Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

YH-myndighetens uppstartskonferens för validering

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "YH-myndighetens uppstartskonferens för validering"— Presentationens avskrift:

1 YH-myndighetens uppstartskonferens för validering 10.12.2009
Hur har arbetet med validering implementerats i Finland Kim Westerlund Yrkeshögskolan Novia, Vasa

2 Yrkeshögskolan Novia Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska yrkeshögskolan sammanslogs Yrkeshögskolan Novia har cirka 3700 studerande varav 3500 är examensstuderande vilket innebär att Novia är den största i Svenskfinland Personalen uppgår till ca 350 personer Erbjuder utbildning inom 33 program, varav två är engelskspråkiga Utbildning finns på följande orter: Vasa, Esbo (fram till 2010), Helsingfors, Jakobstad, Nykarleby (fram till 2011), Raseborg och Åbo Jakobstad Nykarleby Vasa Helsingfors Åbo Raseborg Esbo

3 Yrkeshögskolan Novias fem enheter
Enheten i Jakobstad/Nykarleby - ca 230 studerande - har verksamhet i Vasa, Jakobstad och Nykarleby (fram till år 2010) Enheten i Vasa, Seriegatan - ca 650 studerande Enheten i Vasa, Wolffskavägen -ca 825 studerande Enheten i Åbo -ca 960 studerande -har verksamhet på Nunnegatan, Malmgatan och i Helsingfors Enheten i Raseborg - ca 810 studerande - har verksamhet i Raseborg och i Esbo (fram till år 2011)

4 TECHNOBOTHNIA

5 Sökande till Vasa, Wolffskavägen

6 Vaasan Energiainstituutti Vaasa Energy Institute www.vei.fi
Vasa Energiinstitut Vaasan Energiainstituutti Vaasa Energy Institute

7 Campus Vasa, Wolffskavägen
Byggnadsteknik, ingenjör (YH), 240 sp - byggnadskonstruktion - byggnadsproduktion - samhällsteknik Elektroteknik, ingenjör (YH), 240 sp - elkraftsteknik - automationsteknik Informationsteknik, ingenjör (YH), 240 sp Lantmäteriteknik, ingenjör (YH), 240 sp Maskin- och produktionsteknik, ingenjör (YH), 240 sp - maskinkonstruktion - drifts- och energiteknik - bilteknik Miljöteknik, ingenjör (YH), 240 sp (antagning 2011) Produktionsekonomi, ingenjör (YH), 240 sp

8 Examensbenämningar ortsvis

9 Yrkeshögskolestudier, hur går de till?
Yrkeshögskolestudierna omfattar 210 – 270 studiepoäng och studietiden är 3,5 – 4,5 år. Ingenjör (YH) omfattar 240 studiepoäng och 4 år. Studierna består av: grund- och yrkesstudier valfria studier praktik som främjar yrkeskunnighet lärdomsprov (examensarbete)

10 Utbildningens omfattning
Ingenjörsutbildningar 240 poäng, ca 4 år Högre YH 60 poäng, ca 2 år deltid

11 EN EXAMEN BESTÅR AV LÄRDOMSPROV 15 SP FÖRDJUPADE PRAKTIK YRKESSTUDIER
CA 50 SP PRAKTIK 30 SP YRKESSTUDIER CA 60 SP VALBARA STUDIER minst 15 SP GRUNDSTUDIER CA 70 SP

12 Högre yrkeshögskoleexamen
Utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen, högre YH Vasa Wolffskavägen Teknologibaserat ledarskap, ingenjör (högre YH), 60 sp Vasa Seriegatan Utveckling och ledarskap inom social- och hälsovård, (högre YH), 60 sp Hälsofrämjande, (högre YH), 60 sp Åbo Nunnegatan

13

14 Yrkeshögskolans uppgift
Yrkeshögskolelag /351 (Ändrad genom L564/2009, i kraft ). §4 Yrkeshögskolornas uppgifter Yrkeshögskolorna har till uppgift att meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga och kulturella utgångspunkter, att stödja individens yrkesutveckling och att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen samt att bedriva konstnärlig verksamhet. Då yrkeshögskolorna fullgör sina uppgifter ska de främja livslångt lärande. ( /564)

