Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Benchmark av hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen Kostnads- och effektiviseringsanalys 2013-01-21 Bilagor.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Benchmark av hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen Kostnads- och effektiviseringsanalys 2013-01-21 Bilagor."— Presentationens avskrift:

1 Benchmark av hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen Kostnads- och effektiviseringsanalys Bilagor

2 2 Genererade hypoteserA C Definitioner och databaskällor Involverade personer B Bilagor D Information om sjukhusen inom Västra Götalandsregionen

3 3 A Hypoteser: Antal operationer/ vecka (1/5) NyckeltalAntal operationer/ vecka MålÖka antalet operationer och minska variation Op1 Produktions - och kapacitetsplanering leder till att antal operationer ökar genom ett mer effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet Op1-1 Bättre produktions- och kapacitetsplanering inkl schemaläggning av personal, speciellt operatörer, ökar antalet operationer/ vecka Op1-1.1Tydliggörande av produktionsmål ger förutsättningar för en bättre styrning och produktionsplanering Op1-1.2En högre beläggningsgrad på operationssalar leder till att det totala antalet salar kan reduceras Op1-1.3 Optimal planering av operationsprogram, både per dag och per vecka, leder till ökat antal operationer, utjämnat flödet och lägre kostnad per operation Op1-1.4Genom att utföra fler operationer på färre dagar ökar antalet operationer/ vecka Op1-1.5Antalet inställda/ strykta operationer beror på att operatören inte är närvarande Op1-2 Schemaläggning baserad på produktionsmål som läggs av en central funktion med tydligt mandat leder till en högre beläggningsgrad Op1-2.1 Det utförs färre operationer på fredagar på grund av schemaläggning eftersom det inte är önskvärt att ha en hög beläggning på helger Op1-2.2Det utförs färre operationer på fredagar eftersom det finns en kultur av att inte operera på fredagar

4 4 A Hypoteser: Antal operationer/ vecka (2/5) NyckeltalAntal operationer/ vecka MålÖka antalet operationer och minska variation Op1-2.3Hierarki i schemaläggning/ preferenser styr operationer, ej verksamhetsplanering Op1-3 En samordnad schemaläggning av operatörer och operationsteam ökar antal operationer, vilket ökar beläggningsgrad Op1-3.1Personalplanering och kultur påverkar antal operationer Op1-4 Genom att jämna ut flödet och minska variationen mellan veckodagar och semesterperioder kan ett högre antal operationer planeras och utföras Op1-4.1Om variationen mellan veckodagar minskar ökar produktiviteten Op1-4.2Dagkirurgi kan planeras fullt på fredagar för att jämna ut flödet Op1-4.3Utförande av operationer och MR nattetid ökar antalet operationer/ vecka och jämnar ut flödet Op1-4.4Genom att öka utskrivningen på söndagar kan produktionen på måndagar öka Op1-4.5Genom att utföra operationer på helger minskar variationen av utförda operationer ut Op1-4.6Att hålla uppe volymen under sommaren ökar totala antalet operationer samt jämnar ut flödet

5 5 A Hypoteser: Antal operationer/ vecka (3/5) NyckeltalAntal operationer/ vecka MålÖka antalet operationer och minska variation Op1-5 Akutvård ger utmaningar i planerad vård. En operationssal som dedikeras till akutvård underlättar planering. Op1-6 Genom att standardiserat mäta kniv in-kniv ut tider kan man se vilka operationer som slutar tidigare än planerat. Om det är återkommande operationer så bör standardtiden för operationen minskas, och man kan då planera in flera av dessa ingrepp på samma dag och därmed öka antalet operationer/veckodag. Op1-7Flaskhalsen för operationer är antal operatörer med rätt kompetens Op1-8Det är bristen på salar och verktyg, snarare än på operatörer, som orsakar flaskhalsar Op2Effektiva operationsprocesser leder till att antal operationer ökar Op2-1 Genom att följa och förbättra ledtider på operationsavdelning, exempelvis startider, bytestider, kniv-ut/ kniv-in osv. ökar antalet operationer/ vecka Op2-1.1Ställtiden minskar genom standardiserade processser för städning, anestesi och dukning Op2-1.2Införande av standarddukning och standardmaterial vid operationer ökar antalet operationer/vecka Op2-1.3 Genom att trimma operativa processer, exempelvis projektet "Bättre flyt på operation" ökar antalet operationer/ vecka

