Härnöstudier.

En presentation över ämnet: "Härnöstudier."— Presentationens avskrift:

1 härnöstudier

2 * buddh=upplyst buddha=person som är upplyst * liv=existensfaktorer
1 BUDDHISM * buddh=upplyst buddha=person som är upplyst * liv=existensfaktorer * mänsklig person: 1 RUPA - kropp, sinnesorgan 2 VEDANA - känslor av lust och olust 3 SAMJANA - föreställningar och urskillningsförmåga 4 SANSKARA - drifter 5 VIJNANA - rent medvetande *det finns inget själv, ANATTA= en själlös och föränderlig entitet härnöstudier

3 * dharma= 1 den etiska världsordningen 2 existensfaktor
1 BUDDHISM * 4 grundsanningar: 1 allt levande lider 2 lidandet är orsakat 3 orsaken är tanken på ett "jag", egoismen 4 egot kan upplösas: den 8-faldiga vägen * dharma= 1 den etiska världsordningen 2 existensfaktor * återförkroppning, inte själavandring härnöstudier

4 1 BUDDHISM orsakskedjan: 1 okunskap 2 drifterna 3 rent medvetande 4 andlig/fysisk individualitet 5 de sex sinnena 6 beröring 7 sensation/känsla 8 törst 9 livshunger 10 karmisk tillblivelse 11 återfödelse 12 mänskligt liv härnöstudier

5 *Gautamas 'fyra tecken’:
1 BUDDHISM *Gautamas 'fyra tecken’: 1 en åldring 2 en sjukling 3 ett lik 4 en asket *Skrifterna: 'dharma'(lära) 'vinaya' (munkdisciplin) Sutras=de utsagor som uppges härstamma från Gautama själv härnöstudier

6 1 BUDDHISM *Skolor och grenar:
hinayana: äldst, stränga regler, tiggeri som en skola i självdiciplin, lust och sexualitet ska undertryckas - mahayana: senare utveckling, tiggeri som medlidande och altruism, tro på buddhor och bodhisattvas som högre väsen - hinduisk tantrism: vajrayanabuddhismen, som vann spridning i första hand i Nepal, Tibet Kina, Japan, Java och Sumatra.  härnöstudier

7 1 BUDDHISM *Skolor och grenar:
tibetans buddhism: element från den gamla shamanistiska bonreligionen lamaismen * de tre tillflykterna: 1 buddhan (som förebild) 2 läran (som väg) 3 församlingen (som traditionens förmedlare) - uttalas som 'Jag tar min tillflykt till buddhan, jag tar min tillflykt till dharma, jag tar min tillflykt till församlingen (sangha)'. härnöstudier

8 1 BUDDHISM *fem av de tio disciplinregler som gäller för munkarna, nämligen att  1) inte döda,  2) inte stjäla,  3) inte begå äktenskapsbrott  4) inte ljuga,  5) inte dricka rusdrycker *arhat= ”värdig”, hinayana, en person som nått upplysningen, avstått från allt, från den trefaldiga världen - de sinnliga begärens värld, formens värld och den formlösa världen härnöstudier

9 1 BUDDHISM * hinayana: meditationen indelas i tre stadier, närmare bestämt  1 moralisk disciplin  2 trance  3 visdom  Moralisk disciplin är i hinayana liktydig med fullständig kontroll över den egna kroppen, uppgivandet av sinnliga begär samt befrielsen från illusionen om individualitet - jag, mig och mitt. härnöstudier

10 *mahayanabuddhismen: Kina, Japan, Vietnam och Tibet:
-utgår från föreställningen om en absolut existens, vars egenskaper projiceras på Buddhas gestalt * Nagarjuna 200 e Kr: baserade sin lära på föreställningen om den sanna och högre verkligheten som en absolut tomhet (shunyata), vilket i logisk mening omöjliggör varje affirmativ utsaga omdess natur härnöstudier