15 Examens status 18 § (10.6.2005/411) Examina och grunderna för examina
Vid yrkeshögskolorna kan avläggas yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Yrkeshögskoleexamina är högskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina är högre högskoleexamina. Bestämmelser om examinas ställning i systemet för högskoleexamina utfärdas genom förordning av statsrådet. ( /564)

16 Tillgodoräknande Statsrådets förordning om yrkeshögskolor /352 14 § Tillgodoräknande av studier Yrkeshögskolan skall sörja för att en studerande, på de grunder som bestäms i examensstadgan, vid avläggande av examen kan räkna sig till godo motsvarande studier som studeranden slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier och den praktik som hör till examen med andra studier på samma nivå eller med motsvarande praktik eller arbetserfarenhet.

17 Inlärning på många plan
AHELO – Assessment of Higher Education Learning Outcomes Koppling till expertis kultur Beredskap för kommande lärande Den nivå som kan mätas i projekt som AHELO Organisering av kunskap och kompetens i större helheter, reflektion och självstyrd vidareutveckling av förståelsen Grundkompetenser så, som de kan mätas i projekt som AHELO i skolliknande sammanhang Inlärd kunskap och dess tillämpande i skolliknande sammanhang

18 Begreppsfloran är frodig
I Finland används: AOTT = Aiemmin opitun tunnistaminen ja tunnustaminen (Tidigare inlärt – identifiering och erkännande AHOT= Aiemmin hankitun osaamisen tunnistaminen ja tunnustaminen (Tidigare förvärvad kompetens – identifiering och erkännande Validointi Obs! Tillgodoräknande eller (examen genom) yrkesprov ≠ ”AHOT” (?) Dessutom figurerar: APL = Accreditation of Prior Learning APEL = Accreditation of Prior Experiential Learning VPL = Validation of Prior Learning VPL = Valuation of Prior Learning RPL = Recognition of Prior Learning PLAR = Prior Learning Assessment and Recognition

19 Validering i Finland Yrkesinstituten har fristående examina (yrkesprov) Vuxenutbildningen Kompetensbaserade läroplaner Valideringskomission Lärare, arbetsgivare, arbetstagarrepresentant Modulvis, t.ex. grundexamen i ca. 6 moduler En modul 1 dag – 1 vecka Praktiska svårigheter; CNC-svarv, i ett företag? Målfärg, måste torka ”Portfolio” – samla bevis från byggplatser du verkat på

20 Validering i Finland NQF utkast, 2005, ledde ej till lagstiftning
AHOT (validering), rapport 2007 YH-lagen ändrad 2009 (i kraft ) AHOT seminarier 2008 AHOT rapport mars 2009 Arbetet igång Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2009:24: En nationell referensram för examina och övriga kunskaper Nya kompetensbaserade läroplaner till H-2010 AHOT arbetet i full gång

21 Nationell referensram
Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2009:24: En nationell referensram för examina och övriga kunskaper Arbetsgruppens centrala förslag är följande: Den nationella referensramen för examina och övriga kunskaper åtta nivåer liksom EQF. Beskriver de kunskaper som finländska examina förutsätter (inlärningsresultat) enligt de kriterier som man har kommit överens om i det europeiska samarbetet. Kriterierna är kunskaper, färdigheter och kompetens på basis av nivåbeskrivningarna inom EQF. De olika dimensionerna inom kunskap särskiljs dock inte och EQF:s nivåbeskrivningar preciseras utgående från de nationella utgångspunkterna.

22 Nationell referensram

23 (Nationell referensram (2))
Arbetsgruppens centrala förslag är ...: Examina placeras i NQF utgående från kunskap som examen förutsätter så att även om en examen kan innehålla element på olika kravnivåer placeras den på den nivån som den som helhet bäst passar in i. I examina som placerar sig på samma nivå betonas eventuellt olika dimensioner inom temat kunskap. Examina placeras i referensramen i första hand så att examina inom samma examensnivå ligger på samma nivå inom den nationella referensramen.

24 Nationell referensram (3)
Arbetsgruppens centrala förslag är ...: Högskoleexamina i Finland placerar sig i den nationella referensramen enligt ett cykliskt system, som har etablerats som en del av Bolognaprocessen: det första cykliska omfånget består av yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina (nivå 6). Det andra cykliska omfånget beskriver högre högskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina (nivå 7). Det tredje cykliska förloppet omfattar påbyggnadsstudier inom vetenskap, konst och varierande yrken, t.ex. licentiat eller doktorsexamen (nivå 8).

