Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Läroplansteori Jonas Gustafsson SKL, Lärarhögskolan i Stockholm 30 januari 2006.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Läroplansteori Jonas Gustafsson SKL, Lärarhögskolan i Stockholm 30 januari 2006."— Presentationens avskrift:

1 Läroplansteori Jonas Gustafsson SKL, Lärarhögskolan i Stockholm 30 januari 2006

2 Föreläsningens syfte Erbjuda en översikt över den svenska skolans utveckling Erbjuda en översikt över den svenska skolans utveckling Introducera begreppet läroplansteori Introducera begreppet läroplansteori Diskutera relationen skola – samhällsutveckling Diskutera relationen skola – samhällsutveckling

3 Föreläsningens poänger Sega strukturer, lite förändring över tid Sega strukturer, lite förändring över tid Omfattande historiskt arv Omfattande historiskt arv Skolan och förskolan utsätts för stort förändringstryck Skolan och förskolan utsätts för stort förändringstryck Konkurrerande intressen om skolans roll och funktion Konkurrerande intressen om skolans roll och funktion

4 Några inslag i tänkandet För vem eller vilka är utbildningen till? För vem eller vilka är utbildningen till? Urval av kunskaper. Vad är viktigt? Urval av kunskaper. Vad är viktigt? Vem bestämmer över utbildningen? Stat - kyrka - lärare - föräldrar - näringsliv - elever Vem bestämmer över utbildningen? Stat - kyrka - lärare - föräldrar - näringsliv - elever Föreställningar om vad utveckling och inlärning är Föreställningar om vad utveckling och inlärning är

5 Några ideer om skolans uppgifter

6 Arbetslivet Arbetslivet

7 Några ideer om skolans uppgifter Arbetslivet Arbetslivet Allmänbildning Allmänbildning

8 Några ideer om skolans uppgifter Arbetslivet Arbetslivet Allmänbildning Allmänbildning Personlighetsutveckling Personlighetsutveckling

9 Några ideer om skolans uppgifter Arbetslivet Arbetslivet Allmänbildning Allmänbildning Personlighetsutveckling Personlighetsutveckling Fostra demokratiska medborgare Fostra demokratiska medborgare

10 Läroplanens tre nivåer 1. Hur värderingar, kunskaper och erfarenheter väljs ut och organiseras 2. Hur styrs utbildning? 3. Hur materialiseras läroplanen? (Lundgren, 1989)

11 Skolans fem (?) perioder Antiken - ca 1820 (1840) Antiken - ca 1820 (1840) Ca ca 1900 Ca ca ff 1970 ff

12 I: Antiken - ca 1820 (1840) Skola och utbildning - av ett fåtal för ett fåtal Skola och utbildning - av ett fåtal för ett fåtal Utbildning främst för statens behov Utbildning främst för statens behov

13 Utbildning för ett fåtal Antikens stadsstater Antikens stadsstater Kyrkans behov av präster Kyrkans behov av präster Den moderna statens behov av tjänstemän ( fr. ca 1500 e Kr) Den moderna statens behov av tjänstemän ( fr. ca 1500 e Kr) –präster (teologisk fakultet) –jurister (juridisk fakultet) –läkare (medicinsk fakultet) –lärare (filosofisk fakultet)

14 Några exempel på kyrkans inflytande i Sverige Klosterskolor (under medeltiden) - enkla skolor för fattiga barn Klosterskolor (under medeltiden) - enkla skolor för fattiga barn Katedralskolor (1600-talet) - i stiftstäderna, förberedelse för högre teologiska studier Katedralskolor (1600-talet) - i stiftstäderna, förberedelse för högre teologiska studier Stark kyrklig kontroll av folkundervisningen sedan 1600-talet Stark kyrklig kontroll av folkundervisningen sedan 1600-talet

15 II: Ca Folkundervisning institutionaliseras Folkundervisning institutionaliseras Folkskolestadga i Sverige fr Folkskolestadga i Sverige fr Lärarutbildning börjar organiseras Lärarutbildning börjar organiseras Idén om det unika barnet (Rousseau, Fröbel) Idén om det unika barnet (Rousseau, Fröbel)

