainfektion är orsaker som ibland behöver uteslutas. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.  BT, EMLA    Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation ESS-Vägledning *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix® (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. † Strokelarm: – ≥16 år – akut stroke (pågående/övergående dysfasi, synbortfall, dysartri, dysfagi, förlamning/domning/svaghet i extremitet utan trauma, central facialispares.) – behandlingsstart möjlig < 4,5 timmar från säker debut – Ej AK-behandling (Waran) – Ej medvetslös, somnolens, doll’s eye eller kramper – Ej skall trauma/skallkirurgi inom 3 mnd – Ej blödningsbenägenhet eller kirurgi inom 3 mnd **Perifer facialispares = förlamning/svaghet i ansiktet med svårigheter att stänga öga. (Vid central facialispares kan patienten stänga ögat.) retts-p v.1.2

13  Feber >38.5  C senaste dygnet och svullen/öm led  Svår smärta  Kan ej stödja på extremitet Processåtgärder hospitalt: 113. retts-p - Ledvärk utan trauma M Hälta utan trauma R26.8 Faktaruta Barn kan ha svårt att korrekt lokalisera smärta i nedre extremiteter så rygg-, höft- eller knäsmärta kan lätt misstolkas. Fråga om trauma. Ofarlig simplexcoxit är den vanligaste orsaken till att barn utan föregående trauma inte vill stödja på benet. Dock måste alltid septisk artrit uteslutas. Vid septisk artrit är oftast en stor led inblandad. Patienten har feber och kraftig smärta/ömhet från den påverkade leden. Barn har särskilda sjukdomar (Perthes, femurepifysiolys) som drabbar höften och ger hälta. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.  CRP. EMLA.   CRP. Överväg EMLA.  ESS-Vägledning Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation  Inget av ovanstående retts-p v.1.2

14  Nytillkommet neurologiskt bortfall  Ryggsmärta med debut eller försämring senaste dygnet.  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 114. retts-p - Ryggsmärta utan trauma M54.9 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se även ESS-kort 112 Faktaruta Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Om det samtidigt förekommer infektionstecken såsom ff.a. feber kan värken bero på exempelvis njurbäcken-inflammation, pneumoni, bukåkomma, myelit, osteomyelit eller annan infektion. Intraspinal tumör kan också ge ryggsmärta. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.  Urinsticka. CRP vid feber.    ESS-Vägledning Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

15  Omfattande lokal infektion  Svår smärta  Känd njursjukdom  Kan ej stödja på extremitet  Svullnad/konsistensökning  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 115. retts-p - Ödem UNS R Smärta i extremitet M Svullnad i extremitet R22.4 Vid misstänkt Allergi se ESS-kort 143 Vid Lokal Infektion se ESS-kort 141 Vid ledbesvär se ESS-kort 113 Faktaruta Nefrotiskt syndrom debuterar ofta med svullnad utan andra symtom och beror på proteinläckage via njurarna. I dessa fall ses proteinuri, dvs. ≥3+(>2g/l) på u-sticka. Vid feber/frossa, svullnad och kraftig lokal smärta finns risk för allvarlig lokal infektion, såsom nekrotiserande fasciit, vilket handläggs skyndsamt. Smärta/svullnad kan också bero på kärltrombos, emboli eller kompartment-syndrom. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination. CRP. EMLA. BT & Urinsticka om ödem    ESS-Vägledning Barn kan ha svårt att lokalisera sin smärta till exakt rätt plats, tänk därför även på lederna (se ESS-kort 113). Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

16  Misstänkt urinstämma  Makroskopisk hematuri  Känd njursjukdom och ödem  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 116. retts-p - Smärta vid vattenkastning R30 - Urinretention R33 - Hematuri R31 - Urinproblem Vid buksmärta se även ESS-kort 106 Faktaruta Hematuri (blod i kisset) är vanligt vid urinvägsinfektioner men förekommer också vid njursten, sjukdom i urinröret och efter trauma Samtidigt är det viktigt att inte missa pyelonefrit hos små barn som ibland kan yttra sig som oklar feber utan övriga symtom. Stora urinmängder=polyuri kan tyda på diabetes eller njursjukdom. Vid miktionssveda bör könssjukdom beaktas hos ungdomar. Nytillkommen sängvätning eller urinläckage beror ofta på felaktiga kissvanor och ibland bidrar förstoppning. Urinblåsans volym hos barn: 30 + (åldern x 30) ml Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination. U-sticka. BT. CRP&Krea vid feber > 38,5°C + Na + (om ålder < 3mnd)    ESS-Vägledning Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

