Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Norrbotten och Barentssamarbetet “Vi kan inte bara skicka teatergrupper, även om det också är viktigt”. 23 juni 2008.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Norrbotten och Barentssamarbetet “Vi kan inte bara skicka teatergrupper, även om det också är viktigt”. 23 juni 2008."— Presentationens avskrift:

1 Norrbotten och Barentssamarbetet “Vi kan inte bara skicka teatergrupper, även om det också är viktigt”. 23 juni 2008

2 Arbetsmodell för analyserna Omvärld Barentsanalys NLL Regionala Enheten Politiker/aktörer Seminarier, utbildning Invärld Implementering Vision för regional tillväxt i Norrbotten 23 juni 2008

3 Intervjuer och kontakter 23 juni 2008 Lst/kommuner Brynolf Tjärner, lst Norrbotten Hans Dahlin, lst Norrbotten Anders Jonsson, lst Västerbotten Stig Kerttu, Haparanda stad, Barents Reunion Näringsliv Hans Mattson, Ikea Lasse Grenevall, Polarica Anders Rönnqvist, Handelskammaren Pether Nordlund, Företagarna Projekt Daniel Moutka, YE Johan Hedlin, Internet Bay Norge Rune Rafaelsen, Barentssekretariatet Outi Torvinen, Finmark Roald Rökeberg, Troms Finland Kari Aalto, Norra Österbottens förbund Inplanerade: Markku Heikkilä, ledarskribent, Kavala Henry Koivukangas, Oulu Regional Business Agency Ryssland Dimitri Borokov, Arctic Media Group

4 Material Regionala utvecklingsplaner och dokumentation rörande regional utveckling från Sverige, Norge, Finland Rapporter och analyser rörande Barentssamarbetet tillhandahållet av samarbetsorgan Information och artiklar från organisationers och projekts hemsidor Utvärderingar och slutrapporter rörande EU-program/projekt 23 juni 2008

5 Regionala utvecklingsdokument Materialtillgång God tillgång till material i Sverige och Norge, mindre utförlig för Finland, ytterst begränsad för Ryssland Liknande begrepp och synsätt vad gäller regional utveckling i Sverige, Finland, Norge Regional utveckling område under utveckling i Ryssland Syftet är att belysa hur Barentsområdet behandlas internt - i studier av regioners internationella strategier etc har frågan givetvis en annan genomslagskraft 23 juni 2008

6 Syfte och avgränsning Stöd till utveckling av arbetsformerna för regional utveckling och med Barentsfrågorna i Norrbotten genom granskning av: Regionens tillväxtförutsättningar och hur delregionerna förhåller sig till dessa (visioner, prioriteringar, strategier) Hur arbetar man med regionala tillväxtfrågor Fokus på samarbetet ur ett tillväxtperspektiv – ej samarbete och projekt med inriktning på kultur och sociala frågor Fokus på offentliga och näringslivsaktörer, ej NGOs 23 juni 2008

7 Slutsatser och sammanfattning Trots likheter i utgångspunkter runt Barents, varierar regionernas inställning till, förutsättningar för och resurser att ta en aktiv del i Barentssamarbetet De svenska regionerna: Begränsade resurser, begränsade möjligheter att agera regionalt, stark känsla av att ”missa tåget” De norska regionerna: Nordområdena prioriterade nationellt, decentralisering, goda resurser, god närvaro genom Barentssekretariatet, landgräns Ryssland, Finland, Sverige De finska regionerna: Begränsade resurser, centralisering, landgräns Ryssland, Norge, Sverige De ryska regionerna: Stark centralisering, stora regionala skillnader, goda möjligheter till medfinansiering denna strukturfondsperiod 23 juni 2008

8 Arbetsmodell för Barentsanalysen Förutsättningar SWOT Prioriteringar och strategier VisionArbetssätt Formella/ hårda faktorer Informella/ Mjuka faktorer 23 juni 2008

9 Barentsregionens förutsättningar 23 juni 2008 Styrkor Stora naturtillgångar som skog, fisk, mineraler, olja och gas Storslagen natur, turism Goda nätverk och långvarigt samarbete Svagheter Hårt klimat Långa avstånd Avbefolkning, åldrande befolkning Miljöproblem Avsaknad av tillfredsställande infrastruktur Arbetskrafts- och kompetensbrist

10 Barentsregionens förutsättningar 23 juni 2008 Möjligheter Omfattande investeringsprogram och utvecklingsprojekt i regionen Hot Infrastruktur i öst-västlig utvecklas inte i önskad utsträckning Fokus på att stärka band med regioner/huvudstan söderut tar fokus från att stärka banden norrut/Barents

