Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

20120321Magdalena Andersson Leg ssk Dr Med Vet Vård i livets slut.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "20120321Magdalena Andersson Leg ssk Dr Med Vet Vård i livets slut."— Presentationens avskrift:

1 Magdalena Andersson Leg ssk Dr Med Vet Vård i livets slut

2 Hur ser vi på döden? ”Dödsförnekande” samhälle Träffar inte på döden lika naturligt nuförtiden Förr levde man mer med döden Vi talar inte om döden och vill helst inte ens tänka på den Många har inte sett någon död människa

3  Majoriteten avlider efter 60 års ålder  Av de som dör är mer än 50 % över 80 år  80 % dör den långsamma döden (det är de som kommer att vara i behov av palliativ vård) ”Vem” är det som dör?

4   Dödsorsaker: Hjärt- och kärlsjukdomar är vanligaste dödsorsak, därefter kommer tumörsjukdomar   Tumörsjukdomar ökar med åldern   Många avlider på sjukhus, men det är vanligare att man avlider på särskilt boende och i det egna hemmet Av vad och var dör man?

5 Ordet PALLIATIV   Tidigare terminalvård - nu palliativ vård   Latinets Pallium dvs. mantel- en symbol där mantel står för lindrande åtgärder

6 Palliativ vård   palliativ vård är en aktiv helhetsvård   syftar att ge livskvalitet när bot ej längre är möjligt   med engagemang och omtanke försöker åstadkomma bästa möjliga förebyggande och lindrande behandling

7 Övergång mellan botande och palliativ behandling Botande behandling Palliativ vård & behandling Diagnos_____ Tidig fas ____Sen fas ___Efterlevandestöd____ Otydlig gräns Svårt att definiera slutfasen

8 1) Långt utdraget förlopp (vanligast år) Utdragen försämring 2) Växlande förlopp (vanligast år) L ängre förlopp med återkommande svåra sjukdomstillfällen och slutligen en ”plötslig” död 3) Relativt snabbt förlopp Kortare period med tydligt avtagande hälsa 4) Plötslig död (Glaser & Strauss, 1968; Murray et al, 2005; Rinell Hermansson,1990). Livets slut – olika förlopp

9 Fyra hörnstenar Symtomlindring Teamarbete Relation/kommunikationNärståendestöd

10 TEAMARBETE En grupp som samarbetar mot samma mål

11 Vad behövs för ett bra teamarbete?   att man arbetar tillsammans   en gemensam vårdfilosofi   alla delaktiga (glöm inte vikarier och nyanställda)   gemensamt mål - nedskrivet mål är bra   kommunikation viktig - och den skall vara tvåvägs!   ett bra och tryggt team är där olikheter uppskattas och man tar hand om varandra

12 Symtomlindring

13 Vad innebär symtomlindring?   Att sträva efter att lindra smärta och andra symtom utifrån Fysiska Psykiska Sociala Andliga behov

14 Vilka symtom som förekommer Illamående

15 Illamående (noggrann analys av orsak)   Lokala problem i mag-tarmkanalen t.ex. ventrikelirritation (lokalt irriterande medicin, antibiotika, strålbehandling) lokala problem i mun och svalg t.ex. svampinfektion   Påverkan av centra i hjärnstammen t.ex. läkemedel (opoider, cytostatika, östrogen, digitalis) ökat intrakraniellt tryck

16 Illamående Åtgärd Förslag till behandlingsstrategi:   Primperan   Postafen   Haldol

17 Vilka symtom som förekommer Förändrade matvanor Illamående Nedsatt aptit

18 Förändrade matvanor/Nedsatt aptit (1/2) Orsaker   Lokala problem i munnen som gör att de inte kan äta (t.ex. svampinfektion, dålig tandstatus)   Strålbehandling   Läkemedel   Obstipation   Oro/ångest   Illamående   Fel eller oaptitlig mat   Hyperkalcemi

