Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Benchmark av hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Benchmark av hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen"— Presentationens avskrift:

1 Benchmark av hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen
Kostnads- och effektiviseringsanalys Bilagor Arbetsmaterial

2 Bilagor Arbetsmaterial A Genererade hypoteser Involverade personer B C
Definitioner och databaskällor D Information om sjukhusen inom Västra Götalandsregionen Arbetsmaterial

3 A Hypoteser: Antal operationer/ vecka (1/5)
Nyckeltal Antal operationer/ vecka Mål Öka antalet operationer och minska variation Op1 Produktions - och kapacitetsplanering leder till att antal operationer ökar genom ett mer effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet Op1-1 Bättre produktions- och kapacitetsplanering inkl schemaläggning av personal, speciellt operatörer, ökar antalet operationer/ vecka Op1-1.1 Tydliggörande av produktionsmål ger förutsättningar för en bättre styrning och produktionsplanering Op1-1.2 En högre beläggningsgrad på operationssalar leder till att det totala antalet salar kan reduceras Op1-1.3 Optimal planering av operationsprogram, både per dag och per vecka, leder till ökat antal operationer, utjämnat flödet och lägre kostnad per operation Op1-1.4 Genom att utföra fler operationer på färre dagar ökar antalet operationer/ vecka Op1-1.5 Antalet inställda/ strykta operationer beror på att operatören inte är närvarande Op1-2 Schemaläggning baserad på produktionsmål som läggs av en central funktion med tydligt mandat leder till en högre beläggningsgrad Op1-2.1 Det utförs färre operationer på fredagar på grund av schemaläggning eftersom det inte är önskvärt att ha en hög beläggning på helger Op1-2.2 Det utförs färre operationer på fredagar eftersom det finns en kultur av att inte operera på fredagar

4 A Hypoteser: Antal operationer/ vecka (2/5)
Nyckeltal Antal operationer/ vecka Mål Öka antalet operationer och minska variation Op1-2.3 Hierarki i schemaläggning/ preferenser styr operationer, ej verksamhetsplanering Op1-3 En samordnad schemaläggning av operatörer och operationsteam ökar antal operationer, vilket ökar beläggningsgrad Op1-3.1 Personalplanering och kultur påverkar antal operationer Op1-4 Genom att jämna ut flödet och minska variationen mellan veckodagar och semesterperioder kan ett högre antal operationer planeras och utföras Op1-4.1 Om variationen mellan veckodagar minskar ökar produktiviteten Op1-4.2 Dagkirurgi kan planeras fullt på fredagar för att jämna ut flödet Op1-4.3 Utförande av operationer och MR nattetid ökar antalet operationer/ vecka och jämnar ut flödet Op1-4.4 Genom att öka utskrivningen på söndagar kan produktionen på måndagar öka Op1-4.5 Genom att utföra operationer på helger minskar variationen av utförda operationer ut Op1-4.6 Att hålla uppe volymen under sommaren ökar totala antalet operationer samt jämnar ut flödet

5 A Hypoteser: Antal operationer/ vecka (3/5)
Nyckeltal Antal operationer/ vecka Mål Öka antalet operationer och minska variation Op1-5 Akutvård ger utmaningar i planerad vård. En operationssal som dedikeras till akutvård underlättar planering. Op1-6 Genom att standardiserat mäta kniv in-kniv ut tider kan man se vilka operationer som slutar tidigare än planerat. Om det är återkommande operationer så bör standardtiden för operationen minskas, och man kan då planera in flera av dessa ingrepp på samma dag och därmed öka antalet operationer/veckodag. Op1-7 Flaskhalsen för operationer är antal operatörer med rätt kompetens Op1-8 Det är bristen på salar och verktyg, snarare än på operatörer, som orsakar flaskhalsar Op2 Effektiva operationsprocesser leder till att antal operationer ökar Op2-1 Genom att följa och förbättra ledtider på operationsavdelning, exempelvis startider, bytestider, kniv-ut/ kniv-in osv. ökar antalet operationer/ vecka Op2-1.1 Ställtiden minskar genom standardiserade processser för städning, anestesi och dukning Op2-1.2 Införande av standarddukning och standardmaterial vid operationer ökar antalet operationer/vecka Op2-1.3 Genom att trimma operativa processer, exempelvis projektet "Bättre flyt på operation" ökar antalet operationer/ vecka