11 Barentssamarbetets förutsättningar Ursprungligen fokus på freds- och säkerhetssamarbete, något som påverkar samarbetsstrukturer Igenkänningsfaktorn är hög - liknande förutsättningar och problem Potentialen i Barentssamarbetet tar lång tid att realiseras Barentssamarbete i stor utsträckning beroende av ekonomiska och politiska utvecklingen i Ryssland Samarbetet begränsat till en relativt liten krets 23 juni 2008

12 Barentssamarbetets vision The vision of the Barents Cooperation is to improve living conditions, to encourage sustainable economic and social development and thus contribute to stability, environmental progress and peaceful development in northernmost Europé 23 juni 2008

13 Regionala visioner Det nya Norrbotten - En förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa Lapland is loved by its inhabitants, diverse by regional structure, and a renowned northern expert within the European network of regions. Lappish competitiveness is based on cooperation, creative and international business as well as modern basic industries. The people of Lapland are experts in experience production, tourism and in the management and utilization of northern conditions and natural resources. In addition to high expertise, Lapland is also known for its high standard of developed and natural environments, security, a place that respects culture and multiculturalism, and for activities encouraging young people. Lapland is the power of life Kainuu stands for quality of life achieved through knowhow,entrepreneurship and cooperation Finnmark – der drømmer blir virkelighet Nordland - mulighetenes fylke. Europas beste kulturfylke. Fylket med verdens vakreste kyst. Et av Europas beste miljøfylker. Fylket som arbeider aktivt med entreprenørskap, har spennende jobber, et innovativt og sterkt næringsliv og framtidsrettet utdanning! Opplevelsesfylket Nordland kjennetegnes av kvalitet og mangfold og er fremst på folkehelse. Nordland er derfor fylket med den sprekeste og mest aktive befolkningen 23 juni 2008

14 Samsyn kring prioriterade frågor 23 juni 2008 Attraktivitet (boende, turism, kultur) Lainuu, Lapland, Oulu, Nordland, Finnmark, Troms, Västerbotten, Norrbotten Infrastruktur, logistik och tillgänglighet Lainuu, Lapland, Oulu, Nordland, Finnmark, Troms, Västerbotten, Norrbotten Industri och näringslivsutveckling Lainuu, Lapland, Oulu, Nordland, Finnmark, Troms, Västerbotten, Norrbotten Entreprenörskap och innovation Kainuu, Lapland, Oulu, Finnmark, Nordland, Troms, Västerbotten, Norrbotten Utbildning och kompetensKainuu, Lapland, Oulu, Finnmark, Nordland, Troms,Västerbotten, Norrbotten Samverkan och internationalisering Kainuu, Lapland, Oulu, Finnmark, Nordland, Troms,Västerbotten, Norrbotten Utveckling av offentliga strukturer Kainnu, Lapland, Oulu, Finnmark, Nordland, Troms

15 Prioriteringar och strategier: Sverige Barents i RUP för Norrbotten och Västerbotten Geografiska läget som del av Barents regionen en fördel, nya perspektiv och resurser i utvecklingsarbetet Kultur och infrastruktur uppmärksammas särskilt Närområdet prioriterat vad gäller samarbete internationellt 23 juni 2008

16 Prioriteringar och strategier: Finland Kainu: Regionen port till öst - koppla samman Ryssland, EU, och regionerna runt Barentshavet Fokus på infrastruktur Lapland: Lyfter vikten att vara en aktiv part och trendsättare i den nordliga dimensionen Fokus på Bottenviksbågen, ej Barents I detta sammanhang fokus på metallindustrin, där man skapat ett centrum av expertis och nätverk, samt utvecklandet av hamnverksamheten Oulu Förvaltandet av regionens resurser och naturtillgångar 23 juni 2008

17 Prioriteringar och strategier: Norge Finmark Kunskapsutveckling – högre utbildning, forskningssamarbete Transportnätet – tåg, båt, flyg Utveckla fiskeri, energi, och turism Nordland Aktiv nordområdespolitik fokuserat på: miljö- och resursförvaltning kompetensutveckling infrastruktur demokratisk folk-till-folk-perspektiv 23 juni 2008

18 Prioriteringar och strategier: Norge Troms Aktiv nordområdespolitik Barentshavet – Kustövervakning samt oljeutvinning Näringslivsutveckling – Barentsekretariatet en av många (inhemska) aktörer att samverka med Bredband – utöka samarbetet inom Nordkalotten och Barents Samiska intressen – Barents och Nordkalottområdet Konst och kulturutbyte inom Barentsområde tillgång för befolkningen 23 juni 2008

19 Prioriteringar och strategier: Ryssland Ryssland Regional utveckling ett utvecklingsområde I hög grad en centraliserad stat Regioner saknar i viss mån kompetens och inom vissa områden mandat att arbeta med tillväxtfrågor Insatser för att stärka den regionala administrationen, och effektivisera statens roll Murmansk Behov av know how och arbetskraft Insatser för att stärka småföretag 23 juni 2008

