Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ulla M Holm Begrepp och begreppsutveckling i genusvetenskap Göteborgs universitetsbibliotek.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ulla M Holm Begrepp och begreppsutveckling i genusvetenskap Göteborgs universitetsbibliotek."— Presentationens avskrift:

1

2 Ulla M Holm Begrepp och begreppsutveckling i genusvetenskap Göteborgs universitetsbibliotek "Vad är genusvetenskap?” 20 oktober 2006.

3 2 Översikt Bakgrund Mitt sätt att berätta om fältet –Två sätt att berätta om könat ÄR som inkluderar BÖR ÄR och i någon mån VET –Från könsroller till genus & queer –Liten analys av begreppet identitet –Intersektionalitet

4 3 Varifrån jag ser/berättar Filosofisk bakgrundsskolning –IAPh-symposium sista anhalten Genusvetenskap — eget forskarutbildningsämne? –Deltagande i Nätverk & Projekt: ATHENA: Teaching travelling concepts EU-projekt: Changing Knowledge and Disciplinary Boundaries Through Integrative Research Methods in the Social Sciences and Humanities

5 4 Pythagoras motsatstavla begränsatobegränsat uddajämt enhetmångfald högervänster manligtkvinnligt vilarörelse raktkrokigt ljusmörker gottont fyrkantigtavlångt begränsatobegränsat uddajämt enhetmångfald högervänster manligtkvinnligt vilarörelse raktkrokigt ljusmörker gottont fyrkantigtavlångt Låt stå!

6

7 6 Sokrates Majevtik ≈ barnmorsekekonst = Begreppsanalys Ofruktsam –Visste att han inget visste Förlöste andras begrepp –Fördomar

8 7 Betecknar Ingår i Betyder En term Ett uttryck Ett ord Ett fenomen, tex Objekt Händelse Företeelse Relation egenskap... ”stol” ”chair” ”tuoli” Ett begrepp

9 8

10 9 Madonnan har i många år- hundraden varit en gestalt som kvinnan i god mening kunnat identifiera sig med. Hon visar att det finns en djup biologisk avsikt med den kvinnliga konstitutionen precis som med den manliga. Rigmor Robert & Kerstin Uvnäs- Moberg: Hon och han födda olika Madonnan har i många år- hundraden varit en gestalt som kvinnan i god mening kunnat identifiera sig med. Hon visar att det finns en djup biologisk avsikt med den kvinnliga konstitutionen precis som med den manliga. Rigmor Robert & Kerstin Uvnäs- Moberg: Hon och han födda olika Madonnaskap

11 10 ”Hon sänker utan knot egna krav på spänning och kan ut- föra samma monotona sysslor om och om igen. Hon lär sig lyssna inåt, till den lilla gemenskapen..... Det måste finnas en tanke bakom.... Meningen måste förstås vara att när mammor beter sig just så överlever det nya livet allra bäst.” Maria Borelius: Sedan du fött 1993 ”Hon sänker utan knot egna krav på spänning och kan ut- föra samma monotona sysslor om och om igen. Hon lär sig lyssna inåt, till den lilla gemenskapen..... Det måste finnas en tanke bakom.... Meningen måste förstås vara att när mammor beter sig just så överlever det nya livet allra bäst.” Maria Borelius: Sedan du fött 1993 “Gröt-i-huvudet” debatten

12 11 Kamp-flyktmannen

13 12 Forskaren

14 13 Reduktionism –Delar Sammansatta helheter –Problem: Emegenta kvaliteter Biologism –Enkelriktad kausalitet. Biokemi komplexa samhällen. Handlingar? Normer? –Problem: Handlingar? Normer? Mästarberättelser (Haraway) –Fantasifull metaforik: Själviska gener. Moder natur sexist…. –Naturligt urval optimerar genutveckling –Radikalt polariserade men kompletterande kön Könsfunktionalism?

15 Sannsagan om Vera en annan slags berättelse

16

17 16

18 17 + PÄR = SANT

19 18

20 19

21 20

22 21 Aspektseende

23 22 Några kontrast-termer i bruk likhet särart existens essens equality difference jämlikhetojämlikhet jämställdhet*ojämställdhet * ”Blott Sverige…..hade” Numera: Gender equality

24 23 Deskriptiva kontraster — ÄR Empiriskt iakttagna ”Hur ter sig en kvinna/man?” Likhet ≠ Olikhet Ontologiskt antagna ”Vad ÄR en kvinna/man?” Samart ≠ Särart

25 24 Historiciserad Beror av kontext kunskapsteori etik & annan normativitet Ontologi to on ≈ det som är + logos ≈ lära, berättelse Ontologi = lära (antaganden) om hur världen ÄR

26 25 BÖR! Normativa kontraster BÖR! Jämlikhet Equality Jämställdhet Gender equality Ojämlikhet Inequality Ojämställdhet Gender inequality