6 6 NyckeltalAntal operationer/ vecka MålÖka antalet operationer och minska variation Op2-1.4Det är i dagsläget för lång operationstid/ läkare Op2-2 Dedikering av operationssalar till samma typ av ingrepp flera dagar i rad ger kortare led- och ställtider, repetition ökar effektivitet och kvalitet Op2-2.1 Genom att försäkra sig om att operationssalens kapacitet används till rätt operation - vissa operationer kan utföras i enklare salar - minskar väntetiderna för svåra ingrepp Op2-3 Genom att följa upp tidpunkt för operationsstart kan man se vilka operationer som börjat för sent och därefter ta reda på orsaken (ex. patienten var sen, operatören var sen, verktygen var inte på plats etc.). Denna karlläggning kan leda till förbättringar och åtgärder av återkommande problem. Op2-4 Genom att ringa alla patienter 2 dagar innan operation för att bekräfta deras närvaro, samt utnyttja SMS för att påminna om operation kan man minska antalet strykta operationer och på så sätt öka antalet operationer/ veckodag Op2-5 Genom att kontinuerligt följa och minska antalet strykningar på operation ökar antalet operationer/ vecka Op2-5.1Antalet inställda/ strykta operationer beror på att förberedelser inte är gjorda Op3 Vid ledig kapacitet i form av operationssalar, kan dessa upplåtas till andra vårdgivare för att öka beläggningsgrad och sjukhusets intäkter Op4 Genom att optimera uppdelning av arbetsuppgifter mellan personalgrupper kan antalet operationer öka A Hypoteser: Antal operationer/ vecka (4/5)

7 7 NyckeltalAntal operationer/ vecka MålÖka antalet operationer och minska variation Op5 Genom profilering av sjukhus mot urval av ingrepp för att uppnå kritisk massa, ökar antal operationer Op5-1 Specialisera sjukhusen så att urval av ingrepp utförs på ett begränsat antal sjukhus för att uppnå kritisk massa och därmed bygga upp erfarenhet och effektivitet Op5-1.1Specialisera sjukhusen så att akutsjukvård sker på ett färre antal specialiserade sjukhus Op6 Ökad samverkan inom regionen med avseende på kapacitet (personal och salar) och patienter ökar antal operationer Op6-1En regionsgemensam väntelista kan bidra till ett jämnare flöde (Jmf Obesitas) Op6-2 Delade operationssalar och resurser mellan sjukhus jämnar ut flödet och ökar antalet operationer/ vecka A Hypoteser: Antal operationer/ vecka (5/5)

8 8 A Hypoteser: Medelvårdtid (1/2) NyckeltalMedelvårdtid MålReducera medelvårdtid Me2 Standardiserade vårdprocesser med beslutsstöd för att bedöma förväntad medelvårdtid leder till kortare medelvårdtid Me2-1 Medelvårdtiden varierar och skulle kunna reduceras genom ett standardiserat arbetssätt Me2-1.1Det finns en kultur att hålla patienten längre än nödvändigt Me2-1.2Med standardiserade vårdplaner reducera medelvårdtid och beläggningsgrad optimeras Me2-1.3 Med överenskomna och standardiserade processer, protokoll och policies för bedömning, inläggning och utskrivning av patienter reduceras medelvårdtiden Me2-1.4Processerna kring behandling av diagnoserna är inte standardiserade, vilket förlänger medelvårdtiden Me2-2Tydlig kommunikation till patient om standardvårdtid för varje patientgrupp reducerar medelvårdtiden Me2-2.1Förväntningar om hemfärd hos patient påverkar uppfattning om välmående Me2-2.2 Information om förväntad tid för tillfrisknande till patienten som generellt är kortare än traditionell bedömning men realistisk och trygg för vårdpersonal och patient leder till en kortare medelvårdtid Me2-3 Om utskrivning är det första som diskuteras i samband med rond för varje patient ökar fokus på utskrivning och medelvårdtiden reduceras