11 1 BUDDHISM *bodhisattvan i mahayana= - en blivande buddha - en upplyst som väljer att inte ingå i nirvana för att i stället stanna kvar i världen med den enda målsättningen att hjälpa andra och rädda dem ur lidandets ström *upplysning/frälsning: tre negativa attribut - icke-uppnående, icke-påstående och icke-stödjande *ett positivt attributet: allvetande. härnöstudier

12 2 HINDUISM *hinduernas egen beteckning för sin tro - 'evig ordning', sanathana-dharma - reflekterar föreställningen att varje tid frambringar nya heliga män och lärare * tre egenskaper: 1 en religion som vuxit fram och traderats utan kända grundare 2 saknar fastlagda dogmer 3 är en specifikt indisk företeelse. härnöstudier

13 2 HINDUISM * hinduerna uppfattar kosmos som något evigt som ständigt förnyar sig själv * hinduerna har därför inga bestämda föreställningar om världens yttersta ursprung eller om frälsningen som en linjär-historisk process.  härnöstudier

14 2 HINDUISM * dharma=etisk världsordning som innefattar alla religioner: -  kastväsendet som social ordning, grundsatsen för denna ordning är att alla levande väsen är olika ända från födseln och följaktligen har sina speciella uppgifter, plikter, rättigheter och kunskaper härnöstudier

15 2 HINDUISM -  livsstadierna, varje kast har sina speciella religiösa och kultiska föreskrifter, reglerna omfattar vardagslivets alla områden och yttrar sig i klart segregerande föreskrifter, bland annat vad gäller äktenskap eller måltider - brahminer, ksatriyas, vaishya, shudras, paneamas - brahminer: ska så gott som uteslutande ägna sig åt andliga göromål härnöstudier

16 2 HINDUISM - ksatriyas: skydda den samhälleliga ordningen inom moderna yrken som polis och väktare, kungar och härskare tillhör i regel detta stånd, som ursprungligen levde på de skatter man drev in från de lägre stånden - vaishyas: bönder och boskapsuppfödare, köpmän och näringsidkare. Dessa övre tre kaster bildades av arierna härnöstudier

17 2 HINDUISM - shudras: arbetare och hantverkare i de 'lägre' yrkesgrupperna, att betjäna de övre kasterna, service- och omsorgsyrken, renhetsgraden hos de olika yrkesgrupperna ligger till grund för ytterligare en hierarkisk kastindelning inom ståndet, vävare och krukmakare betraktas exempelvis som överlägsna tvättare, slaktare, fiskare eller skinnarbetare   härnöstudier

18 2 HINDUISM - paneamas: utövar ett 'orent' eller 'oärligt' yrke som gatsopare, latrintömmare eller som medlem av de olika tiggar- och tjuvkasterna  * vart och ett av de fem stånden sönderfaller i sin tur i otaliga underavdelningar, allt som allt mellan 2000 och avgränsade kaster med bestämda, föreskrivna uppgifter   härnöstudier

19 2 HINDUISM * karmaläran: individens tillvaro och öde är en direkt konsekvens av gärningarna i det föregående livet det vill säga att goda gärningar resulterar i en 'god återfödelse' i en högre kast medan onda gärningar bestraffas med återfödelse i en lägre kast * polyteism: -Krishna, Vishnu, Lakshmi, Kali,  Brahma, Shiva, Rudra, Sarasvati, Hanuman, Ganesha, m fl härnöstudier

20 2 HINDUISM * tre former av Gud: 1 - som en allt genomträngande kraft - brahman 2 - som en person med intresse för alla levande varelser - paramatman 3 - som en person som lever med sina trogna i sitt eget rike - bhagavan   härnöstudier

21 2 HINDUISM * tidens cykliska process - fyra tidsåldrar, kalpas: 1 krita-yuga 2 treta-yuga 3 dvaita-yuga 4 kali-yuga * alla levande varelser förr eller senare kommer att förlösas från den ständiga själavandringen i återfödelsens form - samsara   härnöstudier