25 Nationell referensram (4)
Arbetsgruppens centrala förslag är ...: Yrkesinriktade grundexamina och yrkesexamina placerar sig på nivå 4 och specialyrkesexamina på nivå 5. Enstaka yrkesinriktade examina placerar sig eventuellt undantagsvis på en högre nivå än examen förutsätter: då avviker examens kravnivå på ett tydligt sätt från motsvarande, övriga examina på samma nivå.

26 Nationell referensram (5)
Arbetsgruppens centrala förslag är ...: Studentexamen och gymnasiets hela lärokurs placerar sig på samma kravnivå som yrkesinriktade grundexamina (nivå 4). (Yrkesinstitut ) På nivå 4 placerar sig också examina inom övriga förvaltningssektorer, som vad gäller kraven på inlärning motsvarar yrkesinriktade grundexamina eller yrkesexamina. På nivå 5 placerar sig examina inom övriga förvaltningssektorer, som vad gäller inlärningskraven motsvarar specialyrkesexamina.

27 Nationell referensram (6)
Arbetsgruppens centrala förslag är ...: Den nationella referensramen är lagstadgad. I lagen finns de olika bestämmelserna om den helhet som examina utgör. Högskoleutbildades specialkompetenser ska också finnas i lagen. Lagen ger befogenhet att beskriva de olika kravnivåerna samt att medelst en statsrådsförordning stadga om placeringen av examinas och högskoleutbildades specialkompetens. Bl.a. bestämmelserna och instruktionerna om examensintyg och övriga betyg ska ses över.

28 Nationell referensram (7)
Arbetsgruppens centrala förslag är ...: Referensramen underhålls på samma sätt som motsvarande bestämmelser. UVM presenterar bestämmelserna i anslutning till den nationella referensramen och ansvarar för att förbereda ändringar i bestämmelserna. Övriga ministerier och intressegrupper ska höras i det förberedande lagarbetet. Kartläggningen av behoven att uppdatera och utveckla referensramen sker i samarbete med intressegrupperna på ett inarbetat sätt. Förslagen vad gäller examinas uppbyggnad förbereds. I kartläggningsarbetet utnyttjas utbildnings- och examensnämndernas arbete och erfarenhet.

29 Nationell referensram (8)
Arbetsgruppens centrala förslag är ...: Kunskap som har inhämtats tidigare ska i första hand inlemmas i examina i det nationella examenssystemet och i den nationella referensramen.

30 Nationell referensram (9)
Arbetsgruppens centrala förslag är ...: I referensramen för examina ska man framskrida i riktning mot en referensram för kunskaper. I första hand ska man fokusera på sådana omfattande kunskapshelheter inom olika förvaltningssektorer som ligger utanför examenssystemet och som erläggs av många och för vilka en behörig part har definierat kunskapsmålen. Exempel på dylika kunskapshelheter är helheter som bygger upp en viss behörighet eller erforderlig kompetens och kunskapshelheter som syftar till att bredda kunnandet och till att förbättra yrkeskunskapen

31 Nationell referensram (10)

32 Nationell referensram (10)

33 Utvecklingsförslag Abstrakt snack – går som katten kring het gröt
Identifiering är värdelöst om kompetens inte erkänns – attityder Synen på kompetens baserar sig alltid på någon kunskapssyn På vilken kunskapssyn vilar EQF? Forskning behövs kring identifiering och erkännande på alla skolstadier, saken är ny De använda kriterierna måste öppnas och göras mer konkreta – vad innehåller de? Fortbildning behövs för lärare och pedagogiska ledare De byggda strukturerna styr tänkande – det mänskliga varandets kompetenser glöms Ramverket (EQF) speglar mot examina – ödet för annat kunnande? Ramverket saknar sociala färdigheter, samarbetsförmåga, samfundsaspekten – varför?