9 9 NyckeltalMedelvårdtid MålReducera medelvårdtid Me2-4Trimmar man alla akutvårdsprocesser reduceras medelvårdtiden Me 2-5Om bekvämligheter såsom TV på rummet minskar för patienten reducerar medelvårdtiden Me4 Samverkan med primärvård och kommun för tidigare utskrivning av geriatriska patienter och förflyttning av dessa till annan vårdnivå reducerar medelvårdtid Me5Medelvårdtiden reduceras genom att vårdrelaterade infektioner förebyggs Me6 Utökade vårdinsatser i ambulans så att patienten direkt kan skrivas in på lämplig klinik utan att passera akutmottagningen leder till reducerad medelvårdtid A Hypoteser: Medelvårdtid (2/2)

10 10 A Hypoteser: Beläggningsgrad (1/2) NyckeltalBeläggningsgrad Mål90% beläggning, inga överbeläggningar eller utlokaliseringar Be1Koordinering av vårdplatser och lokaler optimerar beläggningsgraden Be1-1 Införande av vårdplatskoordinering kan optimera beläggningsgraden. I det ingår tillgång till korrekt realtidsinformation om efterfrågan och kapacitet på vårdplatser, definierade roller och ansvar för de involverade, tydlig kommunikationsprocesser mellan vårdpersonal och vårdplatskoordinerare. Be1-1.1 Att se alla vårdplatser inom sjukhuset som en gemensam resurs, som kan utnyttjas strukturerat utan att behöva använda begrepp som "uteliggare/ utlokaliserade", ger en mer effektiv beläggning Be1-1.2Att ha en klustertanke både när det gäller vårdplatser och personal skulle optimera beläggningsgraden Be1-1.3 Att skapa strukturer för vårdplatskoordinering, som ska fungera , optimerar beläggning och minskar antal utlokaliseringar och överbeläggningar Be1-1.4 Standardiserat format för action-fokuserade vårdplatsmöten - där man går igenom efterfrågan och kapacitet, optimerar beläggningsgraden Be1-1.5 En etablerad funktion med tydligt mandat som dagligen följer upp beläggningsgrad och koordinerar utlokalisering leder till optimalt utnyttjande av kapacitet Be1-2 Att arbeta med akutvårds- och intagningsavdelningar som har dragspelseffekt, med extra vårdplatser mer eller mindre momentant, och en bemanningsstruktur som stödjer detta, skulle leda till en optimerad beläggningsgrad och minskat antal utlokaliseringar och överbeläggningar Be1-2.1 Att skapa handlingsplaner för situationer på akuten och hastig vårdplatsreduktion ("februaridagar" med mycket halka och caliciutbrott t.ex.), optimerar beläggningsgraden under dessa perioder

11 11 A Hypoteser: Beläggningsgrad (2/2) NyckeltalBeläggningsgrad Mål90% beläggning, inga överbeläggningar eller utlokaliseringar Be1-3 Med en "utskrivningslounge/ sjukhushotell" med tillhörande standardiserade processer för vilka patienter som har behörighet att vistas där optimeras beläggningsgraden Be4Koordinering av personal mellan avdelningar och sjukhus optimerar beläggningsgraden Be5 Genom att slå ihop mindre avdelningar kan en kritisk massa uppnås och därigenom optimeras beläggningsgraden

12 12 A Hypoteser: Återinskrivningar inom 30 dagar (1/2) NyckeltalÅterinskrivningar inom 30 dagar MålMinska återinskrivningar inom 30 dagar Åt1En standardiserad utskrivningsprocess minskar återinskrivningarna Åt1-1 En fullständig och standardiserad utskrivningsprocess, med tillräcklig och anpassad information till respektive patient reducerar antal återinskrivningar Åt1-2 Checklista avseende patientens somatiska indikationer och sociala situation leder till färre återinskrivningar Åt2Att olika vårdinstanser samverkar kring patienten minskar återinskrivningarna Åt2-1 Samarbete/ nätverk med sjukhus, primärvård och kommun för att ge anpassad vård till de mest vårdtunga patienterna leder till en mindre andel återinskrivningar Åt2-1.1 Bättre omhändertagande i öppna vårdformer för utsatta patientgrupper, t.ex. palliativa patienter och multisjuka äldre patienter reducerar antalet återinskrivningar Åt2-1.2Sömlös vård reducerar återinskrivningar Åt2-1.3Vårdtunga patienter ska vårdas baserat på patientbehov och inte inkluderas i generell vårdprocess Åt2-1.4Mobila team åker till patienten istället för att patienten gör ett återbesök på sjukhuset Åt2-2 Tydlig information till primärvård relaterad till patientens tillstånd i samband med utskrivning från sjukhus leder till färre återinskrivningar