17  Scrotalsmärta  Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck  Trauma och kraftig smärta/ödem  Urinretention  Misstanke om parafimos  Svullen rodnad förhud  Sårskada som behöver sutureras  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 117. retts-p - Scrotal smärta N Scrotal svullnad N Underlivsbesvär hos pojkar (flickor se ESS-kort 121) Faktaruta Allvarligaste orsakerna är testistorsion och inklämt ljumskbråck. Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Akut epididymit förekommer i alla åldrar men är ovanligt före puberteten. Sexuellt överförbar sjukdom förekommer hos ungdomar. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Torsion av Morgagnis hydatid (appendix testis) förekommer framför allt från års ålder. Rekommendationer enligt retts-p ESS-Vägledning Parafimos innebär att relativt trång förhud dragits tillbaka och fastnat bakom ollonet. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation EMLA vid scrotalsmärta. Urinsticka. Xylocain-gel vid balanit & urinretention.      Enl. läkarordination. retts-p v.1.2

18  Förvirring/beteendeförändring  Kramp  Attackhuvudvärk  Upprepade kräkningar  Hydrocephalus/shunt  Känd tumor cerebri  Feber >38.5  C senaste dygnet  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 119. retts-p - Huvudvärk R51 Ont i nacken utan trauma M54.2 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se ESS-kort 112 Vid Trauma mot huvud/nacke se ESS-kort 130  Meningit/sepsismisstanke Faktaruta Attackhuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och skall tas på största allvar. Hos barn med huvudvärk som uppvisar avvikande beteende eller påverkat medvetande skall CNS-infektion misstänkas, särskilt vid feber. Spänningshuvudvärk, migrän eller ömma halskörtlar är vanliga orsaker. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination. BT.  EMLA. CRP vid feber. BT   BT.  ESS-Vägledning Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kom mycket plötsligt=urakut. Petekier är små hudblödningar som inte bleknar vid tryck. Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber —OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast!— retts-p v.1.2

19  Upprepade svimningar  Svimning vid fysisk ansträngning  Medfött hjärtfel/Hjärtopererad  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 120. retts-p - Svimning (syncope) R55 Faktaruta Svimning föregås ofta av svaghet, yrsel och känslan av att försvinna bort. En klar majoritet orsakas av en vasovagal hämning av hjärtat vilket ger försämrad syresättning av hjärnan en kort stund. Detta kan utlösas i en lång rad situationer. Barn kan i samband med svimning få ett kort krampanfall. Epileptisk kramp eller affektkramp (utlöses av starka känslor, upprördhet eller smärta) kan tolkas som svimning. Ortostatism med blodtrycksfall vid uppresning eller efter stillastående är inte ovanligt. Rent kardiellt orsakade svimningar är ovanligare men viktiga att upptäcka. Rekommendationer enligt retts-p   BT. P-Glukos. Enl. läkarordination.  BT. P-Glukos. EKG.    ESS-Vägledning Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

20  Feber >38.5  C senaste dygnet och frossa nu eller före inkomst  Låg buksmärta av intervallkaraktär  Stor vaginal blödning utan påverkat AT  Gravid och buksmärta av intervallkaraktär eller vaginalblödning  Sårskada som behöver sutureras  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 121. retts-p - Underlivsbesvär hos flickor/kvinnor - Graviditet - Vaginal blödning  Plötslig debut med pågående smärta och påverkat AT Faktaruta Rodnad eller irritation i underlivet kan hos barn bero på en bakterieinfektion. Vid flytning kan även främmande kropp misstänkas. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.  Hb. Urinsticka (inkl gravtest).   Urinsticka (inkl gravtest)  ESS-Vägledning Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