22 2 HINDUISM *Skrifter: 1 Vedaböckerna: på sanskrit Rigveda - mellan f Kr 1028 hymner - om den  kosmiska ordningens dynamik Samaveda - offerhymner Yajurveda - ordspråk Atharvaveda - magiska sånger i versform   härnöstudier

23 3 Brahmanas: offertexter där kulthandlingar beskrivs ca 1000 f Kr
2 HINDUISM 2 Upanishaderna: 108 st: filosofiska betraktelser ca 1000 f Kr - atman är egentligen identisk med brahman, den eviga gudomliga kraften, varje enskilt väsen har utgått från det ursprungliga allomfattande väsendet och kan via yoga ingå i det igen=befrielse 3 Brahmanas: offertexter där kulthandlingar beskrivs ca 1000 f Kr härnöstudier

24 2 HINDUISM 4 Smriti: episka verk Mahabharata - det stora kriget, varav ett kapitel är Bhagavad-Gita Ramayana - berättelsen om Rama Bhagavatam - berättelsen om Krishna härnöstudier

25 *muslim=underkastad Gud
3 ISLAM *muslim=underkastad Gud *islam bekänner sig till den första uppenbarelsen och Guds urförbund med Adam som den första människan, men avvisar föreställning om arvsynd * profetisk religion:Muhammed betraktas som sista länken i en lång kedja av profeter och betecknas i sura 33:40 som 'profeternas sigill'. härnöstudier

26 3 ISLAM *mest betydande profeter före Muhammed: Abraham (Ibrahim), Moses (Musa), David (Daud), Salomo (Sulayman), Johannes Döparen (Yahya) och Jesus (Isa) * två sorters profeter: de enkla profeterna (nabi), som varit verksamma som manare och varnare i sina respektive folk, och de speciellt utvalda, Guds sändebud (rasul)   härnöstudier

27 3 ISLAM * Jesus i islam: - en framstående profet - hatad av judarna - lik den den senare Muhammed - förnekelse av Jesu död på korset - inte någon särskild frälsargärning – absolut inten egenskap av Guds "son"   härnöstudier

28 *människan är aldrig i stånd att utforska Guds hemlighet
3 ISLAM *Islams stora profeter: Abraham (Ibrahim), Moses (Musa), David (Daud), Salomo (Sulayman), Johannes Döparen (Yahya) och Jesus (Isa) *överensstämmelse mellan gudomlig uppenbarelse och människans naturliga förnuft *människan är aldrig i stånd att utforska Guds hemlighet *icke-tro är oförnuft som straffar sig i längden  härnöstudier

29 3 ISLAM Islam enligt Koranen:
1 Islam handlar om att göra gott mot andra (5:13) 2 Islam är att överse med andra fel och brister (7:199) 3 Islam förnekar inte Gud som Kristus, bara ifrågasättandet av Guds allmakt och suveräna vilja (5:17) 4 Islam litar på Gud även vad gäller alla som inte når tron, det är Han som lämnar dem åt sig själva (takhliya) (14:4)   härnöstudier

30 3 ISLAM Islam enligt Koranen:
6 Islam är lätt att följa för den som tror på det högsta Goda (92:6) 7 Islam handlar om skönhet: Gud har smyckat jorden med sköna ting för att testa oss (18:17) 8 Islam är ansvar: två änglar skriver ner allt människan gör, tänker och säger (50:16)   härnöstudier

31 3 ISLAM *Det arabiska ordet Koran skrevs ursprungligen qur'an och går tillbaka på qara'a, vilket betyder läsa, föredraga. Koranen är följaktligen den bok som skall läsas och föredragas. Det första ordet i Muhammeds gudomliga uppenbarelse enligt nedteckningen i den äldsta koraniska suran (juli eller augusti 610), sura 96, är följdriktigt också 'läs!', (iqra!).   härnöstudier