16 Parallellskolesystemet 1800-tal Folkundervisning - folkskola Folkundervisning - folkskola Läsning, räkning, skrivning Läsning, räkning, skrivning Kristendom, kyrkosång, hembygdskunskap Kristendom, kyrkosång, hembygdskunskap Moralisk fostran Moralisk fostran Läroverk Läroverk Latin Latin Realia Realia Moderna språk Moderna språk Matematik Matematik Musik Musik Studentexamen Studentexamen Formalbildning Formalbildning

17 Innan den egentliga sångöfningen börjas, iakttages följande: Undersökes hvilka av skolbarnen som ega anlag för sång. Denna undersökning sker på detta sätt, att läraren, som intagit plats vid sångtaflan, framkallar ett barn i sänder, och låter det sjunga några af mellantonerne, t.e.x. 1,2,3,4,5. kan barnet någorlunda rent träffa dessa eller dylikt föresjungna toner, anses det ega sångröst. […] Denna senare regel bör innefatta ett bestämt förbud för dem, som sakna sångröst, att försöka deltaga i sång, hvilket förbud med största stränghet bör tillämpas, ty hvad är odrägligare, än att höra en melodi accompanjerad af dessa brutala, omusikaliska ljud, hvilka kunna i synnerhet vid den allmänna gudstjänsten kunna tyvärr vara ganska talrika. CP Hultstedt, 1851: Sånglära för folkskolor

18 De hårda och mjuka vokalerna Uti skolan, uti skolan bör man gärna gå. Vara flitig bör man, aldrig nånsin hör man att den late, att den late något lära få!

19 Vers 2… De vokaler hårda, mjuka, lär dig skilja på. Fem utav dem finnes, Ständigt det du minnes. Glöm dem icke, glöm dem icke, det går illa då!

20 III: Utbildning länkad till teknisk och ekonomisk utveckling Utbildning länkad till teknisk och ekonomisk utveckling Modern infrastruktur (telefoni, järnvägar, vägar, radio, biografer…) Modern infrastruktur (telefoni, järnvägar, vägar, radio, biografer…) Yrkesutbildningar (lärarutbildning, ingenjörsutbildning m.fl) Yrkesutbildningar (lärarutbildning, ingenjörsutbildning m.fl) Idén om Barnet får spridning Idén om Barnet får spridning

21 IV: Utbildningsexplosion Utbildningsexplosion ”Sputnikeffekten” 1956 ”Sputnikeffekten” 1956 Enhetsskola - grundskolan - införs Enhetsskola - grundskolan - införs Stark koppling till arbetsmarknadens behov Stark koppling till arbetsmarknadens behov Den amerikanska progressivismen Den amerikanska progressivismen Lekskola, förskola i liten skala, expanderar Lekskola, förskola i liten skala, expanderar

22 Pedagogisk progressivism Swedish style (ca ) Individualisering Individualisering Nytta Nytta Vetenskaplig grund - psykologi Vetenskaplig grund - psykologi Den moderna utvecklingspsykologin (Piaget) i.o.m. Barnstugeutredningen 1968 Den moderna utvecklingspsykologin (Piaget) i.o.m. Barnstugeutredningen 1968 Demokratiska värden Demokratiska värden

23 V: ff Krympande offentlig ekonomi Krympande offentlig ekonomi Energikrisen 1973 Energikrisen 1973 Diskussion om tillväxtens gränser Diskussion om tillväxtens gränser Allmän utbyggnad av förskolan Allmän utbyggnad av förskolan

24 Den sv. skolan på talet Stark central styrning Stark central styrning Omfattande regelverk Omfattande regelverk Insikt att den centralstyrda skolan inte motsvarade förväntningarna Insikt att den centralstyrda skolan inte motsvarade förväntningarna Arbetsmarknadens snabba förändring Arbetsmarknadens snabba förändring Kontinuerliga utbildnings- och fortbildningsbehov Kontinuerliga utbildnings- och fortbildningsbehov

25 ff Från regelstyrning till mål- resultatstyrning Från regelstyrning till mål- resultatstyrning Decentralisering Decentralisering Ökat intresse för friskolor Ökat intresse för friskolor Ökat inflytande för föräldrar och elever (kundorientering?) Ökat inflytande för föräldrar och elever (kundorientering?) Utbildningsmarknad Utbildningsmarknad Livslångt lärande Livslångt lärande

