Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Offentlig kontroll av livsmedel LIVSMEDELSVERKET.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Offentlig kontroll av livsmedel LIVSMEDELSVERKET."— Presentationens avskrift:

1 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Offentlig kontroll av livsmedel LIVSMEDELSVERKET Kontrollerar större livsmedelsindustrier t ex Melkers och Milko LÄNSSTYRELSEN Länsveterinären utför viss kontroll åt SLV KOMMUNEN - miljökontor eller motsvarande Kontrollerar bryggerier, restauranger, skolkök, butiker och vattenverk mm 1

2 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Lagstiftningens uppbyggnad EU – förordningar t ex EU-förordning nr 178/ innehåller grundläggande krav för all livsmedelshantering Livsmedelslagen (LL) (SFS ) Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) kompletterar EU –förordningarna Föreskrifter Vissa EU-regler samlas i föreskrifter t ex Dricksvattenföreskrifterna 2001:30 2

3 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Syftet med lagstiftningen Helhetssyn inom kontrollarbetet Hela livsmedelskedjan ”Från jord till bord”, ”Från brunn till mun” Risk Livsmedelsföretagaren ansvarar för säkra livsmedel Konsumentens rätt till säkra livsmedel och inte bli lurad 3

4 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Vad använder vi vatten till? Varje dygn använder varje person i genomsnitt 180 liter vatten, fördelat på följande sätt:  10 liter för dryck och mat  35 liter för WC-spolning  35 liter för disk  25 liter för tvätt  65 liter för personlig hygien  10 liter för övrig användning 4

5 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Vad är dricksvatten? 1 § Dricksvatten - vatten som är avsett för dryck, till matlagning och till beredning av livsmedel. Även vatten som används för vissa andra ändamål på livsmedelsproducerande företag är dricksvatten Varmt kranvatten är räknas inte som dricksvatten 5

6 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Dricksvattenföreskrifterna 2001:30 Dricksvattenföreskrifterna innehåller bl a: - Krav på egenkontroll, provtagning, åtgärder vid kvalitetsbrister - 4 bilagor (processkemikalier, gränsvärden, kontroll och analyser) Vägledning till dricksvattenföreskrifterna Hjälp för tolkning och användning av föreskrifterna Riktar sig till producenter, tillhandahållare och användare av dricksvatten och kontrollmyndigheter d v s miljökontor eller motsvarande 6

7 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Vilka omfattas av föreskrifterna? 2 § Föreskrifterna omfattar Vattenverk som producerar över 10m 3 /dygn eller förser fler än 50 personer med dricksvatten (sk 50/10 – regeln) eller Dricksvatten som används i kommersiell och offentlig verksamhet, t ex restauranger och gruppboenden omfattas av föreskrifterna om de har eget vatten OBS! Mindre vattenledningsföreningar och privatpersoner med egen brunn omfattas inte. De bör följa Socialstyrelsens råd och riktlinjer 7

8 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Godkännande och registrering Alla vattenverk som uppfyller 50/10 – regeln eller är offentliga eller kommersiella ska godkännas eller registreras Krav på godkännande: Vattenverk med beredning av dricksvatten som utgår från ytvatten, från ytvattenpåverkat grundvatten eller från grundvatten som pH-justeras och/eller desinfekteras Övriga registreras pga små hygieniska risker 8

9 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Beredning (behandling) och distribution 3 § Vid beredning av dricksvatten ska särskild hänsyn tas till: - råvattnets egenskaper - risken för kvalitetsförändringar under distributionen Beredningsprocessen bör vara så enkel som möjligt Syfte med beredning: - hälsomässigt säkert och estetiskt tilltalande dricksvatten tekniskt lämpligt för distribution och användning - motverka mikrobiologisk tillväxt och korrosion 9

10 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Larm 4 § Krav på larm och dokumentation Syftet med larm är att varna med marginal. Gör det möjligt att hinna åtgärda problemen i tid Larm vid pH-justering (nedre och övre gränsvärde) Larm UV-ljus (strömavbrott, trasig lampa) Larm vid förhöjd turbiditet (grumlighet) Beskrivning av vattenverket och driftsinstruktion 10