32 3 ISLAM *Koranen består av 114 suror (kapitel) av varierande längd vilka alla betecknas med ett karakteristiskt ord som förekommer i texten. De är inte sammanställda i kronologisk ordning och härstammar från olika perioder i Muhammeds förkunnargärning *Profetens ord samlades under de första tre kaliferna för att därefter utvärderas och systematiseras. Under den tredje kalifen Uthmans regering ( ) tillkom så den slutliga sammanställningen härnöstudier

33 skapelsens förnuftiga ordning och samhörighet
3 ISLAM *Koranen framhäver: skapelsens förnuftiga ordning och samhörighet alla kosmiska lagar, gravitationen, elektromagnetismen, även själva den abstrakta kausaliteten (dvs orsak-verkan som en logisk nödvändighet), härstammar direkt från den gudomliga viljan och den gudomliga visheten -skapelsen uppfattas som en permanent fortgående process (latin: creatio continua) härnöstudier

34 3 ISLAM världen representerar inte något sammanhang med egna lagar utan skapas ständigt på nytt av Gud vilket även gäller för människan allt som händer människan, även olyckor och oskyldiga lidanden, gott som ont, är förutbestämt av Gud (predestination)    härnöstudier

35 *monoteism = en enda gud, i tydlig motsättning mot polyteism
4 JUDENDOM *monoteism = en enda gud, i tydlig motsättning mot polyteism *judisk monolatri = tro på en av gudarna - historiskt sett är monoteismen resultatet av en utveckling från monolatrin * GT berättar vid upprepade tillfällen om Jahves strid mot de omgivande orientaliska kulturfolkens gudar, framför allt den babyloniske guden Baal härnöstudier

36 4 JUDENDOM * först med profeten Jesaja och kung Jousias kultreform vid slutet av den babyloniska fångenskapen blir det monolatriska gudsbegreppet till monoteism * den egentliga synden mot Gud består i att avfalla från honom och tillbedja andra gudar eller avgudar, vilket även inbegriper tillbedjan av alla gudabilder - historien guldkalven (2 Mos 32). härnöstudier

37 4 JUDENDOM * Noa i sin egenskap av överlevande efter syndafloden är att betrakta som alla människors anfader * förbundet gäller alla människor, vilket innebär att alla som följer lagen också kan uppnå frälsning * den judiska kampen att förstå Gud kännetecknas mer än något annat av det klassiska teodicéproblemet, = frågan varför den gode och allsmäktige guden tillåter att även goda, rättfärdiga och fromma personer måste utsättas för lidande i denna skapade värld  härnöstudier

38 4 JUDENDOM * berättelsen om Job, som prövas i sin tro av Gud. Innebörden är denna: den troende förmår inte tolka sina lidanden som direkt bestraffning för sina egna tillkortakommanden i det förflutna, men han behöver Guds hjälp för att uthärda dem * lidandet som kommer över människorna är en direkt följd av hennes etiska frihet härnöstudier

39 4 JUDENDOM * lidandet är möjligt i tre former, som straff, som prövning och som de rättfärdigas botgöring * 1 straffet är den form som är mest lättillgänglig för ett rationellt förklaringsmönster * 2 prövningen framställs exemplarisk i det - icke genomförda - offrandet av lsak (1 Mos 22) och i Jobs bok * 3 lidandet som de rättfärdigas botgöring representerar i judendomen en kollektiv tolkning av det judiska folkets öde härnöstudier

40 *människan erkänns, mäts och döms efter sina handlingar.
4 JUDENDOM *människan erkänns, mäts och döms efter sina handlingar. *grundprincipen för allt mänskligt handlande måste vara 'Guds efterliknelse' (imitatio Dei) - inte liktydigt med viljan att vara som Gud utan att utforma livets alla delar enligt hans lagar * synden=uppror mot Gud och den gudomliga ordningen, men också alltid som en förnedring av människans sanna natur härnöstudier