13 13 A Hypoteser: Återinskrivningar inom 30 dagar (2/2) NyckeltalÅterinskrivningar inom 30 dagar MålMinska återinskrivningar inom 30 dagar Åt3 Att behålla kontakt med patienten och följa upp denne efter utskrivning minskar återinskrivningarna Åt3-1Snabb uppföljning genom kontakt med patient efter utskrivning reducerar antalet återinskrivningar Åt3-1.1 Genom bättre telefontillgänglighet och subakuta mottagningstider reduceras antal akutbesök och återinskrivningar Åt3-2 Aktiv hälsostyrning genom vårdlots/ vårdcoach för patienter med frekventa besök till akuten reducerar antalet återinskrivningar Åt3-2.1 Uppföljning av grupper med stor andel återinskrivningar för att identifiera alternativa vårdvägar framåt leder till färre återinskrivningar, t.ex. Aktiv hälsostyrning

14 14 A Hypoteser: Andel första besök/ Efterföljande besök (1/2) NyckeltalAndel första besök/ Efterföljande besök MålAndel första besök ska öka i relation till andel efterföljande besök Af1En tydlig standard för när återbesök är ändamålsenligt reducerar andelen uppföljande besök Af1-1 Checklista/ standardisering av när ett uppföljande besök är nödvändigt kan minska antal uppföljande besök Af1-1.1Tydlig prioritering av uppföljande besök inom olika diagnosgrupper reducerar uppföljande besök Af1-2Patient som får besöka specialist vid första besöket minskar antalet uppföljande besök Af1-2.1Inbokning av patient en specialistnivå högre vid uppföljande besök minskar antalet uppföljande besök Af1-3Rutin där vårdpersonal följer upp patient med ett samtal minskar antal uppföljande besök Af1-3.1Vårdlots som följer upp patienter och stöttar i vårdrelaterade samtal minskar antal uppföljande besök Af1-4Uppföljning per läkare av uppföljande besök minskar antal uppföljande besök Af1-5 Smarta IT-lösningar för att sprida information och på alternativa sätt bemöta patienter minskar antal uppföljande besök Af1-6Intervallet mellan det första besöket och det uppföljande besöket är generellt för kort

15 15 A Hypoteser: Andel första besök/ Efterföljande besök (2/2) NyckeltalAndel första besök/ Efterföljande besök MålAndel första besök ska öka i relation till andel efterföljande besök Af2 Att låta patienten på egen hand boka tid för uppföljande besök (Patientstyrd tidsbokning) minskar andel uppföljande besök Af2-1Ett system där patienten själv bokar in tid för efterföljande besök minskar antal uppföljande besök Af2-1.1Om man låter patienten själv boka uppföljande besök reduceras mängden ombokade/uteblivna besök Af2-1.2När patienten själv bokar uppföljande besök reduceras uppföljande besök Af3 Andelen första besök ökar genom att uppföljande besök i större utsträckning inte sker hos läkare utan annan vårdpersonal Af3-1 Att boka uppföljande besök hos annan kategori än läkare, och på så sätt byta läkartid mot skötersketid, ökar besöksmöjligheten och reducerar andel uppföljande besök till läkare Af3-1.1 Återbesök sker idag på fel vårdnivå - fler uppföljande besök kan ske i primärvården och på så sätt minska antalet uppföljande besök