34 Utvecklingsförslag 2/2 Vem kan tolka resultaten? Vem skolar ”uttolkarna”? Med vilken yrkesbenämning och i vilka organisationer kan AHOT- instruktörer hitta sig själva? Ramverket förutsätter detaljerade kriterier (se ledarskap, ansvar, företagande) Vad är bruksvärdet för identifierad kompetens? (lön, tillämpbarhet, mm) Hur undviker man att gå in på ersättande och tillgodoräknandenas område? Systemet innehåller bruk av makt. Vem använder den? AHOT är vidsträckt! Gäller alla aktörer i utbildningsorganisationen – behov av skolning, resurser, etc. Samarbete: olika organisationer, arbetsliv, offentlig, privat, tredje sektorn, uppskattar och skattar AHOT på olika sätt

35 AHOT på agendan Genom AHOT söker man svar på bland annat följande utmaningar: Demografiska förändringar Internationell mobilitet Ökande invandring Fler som deltar i högskoleutbildning Bättre tillgänglighet till högskoleutbildning (för vissa målgrupper) Stödja livslångt lärande => EU: från att erkänna examina, till att erkänna kompetens

36 Förslag från mars 2009 AHOT-projektet: Sammanställning över de utbildningsområdesspecifika arbetsgruppernas förslag och rekommendationer per område. Föråldrande av tidigare förvärvad kompetens. Examina föråldras ej, men... Mekanismer för inkludering av arbetserfarenhet som en del av examen Med undantag av lärdomsprov kan arbetserfarenhet tillgodoräknas i alla studier på ett sätt som motsvarar examensmålsättningarna. Inom teknik finns det skillnader mellan praktik och arbetserfarenhet. Bedömningen av tillgodoräknande är specifik för varje fall beroende på om det är fråga om en enskild studieperiod eller en bredare studiehelhet.

37 Förslag från mars 2009 (2) Ersättandets omfattning i studiepoäng
I vilket skede sker identifieringen Hurdana bedömningsmekanismer behövs Arbetsgruppen är ense om att högskolorna inte har resurser för omfattande prov. I anvisningarna om förfaringssätt vägleds lärarna i att identifiera studerandenas kompetens. Olika bedömningssätt kan godkännas, t.ex. muntliga eller skriftliga tentamina, studiediskussioner, specialarbeten, portfölj, nivåtentamina. Utveckling av registrering

38 Förslag från mars 2009 (3) Ansvarsfrågor
Högskolan ansvarar för processens genomskinlighet och smidighet samt för tillgången på anvisningar. Studeranden ansvarar för att ansöka om tillgodoräknande enligt anvisningarna. Vilken instans beslutar om erkännande Enligt rekommendationerna ska besluten fattas så nära studeranden som möjligt (t.ex. på utbildningsprogramnivå). Besvärsmekanism Avsaknad av betyg I regel baseras tillgodoräknandet alltid på betyg Den internationella dimensionen Kanaler mellan och inom YH och universiteten

39 AHOT-processerna och tillhörande rekommendationer ur studerandens synvinkel
Studeranden bedömer sin kompetens, gör målsättningar för dess utvecklande. S. bedömer om besitter kompetens som krävs i examens kursmålsättningar och om han/hon på den bas vill att studier ska tillgodoräknas. Studeranden får hjälp t.ex. via individuella studieplanhandledningen S. sammanställer enligt högskolans anvisningar ansökan om tillgodoräknande av studier; skickar in ansökan, bifogar tillräcklig information om sin kompetens samt kompletterar vid behov. Högskolan fattar ett beslut och informerar studeranden. Studeranden har rätt att söka rättelse gällande beslutet inom 14 dagar. Högskolan ger studeranden anvisningar om rättelseförfarandet. Studeranden godkänner inte beslutet. Studeranden söker rättelse hos examensnämnden eller ett annat av högskolan utsett organ inom 14 dagar. Studeranden godkänner beslutet.

40 AHOT-processerna och tillhörande rekommendationer ur högskolans synvinkel
Högskolan beskriver kunskapsmålsättningarna för examen och dess delar. Högskolan beslutar om principerna för tillgodoräknande med beaktande av områdesspecifika samarbetet. Högskolan avgör hur tillgodoräknande ska hanteras. Högskolan informerar studerandena och intressentgrupperna om principerna för tillgodoräknande, beslutsfattarna, förfaringssätten och handledning som erbjuds. Vid uppgörandet av individuella studieplan vägleder högskolan studeranden att uppskatta vilken typ av tidigare kompetens han/hon besitter och hur den kan beaktas i den individuella studieplanen. Högskolan vägleder vid behov studeranden att ansöka om tillgodoräknande. Högskolan behandlar ansökan och bedömer prov på kunskap. Högskolan efterfrågar vid behov ytterligare utredningar eller prov. Högskolan beviljar fullständigt eller delvis tillgodoräknande eller fattar ett negativt beslut. Högskolan registrerar beslutet och informerar studeranden. Högskolan ger anvisningar om rättelseförfarandet.

