Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom Gunnar Tobin Institutionen för fysiologi och farmakologi.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom Gunnar Tobin Institutionen för fysiologi och farmakologi."— Presentationens avskrift:

1 Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom Gunnar Tobin Institutionen för fysiologi och farmakologi

2 Farmakologiska principer vid hypertoni Sjukdomsbakgrund och riskfaktorer Behandlingsmål Behandling –Läkemedelsbehandling –Annan behandling Läkemedelskategorier –Verkningsmekanism –Viktigare biverkningar

3 Vad är hypertoni? Table 1. Definitions and Classification of Blood Pressure Levels (WHO) CATEGORYSYSTOLIC DIASTOLIC (mmHG) (mmHg) Grade 1 Hypertension ("mild") Grade 2 Hypertension ("moderate") Grade 3 Hypertension ("severe")≥180≥110 Isolated Systolic Hypertension≥140<90

4 Blodtryck Blodtryck (BP) bestäms av hjärtminutvolym (CO) och perifer resistens (PR) preload - venöst återflöde afterload - perifer resistens

5 Prevalens 25 % av befolkningen i Sverige drabbas Kardiovaskulär sjukdom vanligaste dödsorsaken i Sverige Farmakabehandling av hypertoniker ökar –10 % 1980 –27 % 1991 –55 % 1997 Enbart % av behandlade < 140/90 (SE, UK, AUS) Global prognos: kardiovaskulär sjukdom 4:e vanligaste dödsorsaken år 2020

6

7 Vad är orsaken? Primär (essentiell) Sekundär –Renala –Endokrina –Övriga

8 Behandlingsmål Att förebygga kardiovaskulär sjukdom såsom –Stroke –Hjärtinsufficiens –Kranskärlssjukdom Delmål: –Sänka <90 mmHg –Eliminera riskfaktorer

9 Minskning av stroke-dödsfall

10 Riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom Hypertoni Tidigare kardiovaskulär sjukdom Njursjukdom, Diabetes mellitus Höga LDL, totalkolesterol och fibrinogenvärden Obesitas, Fysisk inaktivitet Rökning, Alkohol Övriga - såsom ålder, kön, ärftlighet, psyko-sociala

11 Prognospåverkande faktorer Riskfaktorer Organskador (Target organ damage =TOD) –Ögonbottenförändring –Vänsterkammarhypertrofi –Kärlsjukdom ex aneurysm Associerade kliniska tillstånd (ACC) –Aterosklerossjukdom –Diabetes mellitus –Mikroalbuminuri

12 Strategi för riskbedömning

13 Behandlingsgång Hypertoni DBT≥90 mmHG ≥105 mmHG mmHg Livsstil 3 mån mmHG mmHG Livsstil 6 mån mmHG90-94 mmHG Livsstil Läkemedel Livsstil Läkemedel Fortsatta kontroller, överväg läkemedel* Överväg läkemedel* *beroende av riskfaktorer

14 Behandlingseffekter

15 Farmakologiska möjligheter Reduktion av CO Reduktion av PR Hämning i Vasomotorcentrum

16 LUNGA HJÄRTA Angiotensinoge AI AII Renalt blodflöde KÄRL CNS Renin ACE Perifer resistens Angiotensinogen BINJURE Aldosteron Blodvolym Na utsöndring NJURE Hjärtminutvolym Arteriellt tryck Baroreceptorer

17 Hämning i Vasomotorcentrum Alfaagonister ”false transmitter”

18 Reduktion av PR Direkta vasodilaterare Kalciumantagonister Diuretika AngiotensinIIrec. antag. Alfaantagonister Hydralazin Organiska nitrater Indirekta vasodilaterare ACE-hämmare Betablockare

19 Reduktion av CO Betablockare (Diuretika) (Kalciumantagonister)

20 Läkemedelskategorier vid hypertoni Förstahandsmedel –Diuretika –ACE hämmare Andrahandsmedel –Kalciumantagonister –Betablockare –Angiotensin II receptor antagonister Övriga –Alfaantagonister –Alfaagonister