6 A Hypoteser: Antal operationer/ vecka (4/5)
Nyckeltal Antal operationer/ vecka Mål Öka antalet operationer och minska variation Op2-1.4 Det är i dagsläget för lång operationstid/ läkare Op2-2 Dedikering av operationssalar till samma typ av ingrepp flera dagar i rad ger kortare led- och ställtider, repetition ökar effektivitet och kvalitet Op2-2.1 Genom att försäkra sig om att operationssalens kapacitet används till rätt operation - vissa operationer kan utföras i enklare salar - minskar väntetiderna för svåra ingrepp Op2-3 Genom att följa upp tidpunkt för operationsstart kan man se vilka operationer som börjat för sent och därefter ta reda på orsaken (ex. patienten var sen, operatören var sen, verktygen var inte på plats etc.). Denna karlläggning kan leda till förbättringar och åtgärder av återkommande problem. Op2-4 Genom att ringa alla patienter 2 dagar innan operation för att bekräfta deras närvaro, samt utnyttja SMS för att påminna om operation kan man minska antalet strykta operationer och på så sätt öka antalet operationer/ veckodag Op2-5 Genom att kontinuerligt följa och minska antalet strykningar på operation ökar antalet operationer/ vecka Op2-5.1 Antalet inställda/ strykta operationer beror på att förberedelser inte är gjorda Op3 Vid ledig kapacitet i form av operationssalar, kan dessa upplåtas till andra vårdgivare för att öka beläggningsgrad och sjukhusets intäkter Op4 Genom att optimera uppdelning av arbetsuppgifter mellan personalgrupper kan antalet operationer öka

7 A Hypoteser: Antal operationer/ vecka (5/5)
Nyckeltal Antal operationer/ vecka Mål Öka antalet operationer och minska variation Op5 Genom profilering av sjukhus mot urval av ingrepp för att uppnå kritisk massa, ökar antal operationer Op5-1 Specialisera sjukhusen så att urval av ingrepp utförs på ett begränsat antal sjukhus för att uppnå kritisk massa och därmed bygga upp erfarenhet och effektivitet Op5-1.1 Specialisera sjukhusen så att akutsjukvård sker på ett färre antal specialiserade sjukhus Op6 Ökad samverkan inom regionen med avseende på kapacitet (personal och salar) och patienter ökar antal operationer Op6-1 En regionsgemensam väntelista kan bidra till ett jämnare flöde (Jmf Obesitas) Op6-2 Delade operationssalar och resurser mellan sjukhus jämnar ut flödet och ökar antalet operationer/ vecka

8 A Hypoteser: Medelvårdtid (1/2)
Nyckeltal Medelvårdtid Mål Reducera medelvårdtid Me2 Standardiserade vårdprocesser med beslutsstöd för att bedöma förväntad medelvårdtid leder till kortare medelvårdtid Me2-1 Medelvårdtiden varierar och skulle kunna reduceras genom ett standardiserat arbetssätt Me2-1.1 Det finns en kultur att hålla patienten längre än nödvändigt Me2-1.2 Med standardiserade vårdplaner reducera medelvårdtid och beläggningsgrad optimeras Me2-1.3 Med överenskomna och standardiserade processer, protokoll och policies för bedömning, inläggning och utskrivning av patienter reduceras medelvårdtiden Me2-1.4 Processerna kring behandling av diagnoserna är inte standardiserade, vilket förlänger medelvårdtiden Me2-2 Tydlig kommunikation till patient om standardvårdtid för varje patientgrupp reducerar medelvårdtiden Me2-2.1 Förväntningar om hemfärd hos patient påverkar uppfattning om välmående Me2-2.2 Information om förväntad tid för tillfrisknande till patienten som generellt är kortare än traditionell bedömning men realistisk och trygg för vårdpersonal och patient leder till en kortare medelvårdtid Me2-3 Om utskrivning är det första som diskuteras i samband med rond för varje patient ökar fokus på utskrivning och medelvårdtiden reduceras