20 Arbetssätt: Sverige Otillräckliga finansiella och personella resurser på nationell och regional nivå Projekt Barents sektorsprogram lever vidare i varierande grad Engagemang från involverade aktörer Ny strukturfondsperiod Under årens lopp har en ”enorm mängd projekt” genomförts på olika nivåer och med olika aktörer Dock upplevs det som om resultaten inte återförs/kommer till användning Ökad tydlighet och synlighet från offentliga aktörer efterfrågas 23 juni 2008

21 Arbetssätt Norge Norska UD starkt involverat Barentssekretariatet sammanhållande plattform för projekt och analyser Vanligt med bilaterala regionala avtal och projekt med Ryssland Finland Två ENPI-program (Karelia, Sydöstra Finland - Ryssland) Finska UD uppmärksammar frågan (ex vis affärsdelegation till Murmansk i maj i år) Nyinrättat finskt Barentssekretariat i samband med ordförandeskapet Stor kunskapsproduktion rörande förhållandena i Ryssland 23 juni 2008

22 Arbetssätt Ryssland Ryskt Barentssekretariat inrättat Vilja att ses som en fullgod partner i Barentssamarbetet och att i större utsträckning ”äga” projekt Bidragit med en stor summa för medfinansiering för strukturfondsperioden Ryska näringslivet utvecklas starkt - ryska företag mer aktiva inom Barentsområdet 23 juni 2008

23 Finansieringsmöjligheter omfattas regioner inom Barents av programmen: European Neighbourhood and Partnership instrument: Kolarctic (Norge, Sverige, Finland Ryssland) Strukturfonderna Interreg IV A Nord (Nordkalotten), och Sapmi (underprogram till Interreg IV A Nord), Interreg IV A Botnia-Atlantica (Norge, Sverige, Finland) Interreg IV B Northern Perifery Programnme (Norge, Sverige, Finland, Island, Skottland, Irland) Interreg IV B Östersjöprogrammet ( Alla länder runt Östersjön samt Vitryssland, Norgeoch nordvästra Ryssland) Interreg IV C Interregionalt samarbete 23 juni 2008

24 Problem och frågetecken Enighet om potentialen i regionen, samsyn finns sedan länge och ett flertal organ inrättats – men varför händer det inte mera? Nationellt Bristande intresse från nationell nivå Finansiering ett problem - identifierade nyckelområden som infrastruktur kräver stora investeringar, såväl nationellt i samtliga länder som regionalt Sverige uppfattas inte som den aktivaste parten historiskt sett – initiativ från Norge eller Finland I Sverige upplevs det som om det är mycket verksamhet i Norge och någorlunda mycket i Finland i Barentssammanhang - sämre i Sverige I Sverige upplevs det som om det är mycket bilateral verksamhet i Norge och i Finland riktat mot Ryssland - sämre i Sverige 23 juni 2008

25 Problem och frågetecken Norrbotten Styrkor och svagheter inom Barents kopplade till regionala styrkor och svagheter (ex vis svagt entreprenörskap etc) De norska och finska regionerna har fokus på Ryssland - Norrbotten riskerar att hamna i periferin Särkoppling mellan det generella Barentssamarbetet och det EU- finansierade projekten ”Tyngd” i samarbete saknas - troligtvis pga svagt ekonomisk samarbete Det saknas mer djuplodande och specifika analyser av vad de framtida investeringarna innebär för svenska företag - risk för överdrivna förväntningar 23 juni 2008

26 ”Mjuka” faktorer “I första hand är det ett hinder för Sverige själva att de inte är mer aktiva” Sverige: Känslan av att missa tåget och att andra regionala aktörer är bättre på att tillvarata sina intressen och hämta hem EU-pengar Norge: Gott regionalt självförtroende, goda resurser Finland: Inte samma driv som i Norge, Ryssland främsta prioriteringen Ryssland i fokus både i Norge och Finland - regional närvaro i Ryssland viktig Stora kulturella skillnader mellan Sverige å ena sidan och Finland och Norge å andra sidan, trots långt samarbete Ryska tjänstemän och företagare betraktas som intresserade av samarbete …. … samtidigt betraktas Ryssland som en svår marknad, bl a på grund av kulturella skillnader och korruption 23 juni 2008

27 Regional samhandling Nationell nivå Regional nivå Process Projekt Strategi Taktiskt Operativt 23 juni 2008

28 Vem äger vad? Strategiskt ledarskap Mellanstatliga nivån Frågor: Fred, stabilitet, välstånd, handel, demokrati, rättsäkerhet, nukleär säkerhet etc Forum: Barentsrådet, Nordiska ministerrådet, WTO, EU, SIDA etc Regionala nivån Frågor: Ekonomi, skogar, miljö, handelshinder, ungdom och katastrofberedskap etc Forum: Samarbetsorganisationer om Barents Regionråd, Nordkalottrådet, nationella sekretariat 23 juni 2008