19   Analysera bakomliggande orsaker genom att tala ingående med vårdtagaren Har vårdtagaren fått förändringar i smak - och luktupplevelsen? metabola förändringar? smärta, ångest eller depression som minskar födointaget? läkemedel som kan ge aptitlöshet? problem med mun och svalg; t.ex. svamp, sår, eftersatt munhygien Förändrade matvanor/Nedsatt aptit (2/2) Åtgärder

20 Vilka symtom som förekommer Förändrade matvanor Illamående Andnöd Nedsatt aptit

21 Andnöd (1/2) Orsak   Vävnadstryck i lungorna p.g.a. tumör, infektion, hjärtsvikt eller lungemboli   Skador i thorax med instabilitet och smärta kan leda till andnöd   Ångest ger ofta upphov till andnöd

22 Andnöd (2/2) Åtgärder   God omvårdnad och medmänsklig kontakt   Skapa lugn och ro kring vårdtagaren   Lär vårdtagaren att hushålla med sina krafter och spara energi till väsentliga och roliga uppgifter   Låt vårdtagaren sitta upp med kuddar som stöttar armar och huvud   Installera fläkt som ger en lindrande vind   Farmakologisk behandling som brukar lindra: Morfin

23 Vilka symtom som förekommer Trötthet Förändrade matvanor Illamående Andnöd Nedsatt aptit

24 Trötthet   Orsak: Kan bero på obehandlad smärta, läkemedel, sömnsvårigheter, otillräckligt med mat, depression.   Åtgärd: Kom åt den underliggande orsaken!

25 Vilka symtom som förekommer Trötthet Förändrade matvanor Torr mun Illamående Andnöd Törst Nedsatt aptit

26 Torr mun / Törst (1/2) Åtgärder: Borsta tänderna och tungan med en mjuk borste Använd tork som man doppat i vatten eller vichyvatten Ge isbitar att suga på eller ge teskedsvis vatten Smörj läpparna med mjukgörande salva Ge preparat för att öka salivproduktionen t.ex. Salivin Behandla svampinfektioner (Mycostatin) Det sägs att även frysta ananasbitar (som innehåller ett proteolytiskt enzym) löser upp svampbeläggningen Att tänka på då vårdtagaren har protes: Kontrollera att den inte skaver + rengöring!

27   Törstcentrum reagerar då saltkoncentrationen stiger   För att lindra törstkänslan dricker man och då blockeras törstkänslan.   Blockeringen varar i minuter varefter törsten återkommer.   Det är nödvändigt att fråga vårdtagaren om muntorrhet och törst.   Då vårdtagaren inte kan kommunicera, bör man utgå ifrån att den kan känna törst och behandla efter det.   Små mängder vätska tillförd flera ggr varje timme vårdtagaren är vaken lindrar effektivt.   Detta minskar dessutom muntorrheten och risken för svampinfektioner.   Noggrann och ofta utförd munvård lindrar törstkänslan! Torr mun / Törst (2/2)

28 Vilka symtom som förekommer Trötthet Smärta Förändrade matvanor Torr mun Illamående Andnöd Törst Nedsatt aptit

29 Smärta (1/2) Smärtan har olika dimensioner: Fysisk Social Existentiell Psykisk

30 Smärta (2/2)   Ingen annan än vårdtagaren själv är expert på sin smärta   Analysera vårdtagarnas smärtor   Uppmärksamma, mäta, beskriva och behandla denna oavsett sjukdomens förlopp

31 Smärtanalys   Intensitet; vila rörelse, smärtgenombrott   Tidsperspektiv   Utlösande faktorer   Lokalisation   Smärtstatus   Orsak   Psykologisk påverkan   Karaktär   Påverkan på livskvalitet