21  Påverkat mentalt status  Stor sårskada  Svår nacksmärta  Nedsatt känsel i extremitet  Medvetslöshet > 5 min i samband med skada  Berusad/intoxikerad patient  Svår huvudvärk  Misstänkt skallbasfraktur  Misstanke om misshandel hos barn < 2 år  Misstanke om misshandel barn > 2år  Misstänkt skallfraktur barn < 2 år  Lätt till måttlig nacksmärta  Medvetslöshet < 5 min i samband med skada  Amnesi  Minst 3 episoder med kräkningar hos barn>2år  Övriga sårskador som behöver sutureras  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 130. retts-p - Skada Huvud/Skallskada S Skada Nacke/Hals S Hängning/Strypning Y20.99  Högenergivåld  Sväljningssvårigheter  Penetrerande skada  Pulserande blödning  Kraftig eller ökande svullnad hals/nacke  Hängnings-/strypningsförsök  Brännskada/kemskada/ inhalationsskada som riskerar att påverka luftvägarna  Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Faktaruta Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan allvarligt påverka andningsvägarna. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Misstänk misshandel (se ESS-kort 142). Nackkrage: Om pat är intoxikerad, medvetandepåverkad eller funktionshindrad på ett sådant sätt att patienten ej volontärt kan skydda en eventuellt skadad nacke så ska nackkrage användas om det finns ett halsryggstrauma och känd eller förmodad nacksmärta. Patient som försetts med halskrage av ambulans eller annan vårdinrättning ska ses av läkare innan nackkragen tas bort, detta gäller även spine-board. Detta innebär att nackkrage/spine-board i sig är skäl för upp-prioritering eftersom man ej bör vara fixerad längre än nödvändigt. Rekommen- dationer enligt retts-p   Blodgruppering. Aktivera traumalarm. Nackkrage och spineboard om trauma mot halsrygg och känd eller möjlig nacksmärta. BT. Pupiller. Fasta.  Blodgruppering. Sårrengöring. EMLA. Överväg traumalarm Nackkrage och spineboard om trauma mot halsrygg och neurologiskt bortfall. BT. Pupiller. Fasta.    Sårrengöring. BT. Pupiller. Fasta   Sårrengöring. BT. Pupiller. ESS-Vägledning Högenergivåld: se ESS 139 Misstänkt skallbasfraktur: T ex blödning från hörselgång, hematom kring öga (brillenhematom), hematom bakom öra (Battle’s sign), likvor ur näsan/öra. Misstänkt skallfraktur: Hos barn under 2 år kan en stor mjuk bula på sidan av skallen tyda på skallfraktur. Påverkat mentalt status= RLS 2-8/agiterad/upprepar frågor/svarar långsamt *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix® (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

22  Stark andningskorrelerad thorakal smärta  Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång  Urinstämma och/eller kraftig hematuri  Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet  Nedsatt känsel i extremitet  Misstanke om fraktur (ej nyckelben)  Sårskada som behöver sutureras  Misstanke om misshandel  Trauma mot buk  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 131. retts-p - Skada Thorax/Rygg S Skada Buk/Bäcken S29.9  Penetrerande skada  Misstänkt instabilt bäcken  Instabil bröstkorg  Ryggskada med neurologisk påverkan  Halsvenstas  Högenergivåld Faktaruta Blödningar och pneumothorax skall alltid uteslutas. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg misshandel (se ESS-kort 142). Rekommendationer enligt retts-p   Aktivera traumalarm. Nackkrage vid nacksmärta. Fasta. Blodgruppering. Bladderscan vb. Strikt sängläge. Mät bukomfång.  Överväg traumalarm. Nackkrage vid nacksmärta. Fasta. Bladderscan vb. EMLA. Strikt sängläge. Mät bukomfång.    Nackkrage vid nacksmärta. Fasta. Bladderscan vb. Strikt sängläge. Mät bukomfång.   Nackkrage vid nacksmärta. Bladderscan vb. Strikt sängläge. Mät bukomfång. ESS-Vägledning Misstänkt instabilt bäcken innebär smärta vid kompression av bäckenet från sidorna. Högenergivåld: se traumalarmkriterier. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix® (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

23  Fingeramputation  Kompartmenttecken  Infektionstecken och smärta vid extension/flexion  Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur  Nedsatt distalstatus  Misstanke om fraktur långa rörben  Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet*  Sårskada som behöver sutureras  Misstanke om misshandel  Misstanke om fraktur/ledluxation  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 133. retts-p - Skada Hand/Arm S Skada Axel S43.0  Amputation ovan hand  Pulserande blödning Faktaruta Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Yngre barn kan vid drag i armen få subluxation/lux av radius i armbågen, pigluxation, och vill då inte använda den drabbade armen. Fingeramputationer hos barn har bättre prognos vid reimplantation än vuxna. Bevara fingret väl! Överväg misshandel (se ESS-kort 142). Rekommendationer enligt retts-p   Aktivera traumalarm. Fasta. PVK. Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur.  Överväg traumalarm. Fasta. PVK. Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur.    Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur.   Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur. ESS-Vägledning Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix® (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår). Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

24  Kompartmenttecken  Nedsatt distalstatus  Kraftigt svullnad och konsistensökning  Infektionstecken och smärta vid extension/flexion  Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur  Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet  Misstanke om fraktur långa rörben  Sårskada som behöver sutureras  Misstanke om misshandel  Misstanke om fraktur/ledluxation  Kan ej stödja på benet  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 134. retts-p - Skada Höft/Lår S Skada Knä/Underben S Skada Fot S99.9 Vid Hälta utan trauma se ESS-kort 113 och 115  Amputation ovan fotled  Minst 2 frakturer på långa rörben  Pulserande blödning Faktaruta Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Med långa rörben menas femur alternativt fibula och tibia tillsammans. Nedsatt distalstatus föreligger om pulsar och/eller känsel är påverkade bortom skadan. Överväg misshandel (se ESS-kort 142). Rekommendationer enligt retts-p   Aktivera traumalarm. Fasta. Ev. blodgruppering. Ev. högläge. Omläggning om öppen fraktur  Överväg traumalarm. Fasta. Ev. blodgruppering. Ev. högläge. EMLA. Omläggn om öppen fraktur   Fasta.   ESS-Vägledning Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix® (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår) Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

