Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Järnvägens säkerhetsregelverk har sitt ursprung i 1800-talets säkerhetssystem. Det nuvarande regelverket för infrastruktur som förvaltas av staten utgörs.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Järnvägens säkerhetsregelverk har sitt ursprung i 1800-talets säkerhetssystem. Det nuvarande regelverket för infrastruktur som förvaltas av staten utgörs."— Presentationens avskrift:

1 Järnvägens säkerhetsregelverk har sitt ursprung i 1800-talets säkerhetssystem. Det nuvarande regelverket för infrastruktur som förvaltas av staten utgörs av Banverkets säkerhetsordning BVF – ”säo”. Det har sitt ursprung i den tid då staten ensam bedrev järnvägstrafik och är anpassat till en stor integrerad järnvägsförvaltning med stabila och långsiktiga anställningsförhållanden, där personalen har mångårig erfarenhet av säkerhetsarbete. Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, historik

2 På en konkurrensutsatt marknad med många och ett växande antal aktörer måste trafikreglerna vara gemensamma och bestämda av en part oberoende av marknadens aktörer. Regeringen har därför i en ändring av järnvägsförordningen gett Järnvägsstyrelsen bemyndigande att meddela föreskrifter om trafiksäkerhet. Genom fortlöpande förändringar i reglerna har säo blivit snårig. Små och stora järnvägsföretag trafikerar järnvägsnäten. Det har tillkommit fler infrastrukturförvaltare. Det finns många små och stora entreprenadföretag som underhåller järnvägsinfrastrukturen. Personalrörligheten är stor. Den säkerhetsrelaterade tekniken ser olika ut på olika delar av järnvägsnätet. Banverket beslutade redan år 1999 att starta det s.k. TRI-projektet för att utveckla nya trafikregler för sitt järnvägsnät – en ny trafiksäkerhetsinstruktion (TRI). De nu föreslagna trafikföreskrifterna bygger i hög grad på TRI. Järnvägsstyrelsen har sett över och bearbetat Banverkets trafiksäkerhetsinstruktion ur ett nationellt perspektiv. Järnvägsstyrelsen har också tillsammans med Banverket och andra verksamhetsutövare identifierat och formulerat trafikregler som bör införas samtidigt. JTF ska ge minst lika hög trafiksäkerhet som säo gjorde tidigare.

3 Bilageindelning Järnvägsstyrelsens trafikföreskrift innehåller bilagor som är uppdelade i 4 grupper. Det finns generella trafikbestämmelser samt bestämmelser för skydd, färd och trafikledning. En bilaga innehåller regler för en trafikverksamhet eller övergripande regler inom ett område samt regler för ett eller flera trafikeringssystem. Reglerna för system H presenteras först, medan system M och S ligger som tillägg sist eller i en särskild bilaga. Vissa föreskrifter innehåller gemensamma regler för systemen H, M och S. Reglerna för system M och S ska läsas som ett tillägg till reglerna i system H. Reglerna för motsvarande avsnitt för system H gäller även i de andra systemen om inte annat sägs i tillägget.

4 X Bilagorna om generella trafikbestämmelser har blå färg på framsidan och innehåller regler som är gemensamma för flera trafikverksamheter och som gäller för flera olika trafikeringssystem. Här finner du bilagorna Introduktion, Termer, Signaler, Fara och olycka, Dialog och ordergivning, Blanketter, Vägvakt och Sidospår. Generella trafikbestämmelser

5 X Bilagorna om skyddsformer har röd färg på framsidan och innehåller regler som är grundläggande för att genomföra säkerhetspåverkande arbeten. Hit räknas A-skydd, E-skydd, L- skydd, S-skydd och D-skydd. Skyddsformer

6 X Bilagorna om färder har brun färg på framsidan och innehåller regler som är grundläggande för att kunna genomföra en färd. Antingen Tågfärd, Spärrfärd eller Växling. Här finner du även bilagan om Broms. Färder

7 X Bilagorna om trafikledning har grön färg på framsidan och innehåller regler som gäller enbart för trafikledningen och inte berör andra grupper. Trafikledning

8 Trafikeringssystem JTF är uppdelat i flera trafikeringssystem, dessa skiljer sig beroende på banans utrustning. Sidospår förekommer på driftplatser och linjeplatser i alla trafikeringssystem. Reglerna för sidospår är desamma i alla trafikeringssystem. De olika trafikeringssystem som finns i JTF är system H, M och S., R, F och E1, E2, samt E3. Reglerna kan skilja sig något beroende på vilket system man befinner sig i. Bestämmelserna i bilagorna 1-20 gäller trafikeringssystemen H, M och S. Bestämmelserna i bilagorna gäller inte för trafik och arbeten på järnvägsinfrastruktur som tillhör trafikeringssystemen R, F, E1, E2 eller E3. Det ska framgå av linjeboken vilket system varje linjesträcka och driftplats tillhör.