9 A Hypoteser: Medelvårdtid (2/2)
Nyckeltal Medelvårdtid Mål Reducera medelvårdtid Me2-4 Trimmar man alla akutvårdsprocesser reduceras medelvårdtiden Me 2-5 Om bekvämligheter såsom TV på rummet minskar för patienten reducerar medelvårdtiden Me4 Samverkan med primärvård och kommun för tidigare utskrivning av geriatriska patienter och förflyttning av dessa till annan vårdnivå reducerar medelvårdtid Me5 Medelvårdtiden reduceras genom att vårdrelaterade infektioner förebyggs Me6 Utökade vårdinsatser i ambulans så att patienten direkt kan skrivas in på lämplig klinik utan att passera akutmottagningen leder till reducerad medelvårdtid

10 A Hypoteser: Beläggningsgrad (1/2)
Nyckeltal Beläggningsgrad Mål 90% beläggning, inga överbeläggningar eller utlokaliseringar Be1 Koordinering av vårdplatser och lokaler optimerar beläggningsgraden Be1-1 Införande av vårdplatskoordinering kan optimera beläggningsgraden. I det ingår tillgång till korrekt realtidsinformation om efterfrågan och kapacitet på vårdplatser, definierade roller och ansvar för de involverade, tydlig kommunikationsprocesser mellan vårdpersonal och vårdplatskoordinerare. Be1-1.1 Att se alla vårdplatser inom sjukhuset som en gemensam resurs, som kan utnyttjas strukturerat utan att behöva använda begrepp som "uteliggare/ utlokaliserade", ger en mer effektiv beläggning Be1-1.2 Att ha en klustertanke både när det gäller vårdplatser och personal skulle optimera beläggningsgraden Be1-1.3 Att skapa strukturer för vårdplatskoordinering, som ska fungera , optimerar beläggning och minskar antal utlokaliseringar och överbeläggningar Be1-1.4 Standardiserat format för action-fokuserade vårdplatsmöten - där man går igenom efterfrågan och kapacitet, optimerar beläggningsgraden Be1-1.5 En etablerad funktion med tydligt mandat som dagligen följer upp beläggningsgrad och koordinerar utlokalisering leder till optimalt utnyttjande av kapacitet Be1-2 Att arbeta med akutvårds- och intagningsavdelningar som har dragspelseffekt, med extra vårdplatser mer eller mindre momentant, och en bemanningsstruktur som stödjer detta, skulle leda till en optimerad beläggningsgrad och minskat antal utlokaliseringar och överbeläggningar Be1-2.1 Att skapa handlingsplaner för situationer på akuten och hastig vårdplatsreduktion ("februaridagar" med mycket halka och caliciutbrott t.ex.), optimerar beläggningsgraden under dessa perioder

11 A Hypoteser: Beläggningsgrad (2/2)
Nyckeltal Beläggningsgrad Mål 90% beläggning, inga överbeläggningar eller utlokaliseringar Be1-3 Med en "utskrivningslounge/ sjukhushotell" med tillhörande standardiserade processer för vilka patienter som har behörighet att vistas där optimeras beläggningsgraden Be4 Koordinering av personal mellan avdelningar och sjukhus optimerar beläggningsgraden Be5 Genom att slå ihop mindre avdelningar kan en kritisk massa uppnås och därigenom optimeras beläggningsgraden