41 * utvaldhet=en speciell förpliktelse att följa de gudomliga budorden
4 JUDENDOM * teshuvah, det hebreiska ordet för ånger= betyder följaktligen i sin ursprungliga bemärkelse återvändande, människans återvändande till sin sanna natur * berättelsen om paradiset och syndafallet=människans eviga oförmåga att motstå frestelsen att lyssna på sina begär mer än på Gud och låta sig påverkas att misstro Gud * utvaldhet=en speciell förpliktelse att följa de gudomliga budorden härnöstudier

42 4 JUDENDOM * den judiska historiesynen har en utpräglad messianism (att en räddande fridsfurste skall komma) liksom av det Heliga landet som gudomligt löfte och oåterkallelig gåva * tron på Torans (de fem Moseböckerna) gudomliga ursprung är en av judendomens fåtaliga dogmer * Torans skriftliga gestalt och traderade form är i högsta grad omstridd bland judiska teologer härnöstudier

43 4 JUDENDOM * strängt ortodoxa fundamentalistiskt orienterade judar: Toran överlämnades till Moses i ett stycke och att Moses ensam överlämnade den till människorna * den kritiska bibelforskningen: Toran bärs och genomsyras av en enda anda, nämligen den mosaiska andan, men de uppenbara historiska och stilistiska olikheterna i texten vittnar om att den skrivits ner av ett flertal skriftlärda i olika tider  härnöstudier

44 4 JUDENDOM * de senare skrifterna Talmud (det vill säga Mishna och Gemara) betraktas aldrig som en ny Tora, utan alltid som tolkningar av den enda och ursprungliga Tora * lärande uppfattas inom judendomen som religiös plikt och ett allmänt ideal som inte bara gäller de skriftlärda. En av * föräldrarnas viktigaste uppgifter består i att förmedla kunskap om Tora och dess tradition till sina barn  härnöstudier

45 4 JUDENDOM * läraren spelar en central roll inom judendomen, att lära och studera är en helig förpliktelse redan för små barn, i första hand vad gäller studiet av Tora - även profana studier värderas högt härnöstudier

46 5 KINA * de två grundprinciperna yin och yang som trots sin inbördes polära natur håller allt i rörelse i kraft av sitt komplementära kraftspel *en högsta kosmisk princip uppfattas på olika sätt i olika tanketraditioner, som 'högste herre' (shangdi), som 'himmel' (tian) eller som 'väg' (dao), men kejsaren tillmäts alltid väsentliga kultiska uppgifter härnöstudier

47 5 KINA * dao som urkällan och urkraften i allt varande ur vilken allt existerande, ursprungligen framgått * konfucianismen fokuserar på en djup respekt inför den sociala traditionen och den enskilda människans bildning, insikt och aktiva medverkan för den stora helhetens bästa * den moralisk lagen i alla mellanmänskliga relationer utgör harmonitankens huvudinnehåll härnöstudier

48 * kosmos= en väldig, ordnad och levande organism
5 KINA * kosmos= en väldig, ordnad och levande organism * organismbegreppet tvetydigt: naturalism eller panteism? * kan vi tala om en kinesisk tro på en personlig skapargud eller en skapande princip? härnöstudier

49 * Daodejing=ett av den kinesiska filosofins mest originella verk
5 KINA * daoism: Lao Zi betyder 'gammal mästare' och avser en hemlighetsfull och historiskt omstridd person. Enligt traditionen lär han ha levat mellan 604 och 517 f Kr och ursprungligen ha hetat Lao Dan * Daodejing=ett av den kinesiska filosofins mest originella verk * mystik och djupsinnig poetisk stil, 81 korta, delvis rimmade avsnitt härnöstudier

