Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB."— Presentationens avskrift:

1 AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB

2 AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att:

3 1) visa att vattenbruk kan bli en miljömässigt ”neutral” väg att producera livsmedel.

4 AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk kan bli en miljömässigt ”neutral” väg att producera livsmedel. 2) Visa att olika planeringsverktyg kan nyttjas för att skapa ett långsiktigt hållbart (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) vattenbruk.

5 AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk kan bli en miljömässigt ”neutral” väg att producera livsmedel. 2) Visa att olika planeringsverktyg kan nyttjas för att skapa ett långsiktigt hållbart (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) vattenbruk. 3) Visa att teknik för nya recirkulerande system kan utvecklas och nyttjas i olika regioner.

6 Vad händer inom WP4?

7 Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom Östersjöregionen.

8 Vad händer inom WP4? Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom Östersjöregionen. Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best practice” för lokalisering av vattenbruksanläggningar.

9 Vad händer inom WP4? Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom Östersjöregionen. Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best practice” för lokalisering av vattenbruksanläggningar. Sker i samverkan med Länsstyrelserna i Jämtlands och Kalmar län, berörda kommuner, Forskningsinstitutioner och näring. AQUABEST

10 Vad händer inom WP4? Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom Östersjöregionen. Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best practice” för lokalisering av vattenbruksanläggningar. Sker i samverkan med Jordbruksverket, Länsstyrelserna i Jämtlands och Kalmar län, berörda kommuner, Forskningsinstitutioner och näring. För Jämtlands del har projektet som mål att lokalisera 10 möjliga lokaler för odling av röding/regnbåge, min 300 ton/år och lokal med möjlighet att expandera till 1000 ton/år och lokal. AQUABEST

11 Vad händer inom WP4? Regionförbundet Jämtlands län ansvarar för att sammanställa och utveckla kunskap om hur planering av vattenbrukslokaler bäst kan utföras inom Östersjöregionen. Målet är att tillsammans med berörda parter utveckla en ”code of best practice” för lokalisering av vattenbruksanläggningar. Kommer att ske i samverkan med Jordbruksverket, Länsstyrelserna i Jämtlands och Kalmar län, berörda kommuner, Forskningsinstitutioner och näring. För Jämtlands del har projektet som mål att lokalisera 10 möjliga lokaler för odling av röding, min 300 ton/år och lokal med möjlighet att expandera till 1000 ton/år och lokal. För Kalmars del har projektet som mål att lokalisera 10 möjliga lokaler för odling av fodermussla i större skala.

12 Fas 1 Sammanställning av befintlig kunskap kring geografisk planering rörande vattenmiljöer och vattenbruk. ?

13 Fas 2 Bildande av referensgrupp för utvecklingen av planeringsmodell ”code of conduct” AQUABEST ?

14 Fas 1 Sammanställning av befintlig kunskap kring geografisk planering rörande vattenmiljöer och vattenbruk. Fas 2 Bildande av referensgrupp för utvecklingen av planeringsmodell ”code of conduct” Fas 3 Bildande av arbetsgrupper i Jämtland och Kalmar för nyttjande och vidareutvecklingen av planeringsmodell i respektive län. Resulterar i minst 10 möjliga lokaler i respektive län. GIS Samråd Kommunal- planering Tillstånd AQUABEST ?

15 Fas 4 Provtagning för bestämning av potential för vattenbruk, detaljplanering tillsammans med LST och kommuner.

16 Fas 5 Sammanställning av projektet samt analys av framgångs och bakslagsfaktorer +/-

17 Fas 4 Provtagning för bestämning av potential för vattenbruk, detaljplanering tillsammans med LST och kommuner. Fas 5 Sammanställning av projektet samt analys av framgångs och bakslagsfaktorer Fas 6 Publicering av framkomna resultat (code of conduct och code of best practice) för att möjliggöra vidare utveckling i resten av Östersjöregionen. +/-

18 Under det år som gått har arbetet resulterat i två rapporter som publicerats på vår hemsida.

19 Parametrar för GIS Area, Medeldjup, Medelvattenföring, Regleringsamplitud Biologisk mångfald, Vattenlokalnivå, Områden med restriktioner, Strandnära djup, Avstånd till väg, Avstånd till närmaste el, Avstånd till kraftverksutlopp, Avstånd till befolkning, Biotiska och abiotiska parametrar, sjöfart Modellen kan modifieras mer …

20 Baserat på vår GIS-analys finns idag en rangordningslista över de bästa sjöarna utifrån fysiska förutsättningar.

21 Samt en klassificering av sjöars lämplighet utifrån skydd av biologisk mångfald. 1 = förmodligen oproblematiskt 2 = principbeslut behövs 3 = absolut olämpliga

22 Idag ser vi ett ökat tryck i Jämtland, till viss del som en effekt av detta arbete, och till en viss del en effekt av det allmänt ökande intresset för vattenbruk i Jämtland..