32 Råd vid smärtanalys och insättning av behandling   ta alltid vårdtagarens utsago om sin smärtupplevelse på allvar   analysera smärtproblemen kontinuerligt och dokumentera   ge vårdtagaren behandling även om orsaken är okänd   ge saklig information om behandling   avdramatisera opoidbehandling (morfin)   dosera analgetika med fasta tidsintervall för att få en jämn effekt (extradoser kan förekomma)   Utvärdera smärtbehandlingens effekt innan ändring görs   FÖREBYGG FÖRSTOPPNING OCH ILLAMÅENDE VID OPOIDBEHANDLING

33 Vilka symtom som förekommer Trötthet Smärta Obstipation Förändrade matvanor Torr mun Illamående Andnöd Törst Nedsatt aptit

34 Förstoppning Orsak   Fysiologiskt (hög ålder, inaktivitet, kostförändringar)   Anatomiskt (tumör i eller kring tarmen, anala besvär)   Metaboliskt/biokemiskt (uremi, hypothyreos, diabetes)   Neurologiskt (påverkan på nervsystemet)   Läkemedelsrelaterat (opoider, neuroleptika, antidepressiva, antiepileptika, diuretika, järntabletter)

35 Symtom:   Dålig aptit, utspändhet, tryckkänsla/tyngdkänsla i buken, konfusion, oro, smärtor, illamående/kräkningar, urinretention, ansträngd andning och ökad benägenhet till immobilisering Diagnostik:   Analysera vårdtagarens normala avföringsvanor   Gå igenom hur vårdtagaren skött magen de senaste dagarna   Klinisk undersökning Förebyggande åtgärder:   Undersök bakomliggande orsaker/behandla dessa   Fråga vårdtagaren om avföringsvanor, kostvanor, dagliga levnadsvanor, laxantiabruk!   Informera om vikten av motorikstimulerande lm vid opoidbehandling.   Ge lämplig kost med riklig vätska   Ge laxantia regelmässigt och adekvat. Förstoppning Symtom / Diagnostik / Åtgärder

36 Vilka symtom som förekommer Trötthet Smärta Nedsatt aptit Obstipation Förändrade matvanor Torr mun Törst Oro/ångest Illamående Andnöd

37 Oro / Ångest (1/2)   Det är viktigt att vi tar oss tid med vårdtagaren!   Information måste ges i den takt som vårdtagaren vill och orkar ta emot.   Rädsla för det okända är ofta värre än vetskapen om fakta.   När vårdtagaren blivit helt informerad om sin sjukdom och att det inte finns någon ytterligare behandlingsmöjlighet kommer ofta ångesten.

38 Oro / Ångest (2/2)   Om oron och ångesten kan dämpas finns en möjlighet för den vårdande personalen att etablera en kontakt med den svårt sjuke.   Ofta utser vårdtagaren själv någon eller några bland de olika personalkategorierna som den känner speciellt förtroende för eller haft en god kontakt tidigare med.   För att kunna närma sig en svårt sjuk och förtvivlad människa utan hopp måste man som personal kunna uthärda ångesten från patienten.

39 Huden Huden blir kallare och antar en blå färgton när blodcirkulationen försämras. En del patienter kan klaga på att de fryser och vill ha mer värme. Sköna fotbad, massage och ett mjukt täcke kan kännas skönt. Hjärnan Hjärncellerna med hög ämnesomsättning är känsliga för syrebrist när blodcirkulationen försämras. Syrebristen gör vanligtvis den sjuke medvetslös. En del patienter är dock vid medvetande till slutet. Vissa blir lugna eller tillfälligt litet piggare som om de uppbjöd sina sista krafter. Detta kan bero på att endorfinerna, kroppens smärtstillande hormon, aktiveras. Centra för hörsel och känsel klarar sig längst; hörseln verkar t.o.m. skärpas. Lungorna Lungorna fylls med vätska när det försvagade hjärtat inte orkar pumpa ut blodet i kroppen. Andetagen kan låta rossliga beroende på att slem ansamlas i luftvägarna. Den döende är i detta stadium inte medveten om det, som av anhöriga kan upplevas smärtsamt. När slutet närmar sig blir andetagen långsamma och djupa med pauser mellan. Ofta upphör andningen knappt märkbart och döden har inträffat. Kroppens förändringar (1/2)