25  Bränn-, frät- el. skållskada < 5%, barn < 1 år  Bränn-, frät- el. skållskada 1 år  Mycket begränsad bränn-, frät- el. skållskada  Elolycka hushållsel Processåtgärder hospitalt: 135. retts-p - Brännskada/frätskada T30 - Kemskada T69 - Inhalationsskada T59 - Elolycka/blixt T75.4  Bränn-, frät- el. skållskada ansikte/hals*  Bränn-, frät- el. skållskada > 5% barn < 1 år  Bränn-, frät- el. skållskada > 10% barn > 1 år  Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne  Inhalationsskador av rök eller kem  Elolycka högspänning  Svullnad i ansikte/tunga, svedda ansiktshår, sot i näsa/mun  Stridor Faktaruta Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHb. O2-saturation hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har syrebrist. Bör kontrolleras om det varit en brand inomhus där patienten har vistas. Brännskador från öppen eld behöver en snabbare handläggning. Ger djupare skador. Det är risk för cirkulationspåverkan. Barn är mer känsliga för vätske- förluster än vuxna och prioriteras högre. Vid tveksamhet välj högre prio. Överväg misshandel (se ESS-kort 142). Rekommendationer enligt retts-p  Informera patienten om fasta tills vidare. Provocera ej fram kräkning. Lägg om brännskada enl. PM.    ESS-Vägledning 1 % av barnets kroppsyta motsvarar ytan av barnets ena handflata+fingrar. Högspänning innebär allt över vanlig hushållsel 230V. Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller eller (Login: giftinfo, Lösenord: intox). *Röd prio om brännskada från öppen eld och/eller stor risk för inhalationsskada som vid t.ex. brand inomhus eller sot i mun näsa. Skållskada > 1%. Dyspnè är en subjektiv upplevelse av andningsbesvär Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2  Aktivera traumalarm.  Överväg traumalarm

26  Skada som måste sutureras  Tårsekretion och smärta  Svullnad vid mediala ögonvinkeln Processåtgärder hospitalt: 137. retts-p - Skada på öga S05 - Infektion öga H Ögonproblem  Penetrerande skada Faktaruta Skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt, om inte problemet är av primärvårdskaraktär. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg misshandel (se ESS-kort 142). Ethmoidit är en allvarlig infektion i bihålorna kring näsroten som ofta ger ensidig svullnad i mediala ögonvrån. Rekommendationer enligt retts-p  Vid misstanke om frätskada på öga, eller där patienten uppger exponering för frätande ämne eller annat potentiellt toxisk eller skadande substans, spola ögonen omedelbart med rikligt med ögonskölj alternativt vanlig koksalt. Rengöring av sår.  ESS-Vägledning Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Frätskador, eller misstanke därom  Plötslig synnedsättning/förändring  Svullnad+rodnad runt ögat och feber  Isolerad skelning  Ögoninflammation   Rengöring av sår  retts-p v.1.2

27 139. retts-p Traumalarmaktiverings-algoritm retts-p v.1.2 Algoritmen utgår från den information ambulansen ger till mottagande akutmottagning. Larmssk aktiverar larmnivå. Vid ankomst görs en reevaluering.  Bilolycka, avkörning med viss hastighet >70/h med bälte eller utlöst krockkudde >50 km/h utan bälte eller utlöst krockkudde  Fordonet voltat, personen fastklämd  Utkastad ur fordonet  Dödsfall i samma fordon  MC/Mopedolycka >30km/h  Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon  Fall från höjd > 3 meter eller tre gånger egen höjd Annat högenergetiskt våld Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm  SpO2<93% med 02 eller ofri luftväg  AF i rött åldersintervall  Puls i rött åldersintervall  RLS >2 eller GCS <12  Neurologiskt bortfall  Penetrerande våld huvud, hals eller bål  Signifikant ansiktstrauma  Kläm/krosskada över thorax/buk/bäcken  (Misstänkta) revbensfrakturer  Minst 2 frakturer på långa rörben  (Misstänkt) traumatisk bäckenskada  Amputation ovan hand eller fot  Trauma med rökskada eller bränn-, frät- el. skållskada >9% >1 år eller >5% <1 år.  Trauma med drunkning eller nedkylning Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm Processåtgärd hospitalt: Den slutliga traumanivån sker på sjukhus. Prehospitalt anges endast larmnivån på traumateamsaktiveringen