16 16 A Hypoteser: Sjukhusens kostnadsutveckling NyckeltalSjukhusens kostnadsutveckling MålMinskad kostnadsutveckling Sj1 Lönekostnader, bemanningsföretag och läkemedel är stora kostnadsdrivare, åtgärder för att reducera dessa minskar kostnadsutvecklingen Sj1-1Avsaknad av central ledning/ kontroll av bemanningsföretag skapar höga kostnader Sj1-1.1Intern resurspool minskar behov av inhyrd personal och därmed kostnader för inhyrd personal Sj1-1.2 Genom kreativ och koordinerad schemaläggning åtgärdas vakanser, istället för att köpa in bemanningsföretag Sj1-2 En optimerad personalmix leder till bättre ekonomi. Utredning av om personalmix om 50/ 50 usk och ssk är optimal bör göras. Sj1-2.1 Delegering av arbetsuppgifter till andra personalgrupper leder till lägre personalkostnader och bättre utnyttjande av resurser Sj1-2.2En tydlig ansvarsuppdelningen kan påverka personalmixen och resurser kan bättre utnyttjas Sj2 Ett förbud för att hyra in bemanningsföretag och istället verka för större rörlighet för regionanställda läkare minskar bruttokostnader

17 17 A Hypoteser: Kostnadsutveckling för Läkemedel NyckeltalKostnadsutveckling för Läkemedel MålMinskad kostnadsutveckling för läkemedel Lä1Införande av ett läkemedelsråd minskar kostnadsutvecklingen för läkemedel Lä1-1 Genom att sjukhusgemensamma läkemedelsråd strukturerat arbetar med läkemedelskostnader, utan att kvalitet påverkas, reduceras kostnaden för läkemedel Lä2Uppföljning av läkemedelsförskrivning minskar kostnadsutvecklingen för läkemedel Lä2-1Tydlig rutiner och uppföljning av förskrivning på individnivå minskar kostnader för läkemedel Lä2-1.1 Genom att följa REK-listan och välja billigare och fullgoda ersättare till dyra läkemedel minskar kostnader Lä3 Genom att fånga upp nya sätt att medicinera/ tillvarata de möjligheter ny teknik erbjuder minskas kostnadsutvecklingen för läkemedel Lä3-1Anestesikostnader kan halveras genom att söva med mindre gasflöde Lä3-2Genom användning av läkemedelsautomater kan kassaktionskostnader minska Lä4Genom att följa upp effekter av läkemedel kan kostnadsutvecklingen minska Lä4-1 Genom att följa upp effekten av läkemedel och kräva en viss effekt efter lämplig tidsperiod, för att sätta in ett annat läkemedel om ingen effekt uppnåtts kan läkemedelskostnaderna reduceras.

18 18 Genererade hypoteserA C Definitioner och databaskällor Involverade personer B Bilagor D Information om sjukhusen inom Västra Götalandsregionen

19 19 B Involverade personer NamnTitel Lena AggestamProjektledare, Produktions- och Kapacitetsplanering, Regionkansliet Ulf AlmqvistChefläkare, NU-sjukvården Marianne AlärdKoordinator, Närsjukvård Lidköping, Skaraborgs Sjukhus Conny AnderssonSenior Advisor, Ledningskansliet, NU-sjukvården Ulla AnderssonVerksamhetschef, Vuxenpsykiatri, NU-sjukvården Claes-Håkan BjörklundRegionchefläkare, Patientsäkerhetsenheten, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Dan DrobinVerksamhetschef, Operation Anestesi, Lidköping, Skaraborgs Sjukhus Marcus EdenströmUtredningsledare, Område Analys, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Bengt EkelundOmrådeschef, Lokalsjukhus samt Kirurgi, NU-sjukvården Marianne FörarsVårdanalytiker, Regionkansliet Agneta Hallberg Hansson Personalchef, Södra Älvsborgs Sjukhus Björn HamborgChefläkare, Kungälvs Sjukhus