27 26 Varför? Teoretiska förklaringar Varför? Biologism Essentialism Social determinism Accidentialism –Existentialism –Nominalism Social konstruktion

28 27 Analytiskt makade kontrast-termer likhet särart samart särart likhet olikhet jämlikhetojämlikhet jämställdhetojämställdhet ÄR BÖR

29 Könsrollsforskning :Genus-VetenskapStrategi?Fältföränding? Kvinnoforskning Genus Jämställdhetsforskning Genusforskning Feministisk teori Könsteori Sexualitetstudier: LBGHT Queer studier Maskulinitetsstudier Intersektionella studier 1986 Genusvetenskap - i Sverige

30 29 Rötter i 1800-talet. –Då naturgivna och komplementära –Under 1900-talet funktionella, harmoniska. Radikaliserade via kvinnorörelsen på 60-talet –roller vertikalt stratifierade –formar o deformerar båda kön Kräver maktanalys –kan roller läras så kan de avläras Könsroller

31 30 Kvinnoforskning början av 80-talen Kvinnors villkor understuderade Kvinnor underrepresenterade i samhälle, kultur och forskning Relationer mellan könen maktasymmetriska Jämställdhetskrav

32 31 Jämställdhetsforskning Parlamentariskt initiativ i slutet på 1970-talet Ekonomiskt stöd till autonom organisering Normativt syfte – ändra könsbaserade yrkesval

33 32 Kvinnoforskning, inriktning Normativ –Forskning om, av, för kvinnor –Forskning ur kvinnoperspektiv Beskrivande –Kartläggning av eländighet –Synliggörande av värdighet

34 33 Feministisk forskning Reaktion i Sverige under 90-talet Emancipatorisk - människans frigörelse Fokuserar asymmetrier mellan könen Rymmer kritik och rekonstruktion Större komplexitet. Fler analytiska nivåer.

35 34 Tidigt förökning genom delning Liberal feminism Marxistisk feminism –Socialistisk feminism Radikalfeminism –Patriarkatsteorier –ensystems-teorier –tvåsystemteorier –…. Psykoanalytiska teorier.

36 35 Genusbegreppets bruk Yvonne Hirdmann byggde in maktaspekter i genusbegreppet –Genussystemets två logiker: a) isärhållning av könen b) ena könet underordnas det andra Andra tömde genus på maktaspekter –Större vetenskaplig objektivitet? Problematisk distinktion enligt många

37 Adj. female/male (womanly/manly) feminine/masculine (honlig/hanlig) kvinnlig/manlig feminin/maskulin Sex/gender ≠ kön/genus sex gender kön genus Substfemale/male woman/man (hona/hanne) kvinna/man

38 37 Feministisk argumentation Essentialistisk feminism* –Samart: Behandla likar lika! –Särartsfeminism: Lika mycket värda, men… Konstruktivistisk feminism –Humanistisk: Avskaffa eländet! –Gynocentrisk: Bevara värdigheten! * Obs! Se min exemplifiering med Wollstonecraft och Key som stereotypiserade & förenklade idealtyper som inte behöver överensstämma med de verkliga personerna. Något jag lärde mig inse senare under dagen.

39 38 Jean Jacques Rousseau Mary Wollstonecraft Ellen Key Medborgaren och hans hustru?

40 39 Essentiell likhet Förnuftet väsentligt! Dygder är mänskliga! Kvinnor feluppfostras! Rousseau har –fel om kvinnor! –rätt om frihet. Mary Wollstonecraft

41 40 Essentiell o likhet Olika kroppar Olik reproduktion Olika livsprocesser Olika intelligens Olika moral Rousseau ett geni Ellen Key

42 41 Simone de Beauvior Le deuxieme sex, 1949 Pour une morale ambiguité, 1947 * + * + och gör sig till Man föds inte till kvinna. Man görs* till kvinna Social konstruktion/konstitution

43 42 Kön?Kön? Könsbestämning - Könstillskrift?

44 43 Kvinnoforskning är heteronormativ! Marilyn Fry & Claudia Card

45 44 Aurdre Lorde What do you mean ”we” white girl?

46 45 bell hooks ”From Margin to Center” Kvinnoforskning & feministisk teori –Är rasistisk –Universaliserar utifrån vit medelklass

47 46 Skillnader i identitet Olika olikheter –Kön, sexualitet, släktskap –klass, ras, etnicitet –materialitet, livsform, –funktionsförmåga, ålder, –praktik…

48 47 Michael Foucault Jaques Lacan Jaques Derrida

49 48 Post-modernism/-strukturalism Särskilt “cultural studies” feminism Betonar pluralitet, kontextualitet, narrativitet –Små berättelser gentemot mästarberätelser Relativistisk Nihilistisk?!?? –Kulturrelativism ≠ kognitiv relativism Seyla Benhabib: Stark ≠ svag postmodernism.