28 Processåtgärder hospitalt: 140. retts-p - Förgiftning (Intoxikation) Alkohol T Förgiftning Andra substanser UNS T Förgiftning Svamp T62.0  Misstanke om allvarlig intoxikation  Intag av okänd substans/mängd  Intag av misstänkt giftsvamp Rekommendationer enligt retts-p  EKG, PVK  ESS-Vägledning Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller (internt 50169) eller (Login: giftinfo, Lösenord: intox).www.giftinfo.se Se Överdosering i FASS. Försök att få föräldrar att ange typ och tidpunkt samt fråga efter förpackningar. Uppenbart ofarlig substans/mängd innebär att triagessk känner sig otvetydigt säker på det inte föreligger intoxikation. Vid minsta osäkerhet konsultera doktor. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation  Intag av substans i suicidsyfte  Intag av ej uppenbart ofarlig substans/mängd  Inget av ovanstående     Ombesörj att kol ordineras snarast, om patient är vaken och opåverkad. Intoxprover, u-prov, ev. ytterligare prover. Om misstänkt suicidförsök => överväg extra övervakning.   Enl. läkarordination. Faktaruta Förgiftningsolycksfall är vanliga bland småbarn. I regel är substansen känd medan dosen ofta är osäker. Feldosering av läkemedel förekommer. I tonåren är förgiftningar ofta relaterade till självdestruktivt beteende. Var uppmärksam för risken för blandintoxikation. retts-p v.1.2

29  Bett av djur med potentiellt gift  Tidigare allvarlig reaktion vid bett eller sting  Stick/bett i svalg eller munhåla  Snabbt progredierande infektion med kraftig lokal smärta.  Svullnad + rodnad kring öga och feber  Feber> 38.5  C  Kraftig lokal reaktion av bettet  Kraftig lokal infektion  Inget av ovanstående  Bett eller misstanke om bett av djur som är ogiftigt Processåtgärder hospitalt: 141. retts-p - Lokal infektion hud (inkl böld/lymfadenit) L Resistens/knöl på halsen - Bett och stick av djur - Toxiska effekter av djur UNS T63.9  Anafylaktisk reaktion Faktaruta Huggormsbett är farligare för barn än för vuxna pga. den relativt sett högre dosen. Ormbett kan orsaka progredierande lokal svullnad men även allmänna symtom med kräkningar, buksmärtor, blodtrycksfall och andningssvårigheter. Nekrotiserande fasciit/myosit och SSSS är livshotande hudinfektioner som ofta ger svåra smärtor och ibland sepsis med cirkulatorisk påverkan. Svullnad och rodnad runt ögat med feber kan tyda på ethmoidit. Rekommendationer enligt retts-p  Högläge och vila vid ev. ormbett. CRP vid kraftig lokal infektion.     ESS-Vägledning Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller cirkulationspåverkan. Barnet bör vara under noggrann tillsyn och status skall omvärderas ofta. Allergiska reaktioners olika faser Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

30 142. retts-p Barnmisshandel vägledning Triagering enligt symptombaserad ESS Varningstecken Diskrepans mellan anamnes och status Oklar anamnes Upprepade skadetillfällen Söker sent i förhållande till skadetillfället Minskad skuld eller oro hos förälder Förälderfokus på sig själv, vill gå, vägrar us… Skada orimlig för åldern (ex spädbarn kryper inte) Agressiva föräldrar Avvikande samspel barn/förälder Frånvarande/deprimerat/distanslöst barn Handläggning All sjukvårdspersonal har lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke på att ett barn far illa! Kommunicera tydligt med dina arbetskamrater. Jämför intryck och anamnes. Vid frakturer –prata med radiolog. Vid frågor kan barnbakjour kontaktas. Socialajouren finns att kontakt dygnet runt via 112 (dagtid via kommunens växel). Var tydlig i kommunikationen! Riskbarn Små barn/spädbarn Failure to thrive Funktionshinder/kroniker Prematur/tvilling Oönskat barn Arbetslöshet, missbruk Ensamkommande flyktingbarn Typiska skador Skador med olika ålder Mönstrade hudskador Skallfrakturer (kotpelarnära) Revbensfrakturer Extremitetsfrakturer Skador på bukorganen Förgiftning Brännskador, t.ex. cigaretter 3000 barn/år blir allvarligt misshandlade I Sverige. Föröveren är oftast (82%) en förälder/styvförälder. Anamnes: Låt barnet själv prata, ev utan föräldrar i rummet. Status: Klä av alla barn! (us hudkostym när nakenvikt tas) Dokumentera! Dokumentera berättelsen ordagrant och status inkl hud noggrant, ev med hjälp av kamera. retts-p v.1.2