20 20 NamnTitel Lars HelldinSjukhusdirektör, NU-sjukvården Tony HolmUtvecklingsledare, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Bengt-Åke JohanssonEkonomichef, Södra Älvsborgs Sjukhus Lisbeth KarlssonÖverläkare, Vårdhygien, Södra Älvsborgs Sjukhus John KarlssonApotekare, Område Läkemedel, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Mikael KjerfveStatistiker, Område Analys, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Magnus KronvallOmrådeschef, Akutmedicin, NU-sjukvården Stefan KunkelHälso- och Sjukvårdsanalytiker, Södra Älvsborgs Sjukhus Andreas LeschingerVerksamhetschef, Psykiatri, Falköping, Skaraborgs Sjukhus Svante LifvergrenUtvecklingschef, Skaraborgs Sjukhus Christian LindbergEkonom, Område Läkemedel, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Anders LindgrenPlaneringsledare, Socionom, Område Analys, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen B Involverade personer

21 21 B Involverade personer NamnTitel Per LundgrenOmrådeschef, Barn/ KK, NU-sjukvården Anne LöthSpecialistläkare, Ögonmottagningen, Skaraborgs Sjukhus Majvor MartinssonVerksamhetschef, Ögonsjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhus Anna-Stina MartinssonVårdenhetschef, Hudmottagningen, Frölunda Specialistsjukhus Kristina NarbroUtredningsledare, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maria Norén-AxelssonVårdenhetsöverläkare, Ögonmottagningen, Frölunda Specialistsjukhus Katarina OrrbeckUtvecklingsledare, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Lill-Marie PerssonVerksamhetschef, Område Hud, Skaraborgs Sjukhus Anders PlantinÖverläkare, Kirurgi, Skaraborgs Sjukhus Olof SchermanVerksamhetschef, Ögonkliniken, NU-sjukvården Levi SiljemyrLogistiker, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mats SunneskärProduktionschef, Södra Älvsborgs Sjukhus

22 22 NamnTitel Jarl TorgersonRegionläkare, Analysenheten, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Kristina TornbergEkonom, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Eva WallströmOmrådeschef Diagnostik, NU-sjukvården Kristina WesterbergProduktionsekonom, Processtöd Central Stab, Skaraborgs Sjukhus Kerstin ÅmarkLäkemedelschef, Sahlgrenska Universitetssjukhus Anders ÖhmanHR-Strateg, Regionkansliet B Involverade personer

23 23 Genererade hypoteserA C Definitioner och databaskällor Involverade personer B Bilagor D Information om sjukhusen inom Västra Götalandsregionen

24 24 C Definitioner (1/3) BegreppDefinition Behandling Behandling är en av åtgärdsgrupperna i Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ. Denna grupp avser åtgärder som syftar till att förebygga ohälsa eller bevara eller förbättra den enskildes hälsotillstånd. Besök Vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Definierad DygnsDos (DDD) Förmodade genomsnittliga dygnsdosen då ett läkemedel används av en vuxen vid medlets huvudindikation. DiagnosBestämning och benämning av sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktion Diagnoskod (ICD-10) Statistisk klassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar och analyser DRG-poängRelativt mått för att beskriva hur mycket sjukvård som producerats på ett sjukhus eller inom en region. Efterföljande besök Öppenvårdsbesök som har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde Förmånskostnad (Läkemedel) Det pris som faktureras landstingen för varje enskild transaktion efter det att patientens egenavgift räknats av InskrivningHändelse när ett vårdtillfälle påbörjas och vårdplats i sluten vård ställs till patientens förfogande. Kostnad Per Patient (KPP) En metod från SKL för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje enskild vårdkontakt Medelvårdtid Medeltid för ett eller flera vårdtillfällen. Beräknas genom att dividera antal vårddagar med antal vårdtillfällen. Nedan presenteras definitioner till de begrepp som används i rapporten, den överväganden delen av är hämtade från Socialstyrelsens Termbank.

