Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Entreprenörsregionen Birgitta Ryberg, koordinator och projektledareSida 2 Mikael Herdonsson, projektassistent.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Entreprenörsregionen Birgitta Ryberg, koordinator och projektledareSida 2 Mikael Herdonsson, projektassistent."— Presentationens avskrift:

1

2 Entreprenörsregionen Birgitta Ryberg, koordinator och projektledareSida 2 Mikael Herdonsson, projektassistent

3 Projekt Regeltillämpning i praktiken Svenska regelsystem beslutas på nationell och EU nivå. Tillämpningen sker på regional och lokal nivå. Tillsyn regleras i fler än 230 lagar. Fler än 90 statliga myndigheter utför tillsyn. Landets 290 kommuner har ansvar för tillsyn inom viktiga områden som miljöskydd, livsmedel och folkhälsa. Kommunen är ofta första kontaktpunkt för nya och expanderande företag. Nationellt och internationellt regelförenklingsarbete skall praktiskt genomföras av kommunerna. 2010ht Nämnder och projektetSida 3

4 ”Lokalt” företagsklimat Svenskt Näringsliv: Enkät bland företagare RANKING 2010 (lägre tal - högre ranking, av 290 kommuner) Entreprenörsregionen ligger i övre femtedelen. Total ranking: 56 (53) => bland bästa 19% Omdöme: 58 (51) => bland bästa 20% 2010ht Nämnder och projektetSida 4

5 Vadå ”klimatarbete”? Strukturomvandling pågår ständigt...och är inte förhandlingsbart Företagsklimat är relativt sett bra – behövs! Klimat har mycket med attityder att göra – hur vi ser på varandra och hur vi behandlar varandra. Hur vi ser den andre och dennes situation. Snabba beslut och bemötande nycklar? 2010ht Nämnder och projektetSida 5

6 Entreprenörsregionen Regeltillämpning i praktiken - Bakgrunden Företag vänder sig ofta till ”kommunen” - av intresse för rådgivning, av nödvändighet för tillståndsgivning. Tillväxtverket har i en probleminventering kartlagt tillstånd och anmälningsplikter utifrån (stuprörs-)områden som t.ex. brand, alkohol/tobak, miljö och livsmedel. Men företagen i undersökningen identifierar problemen på annat sätt och av tre slag: 1. Skillnader mellan kommuner (avgifter, handläggningstider, olika bedömningar, olika ansökningsförfaranden, använder inte info från varandra) 2. Skillnader mellan kommun och länsstyrelse eller samordning mellan dem (samordning saknas vid tillsyn, olika bedömningar, administrerar onödiga regelverk) 3. Tillämpning i egna kommunen (inget helhetsansvar, krångel som medel, oförståelse för företagens villkor, den enskilde tjänstemannens bemötande, ingen återanvändning av tidigare info) 2010ht Nämnder och projektetSida 6

7 Regeltillämpning i praktiken – Hållplats nu 1.Alltmer av målstyrd lagstiftning 2.Kommunen är en politisk organisation 3.Företagen vill ha kompetens och diskussion Regeltillämpning 2010ht Nämnder och projektetSida 7

8 Entreprenörsregionen Regeltillämpning i praktiken - Projektet  Utifrån ett par ”teman”  Kartlägga och dokumentera info- och beslutsgångar i kommunerna  Kompetensutveckling  Lära av varandra och andra  Den demokratiska processen: Efter vems behov är politiken organiserad? 2010ht Nämnder och projektetSida 8

9 Kommuner ska fortsätta utöva tillsyn  Regeringens skrivelse 2009/10:79 En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn ”Begreppet tillsyn bör främst användas för verksamhet som avser självständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter och vid behov kan leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse. Kommunerna bör även i fortsättningen kunna ges ansvar för att utöva tillsyn. För att garantera likvärdighet och rättssäkerhet bör dock staten ta ett tydligare och ökat ansvar för styrningen av de kommunala tillsynsuppgifterna.” 2010ht Nämnder och projektetSida 9

10 Temavalet  Mot mer komplexa processer  Inspiration från LBRO ”Protection and prosperity” (säkerhet och välstånd) Inspektionens roll Inspektörens roll Kan god myndighetsutövning (better eller smart regulation) vara ett verktyg för tillväxt?  Kartläggning, medvetandegörande, erfarenhetsutbyte – framåt? 2010ht Nämnder och projektetSida 10

11 Entreprenörsregionen Regeltillämpning i praktiken – Teman 1.Livsmedelskontrollen 2.Uteservering med alkoholtillstånd 3.Ny industri med miljötillstånd 2010ht Nämnder och projektetSida 11

12 Myndighetsfrågorna i kommunen för en restaurangetablering Registrering och kontroll enligt livsmedelslagen Bygglov Serveringstillstånd Fettavskiljare Lokal eller tomt Tillsyn enligt miljöbalken Detaljplan 2010ht Nämnder och projektetSida 12

13 Möjliga kontaktpunkter i kommunen vid en restaurangetablering Stadsbyggnadskontor Miljö- och hälsoskyddskontor Socialkontor Tekniskt kontor Fastighetskontor Kommunstyrelsekontor Om uteservering även polis, räddningstjänst, arbetstagarfrågor mm. HUR LÅNG TID TAR DET? VAD KOSTAR DET? VAR ÄR MIN KONTAKTPUNKT? 2010ht Nämnder och projektetSida 13

14 Vilka delar är jämförbara mellan km?  Jämfört tjänstegarantier. Betydelse internt!  Jämfört politisk organisation. Hur blev det så?  Kommunens taxor viktiga för jämförelse.  Resursjämförelse har sammanställts.  Beslutade timtaxor (miljö) 2010: kr.  Permanent alkoholtillstånd: kr.  Grundbelopp bygg- och plan: kr. 2010ht Nämnder och projektetSida 14