29 Vem äger vad? Taktiskt ledarskap Frågor: Genomförandet av politiska beslut Forum: Arbetsgrupper inom råden, samverkansorgan etc runt handel, ekonomi,miljö, kultur etc. Projekt Frågor: Avgränsade (spatialt, politikområde), tidsbestämda insatser inom näringsliv, kultur, socialt arbete etc Forum: Organisationer inom offentlig och privat sektor 23 juni 2008

30 Problem med samarbetsstrukturer Barentssamarbetet Samarbetsstrukturerna beskrivs som byråkratiskt, komplicerat och organisationer överlappar varandra Resultat är avhängig regionala ledares engagemang Arbetsgrupper har lite resurser och inflytande, samt involverar tjänstemän på relativt låg nivå Multilaterala projekt relativt få - innebär större kostnader, är tidskrävande och kräver kompromisser Nära och aktiva bilaterala kontakter mellan regionerna inom Barents (vänlän, - kommuner, -orter) 23 juni 2008

31 Projektens regionala förankring SvNoFiRy Projekt Regional förankring

32 Synlighet i Barentssammanhang Informella sammanhang Formella sammanhang Globala Företag SME LT U LST NLL Kommunerna Näringslivsorg. 23 juni 2008

33 Synlighet i Barentssammanhang Lst: Äger frågan, lång erfarenhet, men bristande resurser NLL: Gott rykte för konkreta projekt, i synnerhet inom det sociala och medicinska området Kommunerna: Aktiva, vänorter/twin cities, driver projekt och samarbeten med Näringslivsorganisationer: Aktiva, men bristande resurser och ointresse hinder SME: Uppfattas som frånvarande LTU: Aktiva inom sitt område inom Barents Globala företag: IKEA, skogsbolag etc aktiva inom Barentssamarbetet 23 juni 2008

34 Kraftfält Handlings- förmåga Handlings - utrymme MedkrafterMotkrafter

35 Med- och motkrafter: Lst, NLL, kommuner 23 juni 2008 MedkrafterMotkrafter Regionalt/nationellt Stora affärsmöjligheter och investeringar Se förutsättningar Organisatoriskt Goda erfarenheter av samverkans- och matchningsprojekt etc Tjänstemannanivå Erfarenhet Goda kontakter/nätverk Eldsjälar Regionalt/nationellt Frågan ej prioriterad i önskad utsträckning på övergripande nationell nivå Se förutsättningar Organisatoriskt Ej tillräckligt med resurser Avsaknaden av förankring internt Avsaknad av systemperspektiv på projekt - svårt att hämta hem effekter/resultat Bristande kunskaper om framför allt situationen i Ryssland Tjänstemannanivå Bristande organisatorisk uppbackning

36 Med- och motkrafter: SME 23 juni 2008 MedkrafterMotkrafter Regionalt/nationellt Stora möjligheter och investeringar Goda erfarenheter av samverkans- och matchningsprojekt etc Finns markand för underleverantörer Organisatoriskt Svenska företag har efterfrågad kompetens Svenska företag har gott rykte Enskilda företag Eldsjälar Regionalt/nationellt Saknas övergripande strukturer för stöd till SME Organisatorisk Högkonjunktur Ointresse från företag för Barents Stora kostnader att ta sig in på ny markand Bristande erfarenheter och kunskap Enskilda företag Ointresse från ledning att ta till sig erfarenheter från projekt

37 Citat från intervjuerna Vi är på väg mot en sammanhållen region Det pratas, men görs inget Barentssamarbete har genom åren blivit lite uttjatat Vi kan inte bara skicka teatergrupper, även om det också är viktigt. Man kan säga att Norge tagit guld, Finland silver, och Sverige brons, när det gäller Barents. 23 juni 2008

38 Slutsats Klargöra internt i vilka sammanhang NLL:s regionala enhet bör profilera sig regionalt och i Barents (bilateralt, multilateralt) gentemot vilka aktörer vilka frågor/områden Hur ska man samarbeta på den taktiska nivån för att komplettera varandra och dra nytta av varandras specialiteter? Finns frågor på regional nivå som kan lyftas? Finns bilaterala samarbetsområden som kan stärkas/utvidgas? 23 juni 2008

39 NLL:s arbete ur Barentsperspektiv Mellanstatlig nivå: Samverkan inom Barents Strategier & prioriteringar Aktörer Krav på NLL 23 juni 2008 Arbetssätt Nationell nivå Ramvillkor


Ladda ner ppt "Norrbotten och Barentssamarbetet “Vi kan inte bara skicka teatergrupper, även om det också är viktigt”. 23 juni 2008."

Liknande presentationer


Google-annonser