Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

RETTS©/Predicare 110303 1.0 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS© beslutsstöd. Faktaruta somatik Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "RETTS©/Predicare 110303 1.0 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS© beslutsstöd. Faktaruta somatik Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och."— Presentationens avskrift:

1 RETTS©/Predicare ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS© beslutsstöd. Faktaruta somatik Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och gäller både prehospitalt som hospitalt. Triageåtgärder är ersatta med rekommendationer enligt RETTS. Utfallsfärgen markeras med en pilkloss som anger rekommenderad åtgärd i samband med triage. Processen prehospitalt och hospitalt äger den enskilde huvudmannen/organisationen att själv bestämma över. Ledtider till läkare har vi tagit bort helt i denna version. RETTS rekommenderar bara två nivåer: Kan inte vänta= röd och orange prio Kan vänta= Gul, grön och blå prio Huvudmannen avgör sen vilken kapacitet och kompetens som skall organiseras för att uppnå rekommendationerna i RETTS. Dessa baseras enbart på medicinsk säkerhet och utgår från de valideringsstudier som genomförts. Faktaruta psykiatri Ess är uppbyggda på samma sätt som för Somatiska ESS. Utfallet enligt RETTS rekommenderar samma processer för monitorering och provtagning som övriga RETTS. Prehospital o hospital process är samma. Faktaruta pediatrik För metts/retts-p skall för bedömning av vitalparametrarna rätt algoritm användas. Faktaruta primär/närsjukvård När RETTS systemet används inom mer primära vårdformer kan systemet användas för akutsökande/jourcentralsverksamhet för att bedöma behov av åtgärder och vårdnivå. För andra PV/Ns patienter anser vi att RETTS inte bör användas annat än vid plötsliga akutfall. Principen är då att ESS 60 används och sen sökorsaks ESS och om utfallet blir röd/orange mäts samtliga vitalparametrar och om gul/grön/blå mäts vitalparametrar vid behov.

2 RETTS©/Predicare Multipla syncope - Dyspne - Bröstsmärta - Enstaka syncope -Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer -Inga syncope 1. RETTS - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9 Faktaruta Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan innehålla allvarliga arytmier som endast fångas intermittent. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten vet oftast detta) visa EKG för läkare för att ta ställning till elkonvertering, notera alltid debuttid. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Processåtgärd hospitalt: Svält ml Ringer Acetat till patienter som skall elkonverteras. PK-INR på patienter med Waranbehandling. EKG Rekommendationer enligt RETTS

3 RETTS©/Predicare Akut sensoriska eller motoriska CNS symtom -RLS >/= 2 med SBT > 240 och/eller DBT 140mmHg DBT >140 DBT > 120 (upprepade mätningar) Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommenderad processåtgärd hospitalt: BT på gul och grön prio varje timma. U-prot på gul, orange och röd prio. 2. RETTS -Högt blodtryck R03.0 -Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) Faktaruta Högt blodtryck är vanligt på en akutmottagning, speciellt vid första mätningen. Detta behöver INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologiskt och tecken på att patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken. Om det ej föreligger proteinuri så är det höga blodtrycket sannolikt tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, dvs med både proteinuri, hypertensiv encephalopati och fundus hypertonicus III skall patienten alltid skrivas in på sjukhus. Lågt blodtryck, systoliskt 90 mmHg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna. EKG Rekommendationer enligt RETTS

4 RETTS©/Predicare RETTS -Hemoptys R04.2 -Näsblödning R04.0 -Postoperativ tonsillblödning R04.1 Fakatruta Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande malign sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys förekommer också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Därför är det extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning om det finns risk för ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Ofta ger vitalparametrarna utslag vid riktigt låga Hb och då faller prioritetsgruppen ut där. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermeittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotande luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG triageras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödningMer saliv än blod Medelstor blödningMer blod än saliv Stor blödningBlod rinner från näsa och/eller mun - Hb <70 och stor pågående blödning - Pågående riklig näsblödning - Stora hemoptyser - Hb <90 -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Nyligen svalgkirurgi - Intermittent färsk näsblödning - Icke färsk näsblödning - Enstaka hemoptyser Hb+ blodgrupp och bastest Hb Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommenderad processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest,PK och APTT på orange. Rekommendationer enligt RETTS