15 Webbenkät genomförd maj 2010 Regeltillämpning i praktiken 1-2. Vem 3-8. Beslut och struktur Myndighetsutövning och ”service” Kvalitetsfrågor Taxor och riskklassning Enkät till Bygg&Miljönämnd, Miljö&Hälsa mm. Totalt 118 personer, 40 svar = 30% Alla kommuner: Förvaltning och politik 2010ht Nämnder och projektetSida 15

16 Vad är viktigt för företagen/brukare? Det är viktigt att: 1.den information jag får av personalen är tydlig. 2.jag får ett korrekt bemötande. 3.mitt ärende behandlas snabbt. 4.personalen har goda ämneskunskaper i mitt ärende. 5.jag lätt kan komma i kontakt med personalen. 6.de råd som ges är användbara. 7.det förekommer konstruktiva diskussioner med mig innan beslut fattas. 2010ht Nämnder och projektetSida 16

17 Vad är viktigt för företagen/brukare? 2010ht Nämnder och projektetSida 17

18 Vad är viktigt för företagen/brukare? 2010ht Nämnder och projektetSida 18

19 Enligt min bedömning menar företag att följande påståenden är viktigast för dem när de möter kommunen i olika ärenden (välj ett till tre påståenden): ANTAL KOMMUNER ANTAL SVAR Tydlig info Korrekt bemötande Behandlas snabbt Goda kunska per Lätt få kontakt Använd- bara råd Konstruktiv diskussion Andel av de svarande0,860,460,43 0,460,110,57 Andel av kommunerna10,730,550,730,820,270, ht Nämnder och projektetSida 19

20 För att säkerställa enhetlig regeltillämpning uppmuntrar vi: (välj en eller flera) ANTAL KOMMUNER ANTAL SVAR Inspektioner branschvis Inspektioner med samtidig kontroll av olika tillsynsområden Inspektioner tillsammans med andra kommuner eller andra myndigheter Annat Andel av de svarande0,680,540,290,11 Andel av kommunerna10,910,550, ht Nämnder och projektetSida 20

21 Regeltillämpning i praktiken – Hållplats nu  Att kunna möta företagens upplevda problem i kontakt med ”myndighetsutövning och service” verkar handla mycket om den egna organisationen, dess medvetenhet om uppdraget, upplevd beslutsmakt och faktiska beslut om VAD och HUR ”tillsyn och service” ska innehålla och finansieras 2010ht Nämnder och projektetSida 21

22 11. I min kommun har diskuterats INNEHÅLLET i såväl myndighetsutövning som "service". 2010ht Nämnder och projektetSida 22

23 9. Kommunen är tillsynsmyndighet och förväntas vara serviceinriktad gentemot företagen. I min kommun har diskuterats STORLEKEN (= kronor och/eller tid) på såväl myndighetsutövning som "service". 2010ht Nämnder och projektetSida 23

24 Enhetlighet i tillämpning? Målstyrning: Taxor och riskmodell  Ett sätt att är arbeta med metoderna, t.ex. enligt SKL:s underlag som stöd till taxesättning inom miljöbalkens område. ”Tillsyn ska bedrivas där riskerna för människors hälsa och miljön är som störst och att den verksamhet som utövas tillsyn på ska betala. Steg 1: Inplacering i avgiftsklass Steg 2: Riskbedömning Steg 3: Resursbedömning 2010ht Nämnder och projektetSida 24

25 19. Baseras era avgifter för tillsyn på riskklass och erfarenhet? 2010ht Nämnder och projektetSida 25

26 I SKL:s undersökning nyligen hade 40% antagit taxan, och ytterligare 8 % tagit beslut att införa denna (258 svar) 20. SKL, Sveriges kommuner och landsting, har tagit fram underlag som stöd vid taxesättning inom miljöbalkens område. När vi antog taxan senast användes 2010ht Nämnder och projektetSida 26

27 Hur får man frågorna att hänga ihop mot företagen? Kontaktpunkt? Lots? Kundtjänst? Näringslivschefen? Medborgarkontor? All-förvaltning? ……..? 2010ht Nämnder och projektetSida 27

28 Hur får man frågorna att hänga ihop inom kommunen?  Vad är ”service”?  Ur förvaltningslagen1986:223 Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 § Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra.  ”Service” med samma tolkning. Om utanför tillsyn och tillämpning – hur ska vi finansiera? 2010ht Nämnder och projektetSida 28

29 Hur får man frågorna att hänga ihop inom kommunen?  Tillsyn är obligatoriskt och kan avgiftsfinansieras (skall då det gäller livsmedel) – hur ska vi göra med täckningsgraden?  Hur möts ”Myndighetsutövning och service” i din kommun? 2010ht Nämnder och projektetSida 29

30 Framöver i projektet och annars: Inspiration och eget arbete  Rapport i kommunernas nämnder  11 november, Möckelsnäs Älmhult: SKL konferens Förenkla helt enkelt  november se ovan, samt eget arbete med Möteslabbet max. 100 personer  Förberedelser för politik-nätverk med introduktion, 2011  Gemensam utbildning förtroendevald? 2010ht Nämnder och projektetSida 30

31 Entreprenörsregionen Regeltillämpning i praktiken – Ekonomi Styrgrupp: Kommunchefsnätet Projekttid: Omslutning kkr Tillväxtverket2 471 kkr E-reg cash 165 kkr E-reg tid3 122 kkr Kontakt: 2010ht Nämnder och projektetSida 31


Ladda ner ppt "Entreprenörsregionen Birgitta Ryberg, koordinator och projektledareSida 2 Mikael Herdonsson, projektassistent."

Liknande presentationer


Google-annonser