26 Reformerna under talet Kommunal skola Kommunal skola Skolan och förskolan ska styras av uttalade mål Skolan och förskolan ska styras av uttalade mål Lärare och rektorer genomför ett uppdrag Lärare och rektorer genomför ett uppdrag Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Fristående skolor ska styras av samma läroplan som kommunala Fristående skolor ska styras av samma läroplan som kommunala

27 Ansvarsfördelning Staten: anger mål, värdegrund och ekonomiska ramar anger mål, värdegrund och ekonomiska ramar Följer upp och utvärderar (SV) Följer upp och utvärderar (SV) Kommun / huvudman: Anger kommunala mål och strategier, fördelar pengar Anger kommunala mål och strategier, fördelar pengar Rektor och lärare: Tolkar uppdraget och målen Tolkar uppdraget och målen Ser till att de uppfylls Ser till att de uppfylls

28 Diskussion om kunskapsbegreppet Bildning versus målrationalitet Bildning versus målrationalitet Lärande (resp. ut- och inlärning) Lärande (resp. ut- och inlärning) Information versus kunskap Information versus kunskap Kunskapens många dimensioner och mätbarhet Kunskapens många dimensioner och mätbarhet

29 Läroplansteori Skolans ”ordnande princip” Skolans ”ordnande princip” Principer och idéer om skolans styrning Principer och idéer om skolans styrning Hur förverkligas intentionerna med skolan? Hur förverkligas intentionerna med skolan?

30 Läroplansteori… Handlar alltså om den politiska nivån – hur utbildningspolitik formuleras och utövas Handlar alltså om den politiska nivån – hur utbildningspolitik formuleras och utövas Handlar om den didaktiska nivån – hur undervisning bedrivs, innehåll väljs ut och organiseras etc. Handlar om den didaktiska nivån – hur undervisning bedrivs, innehåll väljs ut och organiseras etc. Handlar om relationen mellan dessa nivåer Handlar om relationen mellan dessa nivåer

31 Klassisk kod RealistiskMoraliskRationell Kunskap är insikt i de givna (gudomligt inspirerade) historiska sanningarna Kunskap är insikt om naturlagar och den naturliga ordningen. Naturen som ordnande princip Kunskap är övertagande av och respekt för de regler som gäller i samhället Kunskap är en aktiv process, erövring av egen förståelse Kunskap vinnes genom studier av klassiska texter Systematiska undersökningar av naturens ordning, som leder till förståelse för naturlagar och andra principer Genom tillägnan av moraliskt lämpliga studier och verksamheter Genom egen verksamhet som syftar till att lösa problem Trivium – de ämnen som slipar insiktsförmågan Naturvetenskap Läsning, skrivning, hembygdskunskap, sång Nytta – de ämnen/områden som motsvarar identifiearade behov Läroverk Läroverk, realskola FolkskolaGrundskola

32 Några frågor Skolans uppdrag Skolans uppdrag – Den enda platsen där ”alla möter alla”? – Skilda krav och förväntningar på skolan – Sverige som ”kunskapsnation”? – Kunskapens halveringstid –Omöjligt förutse yrkesbanor

33 Skolans styrning Hur styra en decentraliserad skola? Hur styra en decentraliserad skola? Jämlikhet – likvärdighet – rättvisa? Jämlikhet – likvärdighet – rättvisa? Utvärdering / uppföljning? Utvärdering / uppföljning? Ska staten öht styra skolan? Ska staten öht styra skolan?

34 Hur materialiseras undervisning Utbildningsmarknad Utbildningsmarknad Skolans MGN? Skolans MGN? Digitalisering av information medför nya kunskapskonceptioner? Digitalisering av information medför nya kunskapskonceptioner? Skolan som kunskapsmiljö eller som social miljö? Skolan som kunskapsmiljö eller som social miljö?

35 Tack för mig!

36


Ladda ner ppt "Läroplansteori Jonas Gustafsson SKL, Lärarhögskolan i Stockholm 30 januari 2006."

Liknande presentationer


Google-annonser