31  Svullnad i huvud/halsregion med debut senaste 2 tim  Svullnadskänsla i svalget  Tidigare allvarlig reaktion pga. samma ämne  Urtikaria med svår/måttlig klåda  Urtikaria med lindrig klåda  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 143. retts-p - Allergi T Läkemedelsreaktion UNS T Hudutslag (Exantem, Blåmärke) R21 Vid blodsjukdom se även ESS-kort 148  Anafylaktisk reaktion  Petekier och påverkat AT Faktaruta Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.  PVK. Urnsticka vid ödem. Antihistamin vid klåda/urtikaria.    Urnsticka vid ödem. Antihistamin vid klåda/urtikaria.   Urnsticka vid ödem. Antihistamin vid klåda/urtikaria. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation ESS-Vägledning Urtikaria är stora sammanflytande kliande utslag som flyttar sig runt på kroppen – ofarligt om inga andra tecken på allergi/anfylaxi föreligger. Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller cirkulationspåverkan. Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt Petekier är små punktformiga blödningar i hud eller slemhinnor som inte bleknar vid tryck och som kan vara röda, lila eller brunaktiga beroende av ålder. Kan i sb med infektion vara ett mycket allvarligt tecken på snabbt progredierande sjukdom! Andra orsaker till petekier kan vara för låga trombocytnivåer vid ITP och leukemi. Överväg misshandel (se ESS-kort 142) Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. retts-p v.1.2

32  Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp  Immunosupprimerad patient  Halsont och grötigt tal  Muntorsk  Inget av ovanstående  Skällande hosta utan ökat andningsarbete Processåtgärder hospitalt: 144. retts-p - Halsont, hosta, förkylning, blåsor i munnen J06.9 Vid Andningsbesvär/dyspné se ESS-kort 104  Stridor, feber och svårighet att svälja.  Meningit/sepsismisstanke Faktaruta Vid pseudokrupp har man symtom såsom skällande hosta eller inspiratorisk stridor. Vanligen är övre luftvägsbesvär orsakade av virus, vilket inte kräver annat än symtomlindrade behandling. Rekommendationer enligt retts-p  Enl. läkarordination. Lugn och ro vid epiglottit-misstanke      ESS-Vägledning Kraftigt/måttligt ökat andningsarbete (se ESS-kort 104). Blodig hosta/näsblödning (se ESS-kort 103). Epiglottit ger ett medtaget, febrigt barn med andningssvårigheter och svårigheter att svälja. Låt barnet sitta upp och peta ej i svalget. Immunosupprimerad patient har cytostatikabehandling eller peroral cortisonbehandling, sickelcellanemi eller annan känd immunbrist och därmed ökad risk för att få allvarliga infektioner. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber —OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast!— retts-p v.1.2

33  Immunosupprimerad patient  Rodnad och svullen bakom örat  Ensidigt utstående öra  Samtidig yrsel eller facialispares  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 145. retts-p - Öronvärk/ Andra öronproblem - Främmande kropp öra T16  Meningit/sepsismisstanke Faktaruta Vid mellanöreinflammation förekommer värk och feber. Ibland är denna bakteriellt orsakad. Mastoidit är en potentiellt allvarlig spridning av infektion i mellanörat till skelettet. Ytterörat står ofta ut och det är ofta rött och svullet bakom örat. Inflammation i den yttre hörselgången ger klåda och värk. Ofta är besvären dock beroende på trumhinnekatarr eller förändrade tryckförhållanden i samband med förkylning. Knappcellsbatteri i öra kan orsaka skador om de lämnas kvar för länge. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.      ESS-Vägledning Immunosupprimerad patient har cytostatikabehandling eller peroral cortisonbehandling, sickelcellanemi eller annan känd immunbrist och därmed ökad risk för att få allvarliga infektioner. Ett allmänpåverkat barn med smärta från öron- och halsregion skall undersökas med tanke på meningit, mastoidit och sepsis. Detta gäller särskilt barn under 2år! Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber —OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast!— retts-p v.1.2

34  Främmande kropp och hosta eller andningsbesvär  Nedsvalt knappcellsbatteri  Främmande kropp som sitter kvar i näsan  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 146. retts-p - Främmande kropp i näsa T Främmande kropp i luftväg T Främmande kropp i mag- och tarmkanal T Näsproblem Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.      ESS-Vägledning Överväg öron-näsa-hals-konsult! Överväg ”föräldrakyssen” vid främmande kropp i näsan: förälder blåser genom barnets mun och täpper samtidigt till den fria näsborren. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Faktaruta De flesta föremål som sväljs passerar obehindrat genom mag- tarmkanalen. Föremål längre än 5 cm har större risk att fastna. Öppna säkerhetsnålar och trätandpetare behöver ofta extraheras, likaså föremål som suttit i matstrupen längre än 24h. Platta knappcellsbatterier bör tas bort snarast möjligt (inom 2 h) om de fastnat i matstrupen. De kan annars orsaka frätskador. Batterier som passerat matstrupen är oftast ofarliga. Flera nedsvalda magneter kan häfta i varandra och orsaka tarmperforation. retts-p v.1.2