40 Blodkärlen Blodet ansamlas i de vävnader som ligger underst när blodcirkulationen upphör. Ligger den döende på rygg blir marmoreringen tydligast på ryggen. Missfärgningen brukar börja på ytteröronen ner mot halsen. Musklerna Likstelheten börjar i de finaste musklerna i fingrarna kort efter döden och förstärks första dygnet. Stelheten i muskler och leder beror på en kemisk process som får muskelfibrerna att limmas ihop. Denna kemiska process är densamma för all biologisk vävnad i naturen. Processen sker snabbare i värme än i kyla. Pulsen Pulsen som normalt är välfylld och jämn övergår till att bli svag, oregelbunden och svår att palpera. Kroppens förändringar (2/2)

41 RELATION OCH KOMMUNIKATION

42   Viktiga ingredienser Närvaro Kontakt Ärlighet Gränser Tid Förtroende Aktivt lyssnande Visa att man bryr sig

43 Vad pratar man om vid livets slut?   Prata om hur saker skall skötas i framtiden   Oro om tiden tills dödpunkten   ”Goda råd” - går bara om vårdtagaren önskar det   Se, höra, ta den andra på allvar   Vara sig själv

44 Kommunikationen mellan vårdtagaren och den närstående   Kommunikationen växlar i intensitet och frekvens under sjukdomsförloppet. Närstående kan tydligt se hur den sjuke mår, utan att behöva tala om det, och kan i stället genom den sjukes kroppsspråk tolka läget. I akut skede pratar man mer med varandra än när sjukdomen blivit kronisk. Samtidigt finns det behov att tala mer om den situation som uppkommit under den kroniska perioden.

45 En döende person genomgår vanligen fem känslomässiga stadier (Dr Kubler-Ross) 1. Chock/Förnekande - Insikt 2. Aggressivitet/vrede - Underkastelse 3. Köpslående/byteshandel - Accepterande 4. Uppgivenhet/depression - Hopp 5. Accepterande - Godtar situationen

46 Chock/förnekande Den första reaktionen hos en person som fått besked om att han har en obotlig sjukdom är en chock.   Vill inte tro att diagnosen är riktig, utan ett misstag   vanligt att man utbrister: ”Nej, det tror jag inte”   Menar att diagnosen måste vara fel och att man blir säkert bra och kommer nog att kunna återgå till ett normalt liv.   Vänder sig kanske till någon annan läkare i hopp om att få ett bättre besked En kort period som ersätts av medvetandet av realitet, insikt

47 Aggressivitet/Vrede I detta skede har den sjuke fått klart för sig hur det står till och kan inte förneka sin situation   Ligger nära till hands att bli besviken och förargad   ”Varför skulle jag drabbas av det här?”   ” Varför just nu?”   ” Varför inte han eller hon?”   I besvikelsen kan man bli otrevlig mot sin omgivning (närstående och personal)

48 Köpslående/byteshandel I det tredje skedet har den sjuke klart för sig att det inte går att undkomma döden.   Börjar tala om det möjligt få sin livstid förlängd på ett eller annat sätt.   Detta skede präglas av att man medger att ”nu är det min tur, men...”   Man vill vinna tid för att kunna avsluta sina affärer   ”Bara jag får leva en tid till så ska jag inte önska något mer…”

49 Depression I det fjärde skedet börjar den sjuke ängslas över att behöva lämna de sina, sitt arbete och livet här på jorden.   Detta skede präglas av klagan.   Depressionen kan antingen vara aktiv eller tystlåten.   Är den aktiv, yttrar den sig i tårar.   Är den tystlåten, visar den sig i att man drar sig undan (sluter sig inom sig själv).