41 Processer för identifiering och erkännande av tidigare kompetens
Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens är en helhet Omfattar praktiska processer och förfaringssätt. Förknippat med utbildningspolitiska överväganden Strävar till en hög utbildning för samhällets behov med god kvalitet. För AHOT-förfarandena är centralt definiering av en nationell referensram för examina och av kompetensresultat/inlärningseffekter (learning outcomes). Utbildningsområdesspecifika resultat lyfte fram enhetliga processer Tydliga rekommendationer kan sammanställas för mekanismerna och processerna. På processnivå med en snabb tidtabell. Definiering av processer på högskolenivå och inom olika utbildningsområden förenhetligar AHOT-verksamheten och förbättrar kvaliteten.

42 Processer för identifiering och erkännande av tidigare kompetens
Högskolorna har nu brokig praxis, bör samordnas nationellt och per utbildningsområde. För utvecklingen och verkställandet av dessa processer krävs också att personalen utbildas. Utvecklingen av AHOT-principerna utgått från att studerande avlägger åtminstone en del studier vid högskola som beviljar examen. Rekommendationerna gäller breda, betydelsefulla studiehelheter eller delar av examen. I högskolornas autonomi ingår att definiera närmare. Ansvarig lärare kan besluta om enstaka kurser eller delar av studieperioder. Mycket stor utmaning är kvalitetssynvinkeln i AHOT-förfarandena både på processnivå och på läroplansnivå. På processnivå kan AHOT-förfarandena anslutas till högskolans kvalitetssystem

43 Nya universitetslagen om AHOT
I lagpropositionens (RP 2009/7) 41 § 3 moment stadgas om förfarande gällande bedömning av studieprestationer och tillgodoräknande av studier: En studerande får vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier i examen också genom kompetenser som visats på annat sätt.

44 The Danish approach to validation of prior learning
Introduction of policy, legislation and principles presented in connection with experiences and practice Helsinki 11. juni 2009 Kirsten Aagaard, Nationalt Videncenter for Realkompetencevurderinger & Agnethe Nordentoft, Dansk Folkeoplysnings Samråd.

45 Policy Issuing certificates for more than formal education
The monopoly of the formal educational system is challenged Avoid double education – not get instruction in something you already know Facilitate admission to formal education Shortening length of formal education

46 Finland – NQF, EQF Europeiska EQF, första konsultationen år 2005
Godkänd i Parlamentet och rådet Åtta (8) referensnivåer (jfr. Unicefs skala med 6) Omfattar alla skolstadier Baserar sig på beskrivning av lärandemål (kunskap, färdigheter, kompetenser) NQF med likaledes åtta nivåer kopplas till EQF år 2010 År 2012 skall examensbetyg innehålla referens till EQF nivå I Finland skapas referensram som täcker alla skolnivåer (UVM arbetsgrupp)

47 Other A right of the individual - Free of charge for low skilled
Relative to: educational objectives, levels and requirements Active contribution of the individual Generally accepted certificates Appeals board established Tools by the Ministry of Education National Knowledge Centre for VPL (www.nvr.nu) No common national approach - Decentralized practice Establish procedures / standards, & NQF // EQF: 2010

48 Process model Different tasks / different phases must supplement each other and enrich each other Different actors / suppliers with different traditions Guidance and counseling / collecting evidence / realizing one’s own competences: the formal + non-normal sector and on the job Assessment /recognition: the formal educational institutions

49 Status Experiences vary highly from the different educational programs – and sectors A huge challenge to develop methods for documentation and assessment A challenge to integrate all the elements of the process: Information, clarification, documentation, assessment and formal recognition Quality assurance

50

51

52

53 ...som Novia – ”ny väg nya möjligheter” ?
Validering ...som Novia – ”ny väg nya möjligheter” ? Tack för er tid!


Ladda ner ppt "YH-myndighetens uppstartskonferens för validering"

Liknande presentationer


Google-annonser