35  Immunosupprimerad patient  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 147. retts-p - Feber med oklart fokus R50.9 Vid misstänkt infektionsfokus se t.ex. Andningsbesvär ESS-kort 104, Urinvägar ESS-kort 116, ÖLI ESS-kort 144, Öronproblem ESS-kort 145.  Meningit/sepsismisstanke Faktaruta Sepsis (blodförgiftning) är ett mycket allvarligt tillstånd. Hos små barn kan symtombilden vara mycket diffus med t.ex. enbart minskad matlust och trötthet. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.  Urinsticka. CRP. EMLA.   Urinsticka. CRP.  ESS-Vägledning Petekier är små punktformiga blödningar i hud eller slemhinnor som inte bleknar vid tryck och som kan vara röda, lila eller brunaktiga beroende av ålder. Immunosupprimerad patient har cytostatikabehandling eller peroral cortisonbehandling, sickelcellanemi eller annan känd immunbrist och därmed ökad risk för att få allvarliga infektioner. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber —OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast!— Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. retts-p v.1.2

36  Feber >38.5  C senaste dygnet Processåtgärder hospitalt: 148. retts-p - Anemi D Blodsjukdomar Vid näsblödning/blodig hosta ESS-kort 103. Vid blodiga kräkningar/ blodig avföring ESS-kort 107. Faktaruta Anemi kan uppkomma vid en lång rad olika tillstånd. Om den uppkommit snabbt till följd av inre eller yttre blödning bör det handläggas akut. Men ofta har anemin funnits en längre tid, cirkulationen har då hunnit anpassa sig och handläggningen blir inte lika akut. De flesta patienter som söker på akutmottagningen med anemi som kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Anemi kan förorsakas av leukemi som också kan ge nedsatt immunförsvar. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination. Nytt Hb. Sök läkare för om-triagering efter Hb-svar. EMLA. BT.    ESS-Vägledning Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

37  Buksmärta och p-glukos >12  Anamnes på medvetandepåverkan  P-glukos > 15  Acetondoft  Kräkningar  P-glukos 7-15  Diarré  Inga gröna i detta ESS-kort Processåtgärder hospitalt: 149. retts-p - Hyperglykemi R73.9  Kussmaulandning och p-glukos >12 Faktaruta Vid nydebuterad diabetes, eller hyperglykemi vid redan känd diabetes, är det mer bråttom att ta hand om en patient som hunnit utveckla ketoacidos, än den som inte är acidotisk. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta vilket ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. Rekommendationer enligt retts-p  P-Glukos.  Enl. läkarordination. Kap. blodgas. Urinsticka. Kap. blodgas. Prov och infart enl. lokalt PM  P-Glukos. ESS-Vägledning Kussmaulandning innebär ett djupt och ganska långsamt andningsmönster och kan ses hos patienter med metabol acidos. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2  P-Glukos.  P-Glukos.

38  P-glukos < 3,5  Insulinöverdosering; säker eller misstänkt  Glukagon givet i hemmet  Svårigheter att hålla P-glukos normalt, trots tillförsel av extra energi/socker (gäller även om barnet vid ankomst har normalt glukos)  Inga gula i detta ESS-kort  Inga gröna i detta ESS-kort Processåtgärder hospitalt: 150. retts-p - Hypoglykemi E16.2  P-glukos < 2,5 Faktaruta Vid hypoglykemi ses initialt symtom såsom hunger, skakighet, kallsvett, blekhet och kräkningar. Centralnervös påverkan medför humörförändringar, dubbelseende, kramper och medvetslöshet. Hos patienter med diabetes beror hypoglykemi ofta på överdosering av insulin i förhållande till matintag. Nyfödda, som är känsliga för hypoglykemi, drabbas ff.a. efter för tidig födsel, intrauterin tillväxthämning eller ”svält vid bröstet”=matbrist. Hypoglykemi hos små barn kan bero på nydebuterad metabol sjukdom som utreds med urin- och blodprov, vilka helst skall tas i akutskedet för att kunna påvisa sjukdom. Rekommendationer enligt retts-p  Enl. läkarordination. Infart. Glukos 10%, 5ml/kg, vid kvarstående hypoglykemi. Vid känd diabetes kan vaken patient ges dextrosol och smörgås. Urinprov - för utredning om ej känd diabetes.  P-Glukos. ESS-Vägledning Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