12 A Hypoteser: Återinskrivningar inom 30 dagar (1/2)
Nyckeltal Återinskrivningar inom 30 dagar Mål Minska återinskrivningar inom 30 dagar Åt1 En standardiserad utskrivningsprocess minskar återinskrivningarna Åt1-1 En fullständig och standardiserad utskrivningsprocess, med tillräcklig och anpassad information till respektive patient reducerar antal återinskrivningar Åt1-2 Checklista avseende patientens somatiska indikationer och sociala situation leder till färre återinskrivningar Åt2 Att olika vårdinstanser samverkar kring patienten minskar återinskrivningarna Åt2-1 Samarbete/ nätverk med sjukhus, primärvård och kommun för att ge anpassad vård till de mest vårdtunga patienterna leder till en mindre andel återinskrivningar Åt2-1.1 Bättre omhändertagande i öppna vårdformer för utsatta patientgrupper, t.ex. palliativa patienter och multisjuka äldre patienter reducerar antalet återinskrivningar Åt2-1.2 Sömlös vård reducerar återinskrivningar Åt2-1.3 Vårdtunga patienter ska vårdas baserat på patientbehov och inte inkluderas i generell vårdprocess Åt2-1.4 Mobila team åker till patienten istället för att patienten gör ett återbesök på sjukhuset Åt2-2 Tydlig information till primärvård relaterad till patientens tillstånd i samband med utskrivning från sjukhus leder till färre återinskrivningar

13 A Hypoteser: Återinskrivningar inom 30 dagar (2/2)
Nyckeltal Återinskrivningar inom 30 dagar Mål Minska återinskrivningar inom 30 dagar Åt3 Att behålla kontakt med patienten och följa upp denne efter utskrivning minskar återinskrivningarna Åt3-1 Snabb uppföljning genom kontakt med patient efter utskrivning reducerar antalet återinskrivningar Åt3-1.1 Genom bättre telefontillgänglighet och subakuta mottagningstider reduceras antal akutbesök och återinskrivningar Åt3-2 Aktiv hälsostyrning genom vårdlots/ vårdcoach för patienter med frekventa besök till akuten reducerar antalet återinskrivningar Åt3-2.1 Uppföljning av grupper med stor andel återinskrivningar för att identifiera alternativa vårdvägar framåt leder till färre återinskrivningar, t.ex. Aktiv hälsostyrning

14 A Hypoteser: Andel första besök/ Efterföljande besök (1/2)
Nyckeltal Andel första besök/ Efterföljande besök Mål Andel första besök ska öka i relation till andel efterföljande besök Af1 En tydlig standard för när återbesök är ändamålsenligt reducerar andelen uppföljande besök Af1-1 Checklista/ standardisering av när ett uppföljande besök är nödvändigt kan minska antal uppföljande besök Af1-1.1 Tydlig prioritering av uppföljande besök inom olika diagnosgrupper reducerar uppföljande besök Af1-2 Patient som får besöka specialist vid första besöket minskar antalet uppföljande besök Af1-2.1 Inbokning av patient en specialistnivå högre vid uppföljande besök minskar antalet uppföljande besök Af1-3 Rutin där vårdpersonal följer upp patient med ett samtal minskar antal uppföljande besök Af1-3.1 Vårdlots som följer upp patienter och stöttar i vårdrelaterade samtal minskar antal uppföljande besök Af1-4 Uppföljning per läkare av uppföljande besök minskar antal uppföljande besök Af1-5 Smarta IT-lösningar för att sprida information och på alternativa sätt bemöta patienter minskar antal uppföljande besök Af1-6 Intervallet mellan det första besöket och det uppföljande besöket är generellt för kort

15 A Hypoteser: Andel första besök/ Efterföljande besök (2/2)
Nyckeltal Andel första besök/ Efterföljande besök Mål Andel första besök ska öka i relation till andel efterföljande besök Af2 Att låta patienten på egen hand boka tid för uppföljande besök (Patientstyrd tidsbokning) minskar andel uppföljande besök Af2-1 Ett system där patienten själv bokar in tid för efterföljande besök minskar antal uppföljande besök Af2-1.1 Om man låter patienten själv boka uppföljande besök reduceras mängden ombokade/uteblivna besök Af2-1.2 När patienten själv bokar uppföljande besök reduceras uppföljande besök Af3 Andelen första besök ökar genom att uppföljande besök i större utsträckning inte sker hos läkare utan annan vårdpersonal Af3-1 Att boka uppföljande besök hos annan kategori än läkare, och på så sätt byta läkartid mot skötersketid, ökar besöksmöjligheten och reducerar andel uppföljande besök till läkare Af3-1.1 Återbesök sker idag på fel vårdnivå - fler uppföljande besök kan ske i primärvården och på så sätt minska antalet uppföljande besök