23 Idag ser vi ett ökat tryck i Jämtland, till viss del som en effekt av detta arbete, och till en viss del en effekt av det allmänt ökande intresset för vattenbruk i Jämtland. Vi har identifierat bristen på sättfisk som den allra viktigaste flaskhalsen ur flera perspektiv. 1) Hindrar vidare utveckling av näringen. 2) Ökar risken för smittspridning (har redan hänt) Socialt relaterade problem

24 Idag ser vi ett ökat tryck i Jämtland, till viss del som en effekt av detta arbete, och till en viss del en effekt av det allmänt ökande intresset för vattenbruk i Jämtland. Vi har identifierat bristen på sättfisk som den allra viktigaste flaskhalsen ur flera perspektiv. 1) Hindrar vidare utveckling av näringen. 2) Ökar risken för smittspridning (har redan hänt Socialt relaterade problem Hur ska uppföljning av vattenbrukets effekter möjliggöras. Förslag från SLU finns nu.

25 Idag ser vi ett ökat tryck i Jämtland, till viss del som en effekt av detta arbete, och till en viss del en effekt av det allmänt ökande intresset för vattenbruk i Jämtland. Vi har identifierat bristen på sättfisk som den allra viktigaste flaskhalsen ur flera perspektiv. 1) Hindrar vidare utveckling av näringen. 2) Ökar risken för smittspridning (har redan hänt) Socialt relaterade problem Hur ska uppföljning av vattenbrukets effekter möjliggöras. Förslag från SLU utarbetas just nu. Annan viktig fråga är ackumulering av näringsämnen ifall odlingar ligger i samma vattensystem. Kan modelleras av SLU.

26 Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa!

27 Vad är en livskraftig stam av befintliga fiskstammar?

28 Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa! Vad är en livskraftig stam av röding? Hur ska vi se på Fosforutrymmet ?

29 Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa! Vad är en livskraftig stam av röding? Hur ska vi se på Fosforutrymmet ? Ska vår modell vara den som gäller

30 Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa! Vad är en livskraftig stam av röding? Hur ska vi se på Fosforutrymmet ? Ska vår modell vara den som gäller ? Ska ett bolag kunna ta hela utrymmet i en sjö?

31 Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa! Vad är en livskraftig stam av röding? Hur ska vi se på Fosforutrymmet ? Ska vår modell vara den som gäller ? Ska ett bolag kunna ta hela utrymmet i en sjö? Ska ett bolag kunna äga ett helt läns fosforutrymmet ?

32 Viktiga frågor kvar att diskutera och lösa! Vad är en livskraftig stam av röding? Hur ska vi se på Fosforutrymmet ? Ska vår modell vara den som gäller ? Ska ett bolag kunna ta hela utrymmet i en sjö? Ska ett bolag kunna äga ett helt läns fosforutrymme? Går det att reglera, i Norge är det reglerat.

33 Vattenbruk är den snabbast växande agrara näringen i världen. Avansen är på mellan % på insatt kappital. Fisk konsumtionen ökar i värden och år 2030 kommer vi att konsumera ton mer fisk än i dag. Det är det mest energieffektiva sättet att producera livsmedel på. Norrland i har en odlingspotential på mellan – ton fisk vilket kan ge minst 1000 nya jobb i glesbyggd

34 Norrland kommer att få ett storskaligt vattenbruk !

35 GIS Jättetidigt samråd Fastställ odlingsvolymer Dynamisk modellering av ekosystemen

36 Det måste finnas enhetliga riktlinjer för hur ”experterna” anser / vill att Vattenbruket skall utvecklas. I dag ligger näringen steget före Oklara signaler skapar konflikter och oenighet, detta missgynnar en hållbar utveckling. Framförallt missgynnas de nya entreprenörerna som vi så gärna vill ska etablera sig.

37 Så här ser det ut i dag ”Storsjö syndromet” 350 ton VS 1050 ton Alla som tar sitt dricksvatten ur sjön anser sig vara remissinstans Alla FVO anser sig vara remissinstanser Kommuner nerströms anser sig vara remissinstans

38 Så här ser det ut i dag ”Storsjö syndromet” 350 ton VS 1050 ton Alla som tar sitt dricksvatten ur sjön anser sig vara remissinstans Alla FVO anser sig vara remissinstanser Kommuner nerströms anser sig vara remissinstans Storsjöstrategin !

39 Varför har regionförbundet i Jämtland engagerat sig i detta? Just nu pågår arbetet med att inventera vad vattenbrukets utveckling lett till vad gäller arbete under de senaste 16 åren och trenden är ganska tydlig.

40 Tack för mig, och tid för frågor!


Ladda ner ppt "AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB."

Liknande presentationer


Google-annonser