5 RETTS©/Predicare Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller syncope -Synlig halsvenstas - Ischemitecken på EKG+dyspne - Endast andningskorrelerad bröstsmärta -I kombination med tachykardi - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: TNI på röd, orange och gul prio. 4. RETTS - Dyspné R Hyperventilation R Bröstsmärta vid andning R07.1 Faktaruta Dyspne är ett av de vanligaste symtomen hos patienter på akutmottagningen. Lång ifrån alla har en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Viktigt är dock att komma ihåg att kroniska lungsjukdomar ofta faller ut i vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig sjukdom. Vid lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som allvarligare än utan dessa symtom. Vid misstanke om dyspne och samtidig infektion kan algoritm 47 övervägas. Rekommendationer enligt RETTS EKG Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation

6 RETTS©/Predicare Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning -Ishemitecken på EKG + pågående bröstsmärta -Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) -Brsm+dyspné -Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning -Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt EKG -Riskfaktorer -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: TNI-serie på röd, orange och gul prio. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. 5. RETTS - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R07.4 Faktaruta Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken på en akutmottagning. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. Viktigt är duration, dvs när började bröstsmärtan och vad gjorde patienten då. Kommer bröstsmärtan vid ansträngning, kyla eller är den andningskorrelerad ? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt EKG är att det felkopplat. Är EKG felkopplat ??? Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS EKG

7 RETTS©/Predicare Svår/måttlig buksmärta på allmänpåverkad patient. Buksmärta hos pat med känt bukaortaaneurysm -Buksmärta+PD-pat eller pyelostomi -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Buksmärta + syncope -Immunosupprimerad patient - Svår/måttlig smärta, i övrigt opåverkad pat. - >2 kräkningar sista 4 timmarna - Inget av ovanstående -Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient Processåtgärd hospitalt: TNI på röd. Leverprover på smärta ovan navelplanet. Blodstatus med CRP på gul o grön prio. Urinsticka på alla. Gravidetstest på alla fertila kvinnor. PM: följ lokalt PM för kvinnor med lågt sittande buksmärta. Stor buk: bladderscan Patient med prio högre än Gul ges vätska enligt PM Vid stensmärta: följ PM för smärtbehandling Blododling vid feber och fossa 6. RETTS -Buksmärta R10.4 -Illamående R11.9 -Diarré UNS A09 Faktaruta Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken inom den kirurgiska disciplinen på akutmottagningen. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, känt aortaaneurysm, peritonealdialys och pyelostomikateter. Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet med komplikation. Se även ESS 21 Vid flanksmärta bör sk ”stensmärta” misstänkas, ev kan då även ESS 14 användas. Rekommendationer enligt RETTS EKG Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation

8 RETTS©/Predicare Pågående hematemes eller stor melena/rectalt blod -Hb < 70 - Anamnes på större blödning rectalt eller hematemes -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar -Hb < 90 - Svart avföring eller blod i avföringen. -Enstaka hematemes/melena. - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest orange prio. F-Hb om avföring. PK+APTT även på Orange 7. RETTS - Hematemes K Melena K Sjukdom i anus och rektum K GI-blödning K92. Faktaruta Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått och som inte är urakut, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med GI blödning särskilt efterfrågar om patienten har ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS Hb

9 RETTS©/Predicare Hb < 70 - Icterus+feber >38,5º -Hb < 90 -Psykotiskt beteende -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Röda prover på alla eftersom leverstatus och PK-INR ingår. 8. RETTS - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 Faktaruta Ascites förekommer ff.a. vid levercirros och svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid den akuta bedömning av ascitespatienten är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och ev. kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga ev. buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid S-bilirubin > 30umol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. Vid misstanke om infektion överväg algoritm 47. Rekommendationer enligt RETTS Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Hb