50 5 KINA * en evig källa till all existens, en kraft som ligger till grund för allting * samtidigt en moralisk världsordning, det etiska rättesnöret för människans handlande * dao är det eviga icke-varandets princip, den högsta principen för både den fysiska och etiska världen härnöstudier

51 * mångfald= motsatser i världen
5 KINA * dao=odefinerbar natur, både kosmisk och etisk auktoritet= mycket svårfångat i språkliga uttryck * beskrivning i form av talrika paradoxer blir nödvändigt, vilket utvecklas till den daoistiska skolans främsta stilmedel * dao= odelad helhet * mångfald= motsatser i världen härnöstudier

52 5 KINA * gott-ont, rätt-orätt, aktivt-passivt, liv-död, tungt-lätt, lång-kort, högt-lågt, före-efter = våra mentala begrepp och distinktioner, motsatser som betingar varandra * världens motsägelsefulla karaktär vittnar om världens och människans fjärmande från det naturliga urtillståndets ursprungliga enhet * politiska ideal består = en djup skepsis gentemot allt politiskt handlande härnöstudier

53 * konfucianism: fem klassiska texter
5 KINA * konfucianism: fem klassiska texter   1) 'Förvandlingarna' (Yi), vars ursprung härleds till den mytiske kejsaren Fu-hsi,  2) 'Odena' (Shi) bestående av 305 äldre oden,  3) 'Urkunderna' (Shu) bestående av olika härskares dekret och uttalanden,  4) 'Vår- och höstkronikan' (Chunqiu), en historisk krönika härnöstudier

54 * konfucianismens mål utgörs av 1 bildning 2 kunskap 3 sanningskärlek
5 KINA * 5) 'Riterna' (Li) om olika religiösa och sociala bruk och seder som härrör från Konfuciusskolan.  * konfucianismens mål utgörs av 1 bildning 2 kunskap 3 sanningskärlek 4 godhet 5 generositet 6 respektfulla umgängesformer 7 att vårda familjebanden * härnöstudier

55 5 KINA * kritik av konfucianismen=etik utan stöd i gudomliga bud eller uppenbarelsen, en etik svävar fritt utan förankring i en metafysisk världsbild * svar på kritiken: Konfucius var inte motståndare till religionen, han medgav att himmelens vilja var en egen objektiv verklighet som människan inte kan förstå härnöstudier

56 * han bejakade uttryckligen de traditionella (religiösa) riterna
5 KINA * han bejakade uttryckligen de traditionella (religiösa) riterna * men han yttrade sig inte till förmån för speciella trosföreställningar, gjorde inga uttalanden om livet efter detta, även om han bejakade förfäderskulten, undvek all spekulation om transcendenta ting, lämnade frågan huruvida denna högsta princip var att betrakta som personlig eller inte öppen härnöstudier

57 * vi måste återskapa detta harmoniska urtillstånd
5 KINA * grundläggande premissen för konfucianismen: ett ursprungligt tillstånd av harmoni och ordning har gått förlorat * vi måste återskapa detta harmoniska urtillstånd härnöstudier

58 * den historiske Jesus från Nasaret * Kristus gudomliga funktion
6 KRISTENDOM * den historiske Jesus från Nasaret * Kristus gudomliga funktion * Jesus Kristus är kristendomens centrala nyckelgestalt - hans funktion står i omedelbart samband med skapelsens och människans frälsning * Jesu bergspredikan ger han sina anhängare en ny etik, kärlekens religion som både uppfyller och ersätter den gamla (judiska) lagreligionen härnöstudier

59 * han blir en 'ny Adam' eller 'siste Adam’
6 KRISTENDOM * Jesu död och återuppståndelse: han ställer sig till svars för människornas synder * han blir en 'ny Adam' eller 'siste Adam’ * historisk singularitet, det enastående i detta frälsningsskeende= kärnan i den kristna historieuppfattningen * Jesu död på korset= föreställning om människosonen som 'Guds lidande soldat, respektive 'Guds lidande son’ härnöstudier