50 Accepterande Detta femte och slutliga känslomässiga skede i döendet inträder när den sjuke godtar detta faktum att han skall dö.   Han gör upp med sig själv, med sina medmänniskor och med Gud   Om personen fått tillräckligt med tid att bearbeta tidigare stadier kan han nu få frid.

51   Alla går inte igenom samtliga fem stadier.   Somliga lever inte länge nog efter att de insjuknat för att kunna göra det.   Andra vägrar acceptera att de skall dö.   Stadierna behöver inte komma i ordningsföljd HOPPET finns med hela perioden och det är viktigt att stötta personen i det skede som den befinner sig i. Att tänka på

52 Hur hanterar man att arbeta med svårt sjuka   Känsla av maktlöshet kan uppstå   Viktigt att prata om upplevelserna   Ventilation Göra medvetet ens egna rädsla Gränssättning Kompetensutveckling Kvalitetssäkring Motvikt till utbrändhet och ensamhet

53 NÄRSTÅENDESTÖD

54 NÄRSTÅENDESTÖD Närstående En person som står en nära utan att behöva vara förbunden med blodsband eller genom äktenskap/samboförhållande.

55 Hur är det att vara närstående?   Är en del av den döende, och då den ena mår bra så mår också den andre bra - och omvänt.   Får stå ut med mycket känslor från både sig själv och vårdtagaren   Får dubbla roller i familjen dels behöver de själva stöd dels ska de vara stöd för den sjuke

56 Hur är det att vara närstående?   Under sjukdomstiden kretsar allt kring den sjuke. Dvs. närstående kan uppleva att de själva på något sätt är bortglömda.   Många närstående vill vara involverade i vården även om det är jobbigt för dem.   Det är inte ovanligt att människor inom den närmaste kretsen är tafatta, undvikande och har svårt att tackla situationen. Dvs. närstående blir även här glömda/nonchalerade

57 Hur är det att vara närstående?   Närstående och den sjuke kan ibland ha svårt för att prata om sjukdomen.   De döljer sina känslor för att skydda varandra. De närstående vill inte väcka obehagliga känslor och oro hos den sjuke och göra denne ledsen.

58 Hur hanterar närstående sin situation?   Det förekommer att närstående förtränger sina inre känslor och att de känner sig frustrerade över att inte kunna tala med den sjuke.   En del närstående ”löser” de problem och konflikter som finns genom att sysselsätta sig med olika saker, t.ex. hushållsarbete - praktiska göromål så de inte hinner tänka efter.   Ibland kanske de agerar ut mot andra.

59 Hur kan vi hjälpa närstående?   Närstående behöver tid att få bearbeta sina känslor för att kunna spara sina krafter till att kunna ge tröst och hjälp åt den som är sjuk   Närstående behöver bli sedda och ej nonchalerade - ge dem tid   Det är viktigt att låta närstående vara en del av vården och låta dem få vara delaktiga   Uppmärksamma närstående och ge stöd NÄR de behöver stöd   Stötta närstående till att låta vårdtagaren få dö

60 Viktigt att tänka på vid arbetet med döende personer / dess närstående   Alla har rätt till palliativ vård   Det är viktigt att arbeta tillsammans, efter samma mål   Det är viktigt att lyssna på vårdtagaren och möta den DÄR den är ta tillvara de saker som de önskar och uppskattar Tänka på att de är i en utsatt situation, tänka på deras värdighet   Se och stötta närstående

61 Lästips för dig som vill veta mer   Nationellt vårdprogram för palliativ vård am2011.pdf   Palliativa rummet Gå in under Kunskapskällor ”Palliativa rummet” rsion=1

62 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET


Ladda ner ppt "20120321Magdalena Andersson Leg ssk Dr Med Vet Vård i livets slut."

Liknande presentationer


Google-annonser