11 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Driftsinstruktioner Exempel på vad som bör ingå i driftsinstruktioner -Arbets- och beslutsordning med ansvarsfördelning -Arbetsbeskrivningar för ansvarig person -Doseringsanvisningar av ev processkemikalier -Larmgränser -Rutiner för åtgärder vid driftsstörningar och utlöst larm - Funktionskontroll av utrustning som är avgörande för beredningens säkerhet t ex pumpar, doserings- utrustning 11

12 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Driftsansvarig Driftsansvarig ska: - ha grundläggande utbildning i livsmedelshygien - vara insatt i egenkontrollen - vara väl insatt i hur anläggningen ska skötas - kunna rycka in snabbt vid driftsstörningar - ha befogenhet att vidta nödvändiga åtgärder 12

13 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Distributionsanläggning 6 § Utformning, underhåll och skötsel ”En distributionsanläggning skall vara utformad, underhållas och skötas på sådant sätt att dricksvattnet uppfyller kvalitetskraven när det når användarna” Några förutsättningar för att uppfylla kraven är att: - vattenomsättningen är bra - rengöra reservoaren - planera för underhåll och förnyelse av ledningsnätet - motverka föroreningar pga korskoppling och återströmning - motverka korrosion och mikrobiologisk tillväxt 13

14 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Kvalitetskrav 7 § Dricksvatten ska vara hälsosamt och rent Hälsosamt innebär att dricksvattnet inte orsakar sjukdom Rent innebär att dricksvattnet är estetiskt acceptabelt 14

15 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Egenkontroll - system Ansvarig för vattenverket ska utforma egenkontrollen som består av: - Förebyggande åtgärder t ex upprättande av skyddsområde för vattentäkt, larm, underhåll - Kontroll i efterhand t ex provtagning 15

16 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Egenkontroll Grundförutsättningar: bl a krav på lokaler, utrustning, personlig hygien, skadedjurs- bekämpning, utbildning Provtagningspunkter och -frekvenser för regelbundna undersökningar Rutiner för övriga undersökningar av dricksvattnets kvalitet Rutiner för informationsutbyte 16

17 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Egenkontroll Den som ansvarar för en vattenanläggning är skyldig att bedriva egenkontroll och därigenom se till att miljöbalkens bestämmelser följs. Viktiga punkter att dokumentera i egenkontrollen Analysera vattenkvaliteten. Bör göras minst en gång per år för enskilda anläggningar (mindre än 50 personer) Brunnens lokalisering. Pågår det någon verksamhet som kan påverka vattentillgång och kvalitet. Vattennivån i brunnen. Yttre påverkan på anläggningen. Förändring av konstruktionen Kontinuerligt underhåll av utrustningen. T ex skötsel av filter. Gör checklistor. Ansvarsfördelning och beskrivning av vattenanläggningen är viktigt att dokumentera. Detta måste uppdateras regelbundet. Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 17

18 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Mindre anläggningar (max 50 pers) – miljöbalken Mindre vattenanläggningar omfattas av miljöbalken Tillsynsansvaret ligger hos den kommunala nämnd som utövar tillsyn över miljö- och hälsoskyddet. Allmänna hänsynsregler i miljöbalken som riktar sig till alla, verksamhetsutövare och enskilda människor. Bevisbörderegeln. Omvänd bevisbörda Kunskapskravet Försiktighetsåtgärder Lokaliseringsprincipen Hushållnings och kretsloppsprinciperna Produktvalsprincipen Skälighetsregeln Ett grundläggande begrepp i hälsoskydd är olägenhetsbegreppet. Människor skall skyddas mot störningar om innebär risk för hälsomässiga olägenheter. Detsamma gäller att risken för olägenheter för miljön skall minimeras. Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 18

19 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen PROVTAGNING Bedömning av vattnets tjänlighet Otjänligt: Begreppet är direkt eller indirekt hälsogrundat. Tex fekala (tarm) bakterier. Tjänligt med anmärkning: Bedömningen kan vara estetisk, teknisk eller hälsomässigt grundad. Hälsomässigt grundade anmärkningar kan bero på förekomst av mikroorganismer, förhöjda halter av ämnen som kan påverka hälsan negativt eller egenskaper som försämrar desinfektionen. Estetiska anmärkningar kan vara lukt, smak, grumlighet och färg. Tekniska anmärkningar kan bero på att vattnets egenskaper, t ex lågt pH, kan ge problem i samband med distributionen. Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 19