25 25 C Definitioner (2/3) BegreppDefinition Medicinskt verksamhets- område (MVO) Ex. klinik, basenhet eller motsvarande Sammanvägda prestationer Prestationsmått. Beräknas enligt: Sluten vårds DRG-poäng + slutenvårdstillfällen psykiatri/ 0,37 + läkarbesök och sjukvårdande behandlingar/ 20,63 Sluten vård Hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård. En vårdkontakt i sluten vård benämns vårdtillfälle Utförd tidOrdinarie arbetstid, mertid, övertid och arbetad tid under jour/beredskap Utskrivning Händelse när ett vårdtillfälle avslutas och och vårdplats i sluten vård inte längre står till patientens förfogande Vårdrelaterad Infektion (VRI) Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg VårddagarAntal dygn under ett vårdtillfälle. VårdkontaktKontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs VårdplatsLigg- eller sittplats på vårdenhet som kan användas för vård och behandling Vårdtid Tid under vilken ett vårdtillfälle äger rum. Mäts i hela dagar som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vårdtillfälle Vårdkontakt inom sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde

26 26 C Definitioner (3/3) BegreppDefinition Återinskrivning inom 30 dagar Händelse då patient på nytt skrivs in på sjukhus inom 30 dagar efter utskrivning. Återinskrivningen registreras på sjukhuset som skriver in, oavsett vilket sjukhus patienten skrevs ut ifrån. ÅtgärdHandling som är inriktad på (visst) resultat. Se också Behandling Åtgärdskod (KVÅ) En åtgärdskod är en kod som används för statistisk beskrivning av åtgärder i bland annat hälso- och sjukvård. Standarden benämns Koder ur Klassifikation av Vårdåtgärder (KVÅ) Öppen vård Hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd medger att aktuell vårdinsats förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar. En vårdkontakt i öppen vård benämns besök Öppna Jämförelser Rapport från SKL med jämförelser av kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för

27 27 C Databaskällor (1/3) DatabasSökningarRapportdel VEGA Medelvårdtid, Antal (Fördelat på öppen och sluten vård). Åtgärd: KVÅ. Diagnos: ICD-10 Bipolär SjukdomDiagnos: F30, F31 (Endast Antal)Hyp HöftledsplastikÅtgärd: NFB29, NFB 39, NFB99. Diagnos: Exkl S72.BM & Hyp KnäledsplastikÅtgärd: NGBBM GallstensoperationÅtgärd: JKA, JKB00, KLB11. Diagnos: K801, K802, K805, K811BM ObesitasÅtgärd: JDF, JDF00. Diagnos: E66BM LivmoderframfallÅtgärd: LEF. Diagnos: N811, N812, N813, N814, N815, N816, N819, N884, N9993BM & Hyp KataraktoperationÅtgärd: CJC, CJD, CJE. Diagnos: H25, H26, H28, Exkl. H264BM & Hyp Ischemisk hjärtsjukdomDiagnos: I20, I21, I22, I23, I24, I25BM SchizofreniDiagnos: F20 (Endast Antal)Hyp StrokeDiagnos: I61, I63, I64BM Övriga Förstämningssyndrom Diagnos: F34, F35, F36, F37, F38, F39 (Endast Antal)Hyp Nedan presenteras den data som sökts ut i respektive databas. Det redovisas också vilken del av rapporten där data används. BM = Benchmarkingtabeller, Hyp = Hypoteser

28 28 C Databaskällor (2/3) DatabasSökningarRapportdel KPP-databas Medelkostnad per Besök, Medelkostnad per Vårdtillfälle. Åtgärd: KVÅ. Diagnos: ICD-10 HöftledsplastikÅtgärd: NFB29, NFB 39, NFB99. Diagnos: Exkl S72.BM & Hyp KnäledsplastikÅtgärd: NGBBM GallstensoperationÅtgärd: JKA, JKB00, KLB11. Diagnos: K801, K802, K805, K811BM ObesitasÅtgärd: JDF, JDF00. Diagnos: E66BM LivmoderframfallÅtgärd: LEF. Diagnos: N811, N812, N813, N814, N815, N816, N819, N884, N9993BM & Hyp KataraktoperationÅtgärd: CJC, CJD, CJE. Diagnos: H25, H26, H28, Exkl. H264BM & Hyp Ischemisk hjärtsjukdomDiagnos: I20, I21, I22, I23, I24, I25BM StrokeDiagnos: I61, I63, I64BM VäntetidsdatabasenFörsta besök, Efterföljande besök, Uteblivna besök: OVO/ MVO + Id Hud- & Könssjukvård211 – Hud och könssjukvårdHyp