16 A Hypoteser: Sjukhusens kostnadsutveckling
Nyckeltal Sjukhusens kostnadsutveckling Mål Minskad kostnadsutveckling Sj1 Lönekostnader, bemanningsföretag och läkemedel är stora kostnadsdrivare, åtgärder för att reducera dessa minskar kostnadsutvecklingen Sj1-1 Avsaknad av central ledning/ kontroll av bemanningsföretag skapar höga kostnader Sj1-1.1 Intern resurspool minskar behov av inhyrd personal och därmed kostnader för inhyrd personal Sj1-1.2 Genom kreativ och koordinerad schemaläggning åtgärdas vakanser, istället för att köpa in bemanningsföretag Sj1-2 En optimerad personalmix leder till bättre ekonomi. Utredning av om personalmix om 50/ 50 usk och ssk är optimal bör göras. Sj1-2.1 Delegering av arbetsuppgifter till andra personalgrupper leder till lägre personalkostnader och bättre utnyttjande av resurser Sj1-2.2 En tydlig ansvarsuppdelningen kan påverka personalmixen och resurser kan bättre utnyttjas Sj2 Ett förbud för att hyra in bemanningsföretag och istället verka för större rörlighet för regionanställda läkare minskar bruttokostnader

17 A Hypoteser: Kostnadsutveckling för Läkemedel
Nyckeltal Kostnadsutveckling för Läkemedel Mål Minskad kostnadsutveckling för läkemedel Lä1 Införande av ett läkemedelsråd minskar kostnadsutvecklingen för läkemedel Lä1-1 Genom att sjukhusgemensamma läkemedelsråd strukturerat arbetar med läkemedelskostnader, utan att kvalitet påverkas, reduceras kostnaden för läkemedel Lä2 Uppföljning av läkemedelsförskrivning minskar kostnadsutvecklingen för läkemedel Lä2-1 Tydlig rutiner och uppföljning av förskrivning på individnivå minskar kostnader för läkemedel Lä2-1.1 Genom att följa REK-listan och välja billigare och fullgoda ersättare till dyra läkemedel minskar kostnader Lä3 Genom att fånga upp nya sätt att medicinera/ tillvarata de möjligheter ny teknik erbjuder minskas kostnadsutvecklingen för läkemedel Lä3-1 Anestesikostnader kan halveras genom att söva med mindre gasflöde Lä3-2 Genom användning av läkemedelsautomater kan kassaktionskostnader minska Lä4 Genom att följa upp effekter av läkemedel kan kostnadsutvecklingen minska Lä4-1 Genom att följa upp effekten av läkemedel och kräva en viss effekt efter lämplig tidsperiod, för att sätta in ett annat läkemedel om ingen effekt uppnåtts kan läkemedelskostnaderna reduceras.

18 Bilagor Arbetsmaterial A Genererade hypoteser Involverade personer B C
Definitioner och databaskällor D Information om sjukhusen inom Västra Götalandsregionen Arbetsmaterial

19 B Involverade personer
Namn Titel Lena Aggestam Projektledare, Produktions- och Kapacitetsplanering, Regionkansliet Ulf Almqvist Chefläkare, NU-sjukvården Marianne Alärd Koordinator, Närsjukvård Lidköping, Skaraborgs Sjukhus Conny Andersson Senior Advisor, Ledningskansliet, NU-sjukvården Ulla Andersson Verksamhetschef, Vuxenpsykiatri, NU-sjukvården Claes-Håkan Björklund Regionchefläkare, Patientsäkerhetsenheten, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Dan Drobin Verksamhetschef, Operation Anestesi, Lidköping, Skaraborgs Sjukhus Marcus Edenström Utredningsledare, Område Analys, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Bengt Ekelund Områdeschef, Lokalsjukhus samt Kirurgi, NU-sjukvården Marianne Förars Vårdanalytiker, Regionkansliet Agneta Hallberg Hansson Personalchef, Södra Älvsborgs Sjukhus Björn Hamborg Chefläkare, Kungälvs Sjukhus