10 RETTS©/Predicare Patient med aktuella upprepade krampanfall -Krampanfall utan tidigare känd epilepsi -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Skalltrauma - Krampanfall och tidigare känd epilepsi - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: : Om pat tar EP- medicin sparas ett rör för läkemedelskoncentration (skickas på läkarordination). PK- INR, APTT på orange patient. 9. RETTS -Kramper UNS R Epilepsi (känd) G Feberkramper R 56.0 Faktaruta Pat som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Krampanfall hos patient med AK- behandling/blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna beror på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Rekommendationer enligt RETTS EKG+ P-glukos Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation

11 RETTS©/Predicare Plötsligt påkommen huvudvärk -Samtidig kräkning -Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motorik -DBT >120 mmHg -Skalltrauma inom 48 h - Aktuellt missbruk (abstinens) -DBT >110 mmHg - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: 10. RETTS -Sensibilitetsstörning R20 -Tremor R25.1 Faktaruta Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/TIA byt till ESS 12 Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. huvudvärk, kräkning och motoriska bortfall. Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. Rekommendationer enligt RETTS Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation

12 RETTS©/Predicare Plötsligt påkommen huvudvärk -Kräkning -Anamnes på syncope -AK-beh eller blödningsbenägenhet -Akut debut -Enstaka kräkning utan andra symtom -Tidigare stroke -Skalltrauma Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov på gul och grön. Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtrycke efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk !! 11. RETTS - Yrsel och svindel R42 Faktaruta Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/TIA byt till ESS 12 Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig eller kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn under vårdtiden. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation EKG Rekommendationer enligt RETTS

13 RETTS©/Predicare Huvudvärk - Kräkning -Trauma - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - DBT >120 mmHg - Patient med intermittenta bortfall - Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för storkelarm - DBT >110 mmHg - Inget av ovanstående -Patienten uppfyller kriterier för strokelarm Processåtgärd hospitalt: Bladderscan på alla misstänkta färska stroke. Betänk ökad fallrisk och ökat omvårdnadsbehov. PK-INR, APTT på orange prio. Reevaluering: Vid återkommande symtom/bortfall under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. 12. RETTS -Stroke I64.9 -Neurologiskt bortfall/TIA G45.9 Faktaruta Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS EKG Strokelarm aktiveras enligt lokal algoritm vilket innebär att strokelarm kan utlösas oavsett medicinsk prioritet enligt RETTS

14 RETTS©/Predicare Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Debut < 24 h och rodnad+svullen+öm led - Omöjligt att flektera/extendera - Inopererat material/protes i värkande led - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Blododling vid feber >38,5º. Vid orange och gul prio kontaktas ortoped/akutläkare direkt. 13. RETTS -Ledvärk M25.5 Faktaruta Denna ESS används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration och ev förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller protes. Vid septisk artrit är oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen. Vid primärt trauma mot leden använd skadealgoritm. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Ställ alltid Frågan om Trauma mot Aktuell led Rekommendationer enligt RETTS

15 RETTS©/Predicare Nytillkommet neurologiskt bortfall -Urinretention -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom -Makroskopisk hematuri -Debut >12 h -Tidigare känd svårbehandlad smärta - Inget av ovanstående -Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan -Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope Processåtgärd hospitalt: Vid orange prioritet tas direkt kontakt med ortopedjouren/akutläkare om denna inte primärt handlägger patienten på akuten RETTS - Ryggsmärta M Smärtor i bröstrygg M54.6 Faktaruta Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver annat än smärtbehandling och rådgivning, från de som har en uppenbar bakomliggande orsak, som skall utredas och handläggas inom högre priogrupp. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ovan, kan man ofta hänvisa till annan vårdnivå än akutmottagningen. Vid oklar smärtlokalisation eller kombinerat med smärta i buken kan ESS 6 användas. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats, och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS EKG,urinsticka+ bladderscan Urinsticka