20 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen PROVTAGNING AV VATTEN SKALL SKE OM vattentäkten omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLV FS 2001:30 9 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 20 PROVTAGNING

21 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Man omfattas av föreskriften om någon av följande villkor uppfylls: - Försörjer mer än 50 personer eller tillhandahåller mer än 10 m3 per dygn - Vattnet används i kommersiell eller offentlig verksamhet 2 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 21 PROVTAGNING

22 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen VILKA PROVER - Anges i klartext i föreskriften - Normalprover, bakt + kem - Utökade prover, bakt + kem - Utgående vatten, bakt + kem - Undersökningar som ingår i driftsinstruktion - Undersökningar underhåll och skötsel 9 §, BILAGA 3 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 22 PROVTAGNING

23 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen NORMALPROVER, hos användare MIKROBIOLOGISKA KEMISKA Antal mikroorganismerAmmonium Antal långsamväxandeFärg E.ColiJärn Koliforma bakterierKonduktivitet Lukt pH (pH-justering) Smak Turbiditet BILAGA 3 AVSNITT A Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen PROVTAGNING 23

24 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen UTÖKADE PROVER Samtliga parametrar i bilaga 2 med gränsvärde BILAGA 3 AVSNITT B Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 24 PROVTAGNING

25 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen UTGÅENDE VATTEN 4 mikrobiologiska 1 kemisk per år BILAGA 3 AVSNITT C Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 25 PROVTAGNING

26 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen BEDÖMNING Tjänligt Tjänligt med anmärkning Otjänligt 14 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 26 PROVTAGNING

27 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen PROVTAGNINGSPUNKTER Utses av verksamhetsutövaren - Några fast - Några extra Fastställs av kontrollmyndigheten §§ Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 27 PROVTAGNING

28 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen PROVTAGNINGSMETODIK Hos användare: - ta bort sil, filter etc - desinfektera - spola som brukligt Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 28 PROVTAGNING

29 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen TRANSPORTER KYLA VIKTIGT MED KORTA TRANSPORTTIDER Bakteriologiska analyser inom 12 TIM Kemiska analyser inom 24 TIM Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 29 PROVTAGNING

30 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen PROVTAGNING LABORATORIER ALCONTROL EUROFINS (Analysen) Ta hjälp av dom Skicka till dom ert provtagningsprogram Beställ provtagningspaket Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 30

31 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen EUs ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) anger att alla vattentäkter som används för större uttag än 10 m 3 /dygn eller som försörjer fler än 50 personer med dricksvatten ges nödvändigt skydd senast år 2015 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 31 Skydd av vattentäkt

32 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Exempel på större vattenskyddsområde efter en grusås Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 32 Skydd av vattentäkt

33 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen VATTENSKYDDSOMRÅDE 1 Huvudmannen för vattentäkten ansöker om fastställelse för vattenskyddsområde hos länsstyrelse eller kommun. Ett förslag lämnas in med avgränsning och förslag till skyddsbestämmelser 2 Myndigheten skickar förslaget på remiss till berörda markägare 3 Myndigheten fattar beslut och vattenskyddsområdet fastställs Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 33 Skydd av vattentäkt

34 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Exempel på mindre vattenskyddsområde för enskild vattentäkt (källa) Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 34 Skydd av vattentäkt

35 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Exempel på mindre vattenskyddsområde för bergborrad brunn Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Skyddsområden för bergborrad brunn blir ofta mindre än skyddsområden för vattentäkt i grusås 35 Skydd av vattentäkt

36 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Skydd av vattentäkt Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Enklare form av skydd än vattenskyddsområden Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa Kommunen beslutar med stöd av 9 kap miljöbalken om särskilda bestämmelser för vissa områden Föreskrifterna kan t. ex. ange anmälan till kommunen för vissa åtgärder 36

37 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Sammanfattning Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel Ni är viktiga eftersom ni har ansvaret för att dricksvattnet uppfyller kvalitetskraven när det når användaren Egenkontroll = Riskbaserad, Förebygga, Reducera, Övervaka, Åtgärda Utvärdera och förbättra vid behov 37

38 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 38 Länkar på internet Utbildningen - Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – hemsida: Övrigt (radon) (radon) (labb) (miljömål)


Ladda ner ppt "Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen Offentlig kontroll av livsmedel LIVSMEDELSVERKET."

Liknande presentationer


Google-annonser