20 B Involverade personer
Namn Titel Lars Helldin Sjukhusdirektör, NU-sjukvården Tony Holm Utvecklingsledare, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Bengt-Åke Johansson Ekonomichef, Södra Älvsborgs Sjukhus Lisbeth Karlsson Överläkare, Vårdhygien, Södra Älvsborgs Sjukhus John Karlsson Apotekare, Område Läkemedel, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Mikael Kjerfve Statistiker, Område Analys, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Magnus Kronvall Områdeschef, Akutmedicin, NU-sjukvården Stefan Kunkel Hälso- och Sjukvårdsanalytiker, Södra Älvsborgs Sjukhus Andreas Leschinger Verksamhetschef, Psykiatri, Falköping, Skaraborgs Sjukhus Svante Lifvergren Utvecklingschef, Skaraborgs Sjukhus Christian Lindberg Ekonom, Område Läkemedel, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Anders Lindgren Planeringsledare, Socionom, Område Analys, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen

21 B Involverade personer
Namn Titel Per Lundgren Områdeschef, Barn/ KK, NU-sjukvården Anne Löth Specialistläkare, Ögonmottagningen, Skaraborgs Sjukhus Majvor Martinsson Verksamhetschef, Ögonsjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhus Anna-Stina Martinsson Vårdenhetschef, Hudmottagningen, Frölunda Specialistsjukhus Kristina Narbro Utredningsledare, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maria Norén-Axelsson Vårdenhetsöverläkare, Ögonmottagningen, Frölunda Specialistsjukhus Katarina Orrbeck Utvecklingsledare, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Lill-Marie Persson Verksamhetschef, Område Hud, Skaraborgs Sjukhus Anders Plantin Överläkare, Kirurgi, Skaraborgs Sjukhus Olof Scherman Verksamhetschef, Ögonkliniken, NU-sjukvården Levi Siljemyr Logistiker, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mats Sunneskär Produktionschef, Södra Älvsborgs Sjukhus

22 B Involverade personer
Namn Titel Jarl Torgerson Regionläkare, Analysenheten, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Kristina Tornberg Ekonom, Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Eva Wallström Områdeschef Diagnostik, NU-sjukvården Kristina Westerberg Produktionsekonom, Processtöd Central Stab, Skaraborgs Sjukhus Kerstin Åmark Läkemedelschef, Sahlgrenska Universitetssjukhus Anders Öhman HR-Strateg, Regionkansliet

23 Bilagor Arbetsmaterial A Genererade hypoteser Involverade personer B C
Definitioner och databaskällor D Information om sjukhusen inom Västra Götalandsregionen Arbetsmaterial

24 C Definitioner (1/3) Nedan presenteras definitioner till de begrepp som används i rapporten, den överväganden delen av är hämtade från Socialstyrelsens Termbank. Begrepp Definition Behandling Behandling är en av åtgärdsgrupperna i Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ. Denna grupp avser åtgärder som syftar till att förebygga ohälsa eller bevara eller förbättra den enskildes hälsotillstånd. Besök Vårdkontakt inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Definierad DygnsDos (DDD) Förmodade genomsnittliga dygnsdosen då ett läkemedel används av en vuxen vid medlets huvudindikation. Diagnos Bestämning och benämning av sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktion Diagnoskod (ICD-10) Statistisk klassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar och analyser DRG-poäng Relativt mått för att beskriva hur mycket sjukvård som producerats på ett sjukhus eller inom en region. Efterföljande besök Öppenvårdsbesök som har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde Förmånskostnad (Läkemedel) Det pris som faktureras landstingen för varje enskild transaktion efter det att patientens egenavgift räknats av Inskrivning Händelse när ett vårdtillfälle påbörjas och vårdplats i sluten vård ställs till patientens förfogande. Kostnad Per Patient (KPP) En metod från SKL för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje enskild vårdkontakt Medelvårdtid Medeltid för ett eller flera vårdtillfällen. Beräknas genom att dividera antal vårddagar med antal vårdtillfällen.