29 29 C Databaskällor (3/3) DatabasSökningarRapportdel DigitalisLäkemedelskostnader: ATC Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel N05Hyp PsykoanaleptikaN06Hyp

30 30 Genererade hypoteserA C Definitioner och databaskällor Involverade personer B Bilagor D Information om sjukhusen inom Västra Götalandsregionen

31 31 D Inom Västra Götalandsregionen finns 18 sjukhus varav flera ingår i en av de fyra sjukhusgrupperna 1.Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU ► SU/ Sahlgrenska ► SU/ Mölndal ► SU/ Östra 2.NU-sjukvården ► Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) ► Uddevalla sjukhus ► Strömstads sjukhus ► Lysekils sjukhus ► Dalslands sjukhus 3.Skaraborgs sjukhus, SkaS ► Kärnsjukhuset i Skövde ► Sjukhuset i Lidköping ► Sjukhuset i Falköping ► Sjukhuset i Mariestad 4.Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS ► SÄS Skene ► SÄS Borås Övriga: ► Kungälvs sjukhus ► Frölunda specialistsjukhus ► Alingsås lasarett ► Angereds närsjukhus (klart år 2011) 18 sjukhus, fyra sjukhusgrupperKarta över sjukhusens geografiska placering Källa: Basala uppgifter i Verksamhetsanalysen 2011

32 32 D Sjukhusens uppdrag, storlek och upptagningsområden skiljer sig åt ►Sahlgrenska universitetssjukhuset tillhandahåller akut och elektiv länssjukvård för invånarna i Storgöteborg (närområdet), högspecialiserad vård för invånarna i hela regionen och riket samt är ”sista utposten” för övriga sjukhus i regionen. Verksamheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bedrivs vid sjukhusen Mölndal, Sahlgrenska, Östra samt Högsbo sjukhus. Dessutom bedrivs verksamhet vid Lillhagsparken och på ett 50-tal andra platser i Göteborg. ►NU-sjukvården tillhandahåller närsjukvård och länssjukvård och består av Norra Älvsborgs länssjukhus (NÄL), Uddevalla sjukhus, samt lokalsjukhusen; Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus samt Strömstads sjukhus. Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus och Strömstads sjukhus är specialistsjukhus. Uddevalla sjukhus är ett sjukhuset för planerad vård medan NÄL är inriktat mot den breda akutsjukvården ►Skaraborgs sjukhus uppdrag är att tillgodose behovet av specialiserad vård för invånarna i regionen. I Skaraborgs sjukhus ingår akutsjukhuset Kärnsjukhuset (KSS) i Skövde och specialistsjukhusen; sjukhuset i Lidköping (SIL), sjukhuset i Falköping (SIF) samt sjukhuset i Mariestad (SIM). Förutom uppdragen för akutsjukvård och planerad vård har varje sjukhus ett områdesansvar för befolkningens behov av närsjukvård ►I Södra Älvsborgs sjukhus ingår SÄS Borås och SÄS Skene. Sjukhuset tillhandahåller närsjukvård samt länssjukvård. Medan SÄS Borås är ett akutsjukhus bedriver SÄS Skene lasarett specialistsjukvård. ►Alingsås lasarett är ett närsjukhus för invånarna i Mittenälvsborg. Sjukhuset har enligt regionens strukturbeslut utvecklats mot att ta emot mer planerad vård. Lasarettet är även ett specialistsjukhus med höft- och knäledsplastik som profilområde. Alingsås lasarett bedriver ej jourverksamhet nattetid ►Angereds Närsjukhus är ett nytt sjukhus i nordöstra Göteborg som bedriver specialiserad öppen vård främst riktade till befolkningen i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg ►Frölunda specialistsjukhus bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär på femdagarsbasis ►Kungälvs sjukhus är ett akutsjukhus som bedriver specialistvård inom internmedicin, kirurgi, ortopedi, geriatrik och psykologi Källa: Basala uppgifter i Verksamhetsanalysen 2011

33


Ladda ner ppt "Benchmark av hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen Kostnads- och effektiviseringsanalys 2013-01-21 Bilagor."

Liknande presentationer


Google-annonser