39  Ketoner 1,0-2,5  Ketoner < 1,0 Processåtgärder hospitalt: OBS!!! Tilläggsalgoritm DM-patienter skall också triageras utifrån sökorsak! 151. retts-p - Diabetes Mellitus Vid Hyperglykemi se även ESS-kort 149.  B-Ketoner >2,5  P-glukos < 4,0 Faktaruta Oavsett vad en patient med diabetes söker för finns risk för störning i kroppens glukoshanteringen. T.ex genom magsjuka med dåligt energiintag, genom påfrestning pga feber/infektion, genom väntetider eller kir åkommor som innebär fasta, m.m. Det är därför viktig med initial och regelbunden metabol kontroll på akutmottagningen för att upptäcka hypo- eller hyperglykemi. Rekommendationer enligt retts-p  P-Glukos.  B-ketoner  P-glukos minst 1gång /timme evt mha föräldrar. ESS-Vägledning Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

40  Allvarlig fara för sig själv eller andra  Uttalade självmordstankar/planer  Hallucinos  Katatoni  Uttalat aggressivt beteende  Feber  Svår ångest  Psykotiskt beteende  Avvikande beteende  Akut insättande psykisk sjukdom  Inget av ovanstående Processåtgärder hospitalt: 152. retts-p - Psykisk ohälsa F09 Faktaruta Vid misstanke om att barn far illa är sjukvårdspersonal skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Många intoxikationer kan uppträda under denna kontaktorsak. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination. BT. P-Glukos. Blodgas. Urinsticka inkl. drog-screening. Prov och infart enl. lokalt PM.    ESS-Vägledning Det är viktigt att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker. Katatoni innebär förändrad muskelspänning och störd motorik. Hallucinos innebär sinnesvilla där personen t.ex. hör eller ser saker som inte är reella. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation retts-p v.1.2

41  Otröstligt barn  Slappt barn (Floppy child)  Avvikande beteende hos barnet  Akut insättande sjukdom <12 timmar  Avvikande beteende hos föräldrar  Gråtande men tröstbart  Ålder <6 månader  Önskan om hälsoundersökning  Barn med dålig viktutveckling Processåtgärder hospitalt: 153. retts-p - Oklar sjukdom - Barn med dålig viktutveckling - Ospecifika symtom - Gråtande barn - Oroliga föräldrar - Hälsoundersökning  Meningit/sepsis-misstanke Faktaruta Vid misstanke om att barn far illa är sjukvårdspersonal skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Dålig viktutveckling har många olika orsaker. Utan andra samtidiga symptom hos spädbarn är för lågt energiintag ”svält vi bröstet” en vanlig orsak. Andra viktiga diff.diagnoser är hjärtproblematik och långdragna infektioner t.ex. UVI. Prioriteringsgrad beror i första hand på vitalparametrar. Rekommendationer enligt retts-p   Enl. läkarordination.      ESS-Vägledning Denna kontaktorsak skall inte användas slentrianmässigt. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatriska, misshandel (se ESS-kort 142), sociala förhållande, infektion, skador UNS, accidentella eller avsiktliga intoxikationer etc. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber —OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast!— retts-p v.1.2

42 OBS!! UNDER OMARBETNING!! 160. retts-p - Pre-triage Patient söker på gåendesidan Pre-triage av ssk. EJ BEHOV AV FULL TRIAGE Pigg, alert, opåverkad, och Ålder >6 månader och Tidigare frisk och Inga receptläkemedel och något av följande: -Ytliga lokal skada -Isolerad ortopedisk extremitetsskada Ytliga lokala sårskador: Väsentligen rena, isolerade små sårskador som ej ligger över komplicerade områden såsom leder, senor, ögon, genetalia. Bör skyndas på om tid sedan skadan närmar sig 6 timmar. Rengör skadan i samband med bedömningen. Färska isolerade ortopediska extremitetsskador: utan felställning och med ingen/liten svullnad och lindrig smärta och gott distalstatus. Ej färska isolerade ortopediska extremitetsskador: som är äldre än en dag utan uppenbar felställning och med gott distalstatus (ej höftskada). Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Bakgrund Kriteriet för att bli blå (ej behov av full triage med vitalparametrar) är att patienten har ett isolerat medicinskt problem. Ssk kan triagera patient om hon/han finner det befogat, eller är det minsta osäker på patientens tillstånd. Misstanke barnmisshandel (se ESS-kort 142) ska alltid triageras! Komplett process inkl ABCDE Kan utgöra PV Rekommendationer utifrån ESS retts-p v.1.2

43


Ladda ner ppt "Retts-p v.1.2 Resistens/knöl på halsen 135.  Upprepade svimningar/syncope sista dygnen  Pågående symptom men opåverkat AT  Enstaka svimning  Medfött."

Liknande presentationer


Google-annonser