25 C Definitioner (2/3) Begrepp Definition
Medicinskt verksamhets-område (MVO) Ex. klinik, basenhet eller motsvarande Sammanvägda prestationer Prestationsmått. Beräknas enligt: Sluten vårds DRG-poäng + slutenvårdstillfällen psykiatri/ 0,37 + läkarbesök och sjukvårdande behandlingar/ 20,63 Sluten vård Hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård. En vårdkontakt i sluten vård benämns vårdtillfälle Utförd tid Ordinarie arbetstid, mertid, övertid och arbetad tid under jour/beredskap Utskrivning Händelse när ett vårdtillfälle avslutas och och vårdplats i sluten vård inte längre står till patientens förfogande Vårdrelaterad Infektion (VRI) Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg Vårddagar Antal dygn under ett vårdtillfälle. Vårdkontakt Kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs Vårdplats Ligg- eller sittplats på vårdenhet som kan användas för vård och behandling Vårdtid Tid under vilken ett vårdtillfälle äger rum. Mäts i hela dagar som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vårdtillfälle Vårdkontakt inom sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde

26 C Definitioner (3/3) Begrepp Definition Återinskrivning inom 30 dagar
Händelse då patient på nytt skrivs in på sjukhus inom 30 dagar efter utskrivning. Återinskrivningen registreras på sjukhuset som skriver in, oavsett vilket sjukhus patienten skrevs ut ifrån. Åtgärd Handling som är inriktad på (visst) resultat. Se också Behandling Åtgärdskod (KVÅ) En åtgärdskod är en kod som används för statistisk beskrivning av åtgärder i bland annat hälso- och sjukvård. Standarden benämns Koder ur Klassifikation av Vårdåtgärder (KVÅ) Öppen vård Hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd medger att aktuell vårdinsats förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar. En vårdkontakt i öppen vård benämns besök Öppna Jämförelser Rapport från SKL med jämförelser av kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för

27 C Databaskällor (1/3) Nedan presenteras den data som sökts ut i respektive databas. Det redovisas också vilken del av rapporten där data används. BM = Benchmarkingtabeller, Hyp = Hypoteser Databas Sökningar Rapportdel VEGA Medelvårdtid, Antal (Fördelat på öppen och sluten vård). Åtgärd: KVÅ. Diagnos: ICD-10 Bipolär Sjukdom Diagnos: F30, F31 (Endast Antal) Hyp Höftledsplastik Åtgärd: NFB29, NFB 39, NFB99. Diagnos: Exkl S72. BM & Hyp Knäledsplastik Åtgärd: NGB BM Gallstensoperation Åtgärd: JKA, JKB00, KLB11. Diagnos: K801, K802, K805, K811 Obesitas Åtgärd: JDF, JDF00. Diagnos: E66 Livmoderframfall Åtgärd: LEF. Diagnos: N811, N812, N813, N814, N815, N816, N819, N884, N9993 Kataraktoperation Åtgärd: CJC, CJD, CJE. Diagnos: H25, H26, H28, Exkl. H264 Ischemisk hjärtsjukdom Diagnos: I20, I21, I22, I23, I24, I25 Schizofreni Diagnos: F20 (Endast Antal) Stroke Diagnos: I61, I63, I64 Övriga Förstämningssyndrom Diagnos: F34, F35, F36, F37, F38, F39 (Endast Antal)

28 C Databaskällor (2/3) Databas Sökningar Rapportdel KPP-databas
Medelkostnad per Besök, Medelkostnad per Vårdtillfälle. Åtgärd: KVÅ. Diagnos: ICD-10 Höftledsplastik Åtgärd: NFB29, NFB 39, NFB99. Diagnos: Exkl S72. BM & Hyp Knäledsplastik Åtgärd: NGB BM Gallstensoperation Åtgärd: JKA, JKB00, KLB11. Diagnos: K801, K802, K805, K811 Obesitas Åtgärd: JDF, JDF00. Diagnos: E66 Livmoderframfall Åtgärd: LEF. Diagnos: N811, N812, N813, N814, N815, N816, N819, N884, N9993 Kataraktoperation Åtgärd: CJC, CJD, CJE. Diagnos: H25, H26, H28, Exkl. H264 Ischemisk hjärtsjukdom Diagnos: I20, I21, I22, I23, I24, I25 Stroke Diagnos: I61, I63, I64 Väntetidsdatabasen Första besök, Efterföljande besök, Uteblivna besök: OVO/ MVO + Id Hud- & Könssjukvård 211 – Hud och könssjukvård Hyp