9 System H Det vanligaste systemet är system H, som står för hinderfrihetskontroll. Systemet baseras på att det finns fullständiga signalställverk på driftplatserna och linjeblockering på linjen. Samtliga driftplatser är bevakade utom då de är stängda.

10 System M System M står för manuell hantering och är det som idag kallas tambanor. Driftplatserna kan sakna fullständig signalsäkerhetsanläggning. Bevakningssträckorna övervakas gemensamt av tågklarerarna för bevakningssträckans gränsdriftplatser. Driftplatserna kan vara obevakade, bevakade eller stängda.

11 System S System S som för spärrfärd avser det som tidigare kallades vutbanor. System S kan inte hantera tåg, endast spärrfärd med en hastighet av högst 40km/tim får förekomma. Systemet baseras på att linjen övervakas av endast en tågklarerare. I system S finns inga driftplatser, bara linjeplatser vars gränser markeras med tavlor.

12 System R Baseras på att linjen övervakas i ett ställverk som får uppgifter om trafikverksamheternas position per radio. Driftplatserna är alltid bevakade av en fjärrtågklarerare, men det kan förekomma objekt tågklareraren inte kan styra. System R står för radioblockering, och är ett tilläggssystem till H, men där trafiken regleras med hjälp av radioteknik. Körtillstånd till tåg lämnas inte genom yttre signaler utan genom hyttsignalbesked.

13 System F System F som i förenklad trafik avser det som tidigare kallades fötbanor. På driftplatserna finns endast sidospår och alla rörelser där sker i form av siktrörelse. Systemet baseras på att linjen och driftplatser övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. Signalanläggningar med huvudsignaler och hinderfrihetsspårledningar saknas.

14 System E1 Linjen och driftplatserna övervakas av nivå 1 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Det finns hinderfrihetsspårledningar. Driftplatserna är bevakade. Körtillstånd till tåg ges genom yttre signaler och överförs till tågets ETCS utrustning via baliser.

15 System E2 Det finns hinderfrihetsspårledningar. Driftplatserna är bevakade. Linjen och driftplatserna övervakas av nivå 2 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Körtillstånd till tåg lämnas inte genom yttre signaler utan genom hyttsignalbesked.

16 System E3 Linjen och driftplatserna övervakas av nivå 3 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Körtillstånd till tåg lämnas inte genom yttre signaler utan genom hyttsignalbesked. Hinderfrihetsspårledningar saknas på linjen men kan förekomma på driftplatser. Driftplatserna är bevakade.

17 Bilagornas struktur Bilagorna för färd och skydd är uppbyggda i processordning. Det vill säga i den ordning som aktiviteter utförs. Bilagorna har följande huvudsakliga avsnitt: 1.Planera 2.Anordna 3.Genomföra 4.Avsluta Avsnitten kan ha olika namn i färd och skydd. Först beskrivs ett grundfall, de situationer som avviker därifrån beskrivs under rubriken särfall. Det kan t ex handla om ovanliga situationer eller tillfällen när tekniken inte fungerar som avsett.

18 Dialogslingor När reglerna beskriver ett samspel mellan olika aktörer visas det ofta i så kallade dialogslingor. Parterna har olika färg i dialogslingorna för att man lätt ska kunna se vem som talar. Det kan förekomma kommentarer vid sidan av slingorna, de är avsedda att underlätta vid tillämpandet av reglerna.

19 Allmänna bestämmelser Här har de regler om hur säkerhetsåtgärder ska tillämpas hamnat. Det är reglerna i § 2 i säo som inte passade in någon annanstans, men som är så viktiga att de måste vara med. Du kommer säkert ihåg dem, men här kan du läsa dem igen. Säkerhetsåtgärder ska planeras och genomföras i så god tid att inte tidsbrist uppstår. Om det ändå uppstår tidsbrist får säkerhetsåtgärder inte åsidosättas. Om det är oklart vilken av flera regler som gäller i ett visst fall ska den bestämmelse som bedöms ge högst säkerhet följas. Reglerna anger normalt vem som ska utföra en åtgärd. I vissa fall anges att någon ansvarar för en åtgärd men kanske inte själv utför den, ändå åligger det den som ansvarar för åtgärden att kontrollera att den utförts.


Ladda ner ppt "Järnvägens säkerhetsregelverk har sitt ursprung i 1800-talets säkerhetssystem. Det nuvarande regelverket för infrastruktur som förvaltas av staten utgörs."

Liknande presentationer


Google-annonser