50 49 Genustrubbel Judith Butler Genustrubbel ”queer” teori ≠ postfeminismFeministteori +”queer” teori ≠ postfeminism Problematiserar –Kön≠genus –kön, resultat av genus inte tvärtom performativt –genus är performativt resultat av upprepningar –produktion av genus en heterosexuell matrisstyrs av en heterosexuell matris

51 50 Sexualitets- & ”Queer” studier Sex betyder både kön o sexualitet –Kräver skilda analyser –Återigen förökning genom delning L/B/G/T/I: Lesbian, bisexual, gay,transsexual, intersexual Queer –Ifrågasätter fokus på identitet och de avvikande –”we are here - we are queer - get used to it!” –Queerar det NORMala - dvs det heteronormativa

52 51 Mansforskning - & maskulinitetsstudier Spänner från Robert Bly — Robert Connell CROM = Critical studies on men –Utgår från feministisk teori –Talar från början om maskuliniteter, dvs många sätt att vara man på

53 52 Maria LugonesElisabeth Spelman

54 53 ”Jag stiger inte ned i samma flod två gånger, det är jag och inte jag” Herakleitos Ullas lilla analys av identitet Numerisk eller kvantitativ identitet

55 54 Kvalitativ eller social identitet Pekas ut som hörande till den eller den (stereotypa) gruppen, eller Identifiera mig med x, y z.. idem = själv facere = göra Jag kan ha olika sociala identiteter samtidigt och över tid

56 55 Biografisk identitet Bios ≈ liv + graphein ≈ skriva = Livsbeskrivning livsberättelse Kvantitativ och social identitet i interaktion Naomi Scheman: ”Locus of ideosyncracies” Habermas & Benhabib: Jagidentitet Rosi Braidotti: Nomadiskt, genealogisk subjekt Judith Butler : Performativt subjekt? Livsberättelse enligt en ”heterosexuell” matris

57 56 Politisk eller solidaritetsidentitet ”Jag lägger själv vikt vid att jag är kvinna svart, lesbisk, mor, feminist… och håller samman med andra kvinnor, svarta, lesbiska, mödrar, feminister…” Dvs, ej kollektivansluten solidaritet Jag kan ha identitet som X utan att solidarisera mig med X Jag kan solidarisera mig X utan att ha identitet som X

58 57 Kimberlé Crenshaw Red: Critical Race Theory: Key Documents That Shaped the Movement. Inflytande över ”the equality clause in the South African Constitution.” bakgrundstext om Race and Gender Discrimination för FNs världskonferens om Rasism Texter på internet: ”Beyond racism and misogyny….” ”Mapping the margins….” Handout om Intersectionality

59 58 Intersektionalitet Ett nyckelbegrepp - inte teori -för Kimberlé Crenshaw Identitetspolitik viktig, men –identiteter respektive förtrycksordningar är inte additiva utan mång-dimensionella Många dominansordningar som ’intersect’ –Strukturellt –Politiskt –Representationellt Debatt i Kvt fr o m mängder av nya referenser i Sverige på bara ett halvår efter Temanummer 2005

60 59 Critical race feminism En gren av Critical Race Theory som fokuserar färgade kvinnors ställning under lagen Crenshaw den första som använde termen, men knappast begreppet, intersektionalitet. Jfr –West & Fenstermaker: Doing gender, doing difference –Mulinari, Molina, los Reyes: Flera böcker –Philomena Essed: vardagsrasism

61 60 Iris Marion Young Foto: Ulla M Holm, sept Förtryckets fem ansikten Exploatering Marginalisering Maktlöshet Kulturimperialism Våld Intersecting Voices: Dilemmas of Gender, Political Philosophy and Policy, 1997 Även: Att kasta tjejkast och andra texter om rättvisa

62 61 Vardagsrasism Philomena Essed Understanding everyday racism: An interdisciplinary theory, 1990 A companion to gender studies /Ed. with David Theo Goldberg & Audrey Kobayashi, 2005 ”Towards a Methodology to Identify Converging Forms of Everyday Discrimination” aw/csw/essed45.htm aw/csw/essed45.htm

63 illitterata arbetslösa underklass lesbiska Akademin Vit, anglo- amerikansk, medelklass bögar Svarta Braidotti: The margin has become pretty crowded

64 Etnicitets-studier Postkoloniala studier Kulturstudier CROM Män & maskulinitier produktion/ reproduktion L/B/G/H/TIntersex Queer heteronormativitet !! intersektionalitet klass/kön patriarkat Globala genus-studier kön/genus androcentrism/ gynocentrism Feministiska kulturstudier Genusvetenskap Idag ett dynamiskt forsknigs- och undervisningsfält Sexualitets- studier Kvinnoforskning Rik på ny empiri & nya begrepp Mansforskning Tekno-studier eländighet/ värdighet Cyborger Nomader Skillnad-> skillnader


Ladda ner ppt "Ulla M Holm Begrepp och begreppsutveckling i genusvetenskap Göteborgs universitetsbibliotek."

Liknande presentationer


Google-annonser