29 C Databaskällor (3/3) Databas Sökningar Rapportdel Digitalis
Läkemedelskostnader: ATC Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel N05 Hyp Psykoanaleptika N06

30 Bilagor Arbetsmaterial A Genererade hypoteser Involverade personer B C
Definitioner och databaskällor D Information om sjukhusen inom Västra Götalandsregionen Arbetsmaterial

31 D Inom Västra Götalandsregionen finns 18 sjukhus varav flera ingår i en av de fyra sjukhusgrupperna
18 sjukhus, fyra sjukhusgrupper Karta över sjukhusens geografiska placering Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU SU/ Sahlgrenska SU/ Mölndal SU/ Östra NU-sjukvården Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) Uddevalla sjukhus Strömstads sjukhus Lysekils sjukhus Dalslands sjukhus Skaraborgs sjukhus , SkaS Kärnsjukhuset i Skövde Sjukhuset i Lidköping Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Mariestad Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS SÄS Skene SÄS Borås Övriga: Kungälvs sjukhus Frölunda specialistsjukhus Alingsås lasarett Angereds närsjukhus (klart år 2011) Källa: Basala uppgifter i Verksamhetsanalysen 2011

32 D Sjukhusens uppdrag, storlek och upptagningsområden skiljer sig åt
Sahlgrenska universitetssjukhuset tillhandahåller akut och elektiv länssjukvård för invånarna i Storgöteborg (närområdet), högspecialiserad vård för invånarna i hela regionen och riket samt är ”sista utposten” för övriga sjukhus i regionen. Verksamheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bedrivs vid sjukhusen Mölndal, Sahlgrenska, Östra samt Högsbo sjukhus. Dessutom bedrivs verksamhet vid Lillhagsparken och på ett 50-tal andra platser i Göteborg. NU-sjukvården tillhandahåller närsjukvård och länssjukvård och består av Norra Älvsborgs länssjukhus (NÄL), Uddevalla sjukhus, samt lokalsjukhusen; Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus samt Strömstads sjukhus. Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus och Strömstads sjukhus är specialistsjukhus. Uddevalla sjukhus är ett sjukhuset för planerad vård medan NÄL är inriktat mot den breda akutsjukvården Skaraborgs sjukhus uppdrag är att tillgodose behovet av specialiserad vård för invånarna i regionen. I Skaraborgs sjukhus ingår akutsjukhuset Kärnsjukhuset (KSS) i Skövde och specialistsjukhusen; sjukhuset i Lidköping (SIL), sjukhuset i Falköping (SIF) samt sjukhuset i Mariestad (SIM). Förutom uppdragen för akutsjukvård och planerad vård har varje sjukhus ett områdesansvar för befolkningens behov av närsjukvård I Södra Älvsborgs sjukhus ingår SÄS Borås och SÄS Skene. Sjukhuset tillhandahåller närsjukvård samt länssjukvård. Medan SÄS Borås är ett akutsjukhus bedriver SÄS Skene lasarett specialistsjukvård. Alingsås lasarett är ett närsjukhus för invånarna i Mittenälvsborg. Sjukhuset har enligt regionens strukturbeslut utvecklats mot att ta emot mer planerad vård. Lasarettet är även ett specialistsjukhus med höft- och knäledsplastik som profilområde. Alingsås lasarett bedriver ej jourverksamhet nattetid Angereds Närsjukhus är ett nytt sjukhus i nordöstra Göteborg som bedriver specialiserad öppen vård främst riktade till befolkningen i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg Frölunda specialistsjukhus bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär på femdagarsbasis Kungälvs sjukhus är ett akutsjukhus som bedriver specialistvård inom internmedicin, kirurgi, ortopedi, geriatrik och psykologi Källa: Basala uppgifter i Verksamhetsanalysen 2011

33


Ladda ner ppt "Benchmark av hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen"

Liknande presentationer


Google-annonser