60 * gudsbegreppet i kristendomen har stora likheter med judendomens
* ’den lidande sonen’ - går tillbaka på gammaltestamentliga judiska föreställningar om den lidande rättfärdige (Hiob) * genom tillbedjan av korset och korsfästelsescenen uppstod tidigt vördnaden kring gudsmodern Maria som gudsföderska' och senare den 'smärtlidande’ vilket ledde till rosenkransen under medeltiden * gudsbegreppet i kristendomen har stora likheter med judendomens härnöstudier

61 6 KRISTENDOM * både judendomen och kristendomen vördar en Skapare som visste vad han gjorde och valde att göra det - en Gud med förnuft och kärlek. * efter skapelsen såg Han att det var gott och uttalade sin kärlek till skapelsen * både judendomen och kristendomen visar oss en Gud med intellekt vars egentliga namn är Sanning - i den meningen att Han ingjuter sanning i alla ting, alla naturlagar, all historia härnöstudier

62 6 KRISTENDOM * i motsats till judendomens Gud bekänner sig Gud Fader i Nya testamentet till Jesus Kristus som sin Son och Sonen och Fadern sänder Gud sóm Helig Ande till jordens historia * den Helige Ande=gudomlig person som framträder för människan som verksam kraft, kärlekens och intellektets kraft * katolska&ortodoxa kyrkan=den Helige Ande som det skapande elementet i kyrkans liv härnöstudier

63 kristendomens etik och dogmatik * synd=missa målet
* bejakandet av Guds anteciperande kunskap och förutbestämmelse av allt som sker * betonande av människans frihet – även friheten att vända sig bort från Gud * denna förmåga har lett till att syndfrågan kommit att inta en i högsta grad betydelsefull roll i kristendomens etik och dogmatik * synd=missa målet härnöstudier

64 * sakramenten förmedlar enligt kyrkans synsätt Kristusmysteriet
6 KRISTENDOM * sakramentens kraft och kyrkoutvecklingens kontinuitet har som centralt element den Helige Ande * sakramenten förmedlar enligt kyrkans synsätt Kristusmysteriet * katolska och ortodoxa kyrkan praktiserar de sju sakramenten dop, konfirmation, eukaristi (nattvard), bot, de sjukas smörjelse (före 1963 sista smörjelsen), ordination till det kyrkliga ämbetet samt äktenskapet * inom protestantiska kyrkor uppfattas endast två av dessa härnöstudier

65 * sakramenten har sitt ursprung i apostlarnas heliga handlingar
6 KRISTENDOM * sakramenten har sitt ursprung i apostlarnas heliga handlingar * vad är sakrament? Kristendomen ser på sakramenten som den Sanning Kristus ger genom sin Kyrka. * en intim korrespondans finns mellan den mänskliga naturen och de kanaler genom vilka det övernaturliga livet kommer till människan härnöstudier

66 * för att leva det himmelska liv som
6 KRISTENDOM * för att leva det himmelska liv som människan enligt kristendomen finns till för, behöver den kristne nya själsliga förmågor till kunskap och kärlek, förmågor som saknas i det naturliga intellektet och i den naturliga viljan. * en ny livsprincip och en ny handlingsprincip måste därför skänkas till hennes själ utifrån * detta nya liv är i första hand avsett för att få människan att kunna leva i himlen härnöstudier

67 6 KRISTENDOM * redan i det jordiska livet får den kristne det övernaturliga livet som gåva och därför blir det jordiska livets huvudsakliga projekt att ta emot och bevara det * dopet befriar från arvsynden även om dess verkningar finns kvar i världen och i kroppen enligt katolska och ortodoxa kyrkan * protestantiska synsätt: arvsynden finns ständigt kvar så länge vi lever på jorden härnöstudier

68 Klart mål 2 & 6? härnöstudier