21 Renin - tryck i afferent arteriol - Na/Cl- i macula densa-celler - sympatikus och beta1

22 +/-

23 ACE hämmare/AT1-blockare Angiotensin 1 analog - hämmar angiotensin 1 spjälkning (ACE-hämmare) AT1-receptorblockerare (AT1-blockare) Reverserar hjärtmuskelhypertrofi Biverkningar: –Initial hypotension, hosta (ACE- hämmare)

24 Angiotensinogen Renin Angiotensin I ACE Angiotensin II Alternativa vägar (chymase bl.a.) Bradykinin AT 1 -rec (  TPR, H 2 O-retention)

25 Diuretika Volym? [Na + ] i glatta muskelceller? Maximal blodtryckssänkning vid lägre doser än för diures. Tiazider –Distala tubuli, secerneras i prox tubuli –Metabola biverkningar Loopdiuretika –Ascenderande Henly’s slynga, vid nedsatt njurfunktion –Ototoxiskt Kaliumsparande –Aldosteronantagonist förutsätter aldosteronaktivitet

26 H20H20 Na + H+H+ H+H+ Cl - Na + K+K+ Cl - Na + Cl - Nefronet 65% Na- återupptag 25% Na 10% Na Loopdiuretika Tiaziddiuretika Kaliumsparande diuretika

27 P S S Loopdiuretika Na + Cl - K+K+ Lumen (urin) Na + K+K+ K+K+ Cl - P S S Tiaziddiureti ka Na + Cl - Lumen (urin) Na + K+K+ K+K+ Cl - P Na + Lumen (urin) Na + K+K+ K+K+ Spironolakton Amilorid

28 Betablockare Oselektiva betablockare Selektiva beta1-blockerare Minskar CO, renininsöndring, central effekt Ex biverkningar: –Metabola biverkningar, mardrömmar, trötthet, extremitetskyla

29 Ca 2+ -antagonister Sänker PR, afterload > preload Varierande grad av negativ kronotropi och inotropi –Hjärtselektiva, intermediera och kärlselektiva Biverkningar ex: –Takykardi (kärl-selektiva), förstoppning, ankelödem Ingen effekt på njurfunktion - inga laboratorieprov

30 Jämförelse mellan olika antihypertensiva läkemedel avseende metabola bieffekter

31

32 LäkemedelTilläggsindikationMöjlig kontraindikation DiuretikaHjärtsviktDiabetes Systolisk hypertoni Beta-blockerareIschemisk hjärtsjukdom Astma, KOL Sekundär profylax efter hjärtinfarktPerifer kärlsjukdom ACE-hämmareHjärtsviktGraviditet Diabetesnefropati Misstanke om njurartärstenos Mikroalbuminuri Calciumantag.Angina pectorisHjärtsvikt Systolisk hypertoni Perifer kärlsjukdom Alfa-blockerareProstatahypertrofi A-II-antagonisterBiverkningar med andra läkemedel, Graviditet angioödemMisstanke om njurartärstenos

33

34 Tillstånd som påverkar valet av antihypertensivt läkemedel

35

36 Jämförelse mellan två eller flera antihypertensiva läkemedel *Diuretika jämfört med beta-blockerare: ingen säker skillnad. *ACE-hämmaren har visats vara lika effektiv som diuretika och beta-blockerare för att minska risken för CVD morbiditet och mortalitet. *ACE-hämmaren enalapril och Ca-antagonisten felodipin jämfört med diuretika och beta-blockare hos äldre (70-84 år): alla medlen har visats vara lika effektiva för att minska risken för CVD mortalitet och morbiditet. *Ca-antagonisten diltiazem jämfört med diuretika och beta-blockerare: ingen skillnad beträffande risk för CVD mortalitet, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.


Ladda ner ppt "Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom Gunnar Tobin Institutionen för fysiologi och farmakologi."

Liknande presentationer


Google-annonser