16 RETTS©/Predicare Kall extremitet -Ingen kapillär återfyllnad -Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Svår smärta plötslig debut -Svullnad och konsistensökning -Tidigare DVT/artäremboli -AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Inopererat material/protes -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Tag myoglobin och blododling om feber > 38,5 o. Patient med blödarsjuka, kontakta ansvarig läkare för prio. Vid misstanke/remiss om DVT, följ lokal DVT rutin. Vid bilateral bensvullnad: Tag EKG 15. RETTS -Smärta i extremitet M79.6 -Svullnad i extremitet R22.4 -Underbensödem R60.0 -Ödem UNS R60.9 -Extremitetsproblem Faktaruta Akut smärta i led utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Patienter men förmaksflimmer kan få kardiella embolier som occluderar extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg. Vid frossa och samtidig värk skall nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen är utesluten. Vid misstanke blododla direkt. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS

17 RETTS©/Predicare Hb < 90 - Feber >38,5 o och frossa nu eller före inkomst - Pyelostomi -Riklig makroskopisk hematuri -Buksmärtor - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Urinsticka på alla, urinoding på alla utom grön prio, blododling vid feber >38,5 o. Bladderscan vid misstanke om urinretention. KAD vid urinretention enligt rutin. Makroskopisk hematuri: följ lokal rutin 16. RETTS -Smärta vid vattenkastning R30 -Urinretention R33 -Hematuri R31 -Urinproblem Faktaruta De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS Hb

18 RETTS©/Predicare Plötslig debut av skrotal smärta <48 timmar -Trauma mot skrotum och kraftig smärta/ödem -Priapism -Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck -Måttlig till lindrig smärta -Svullen och/eller blödande penis - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Läkarkontakt direkt vid misstanke om testistorsion. 17. RETTS -Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) -Skrotal smärta -Smärta/svullnad ljumske Faktaruta Orsaken kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Tidig urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS

19 RETTS©/Predicare Attackhuvudvärk -Meningism/nackstelhet -Plötslig yrsel -Kräkning och/eller neurologiskt bortfall -Inoperad shunt - AK-behandling eller blödningsbenägenhet - Enstaka kräkning utan neurologiskt bortfall - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Om skalltrauma använd ESS 30. Vid misstanke om stroke/TIA använd ESS 12. Ta blododling på röd och orange prio och >38,5. Om Waranbehandling tag PK-INR 19. RETTS -Huvudvärk R51 Faktaruta Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/TIA byt till ESS 12 Attackhuvudvärk (singular) är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt och inte i attacker (plural). Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en refektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS

20 RETTS©/Predicare Multipla syncope -Enstaka syncope - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtrycke efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk !! 20. RETTS -Svimning/kollaps R55 -Syncope Faktaruta Fråga eftertrauma i anamnesen Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Svimning är ett mycket vanligt symtom och kan bedömas enbart med anamnes och ett kliniskt status, för att avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom (svimningskänsla) och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Patienter som haft förkänning vid svimning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är ua. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation EKG Rekommendationer enligt RETTS

21 RETTS©/Predicare Gravid och buksmärta av intervallkaraktär -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Gravid > V 20 och vaginal blödning -Låg buksmärta av intervall karaktär -Hb < 90 - Vaginal blödning hos icke gravid - Gravid < V20 och vaginal blödning - Inget av ovanstående -Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient -Hb <70 Processåtgärd hospitalt: Blodstatus med CRP på gul och grön prio. PK-INR och APTT på orange prio. Blodgrupp på röd och orange prio. Svält och vätska enligt PM. Graviditetstest på fertila kvinnor 21. RETTS -Underlivsbesvär hos kvinnor -Graviditet -Vaginal blödning Faktaruta Denna algoritm/ESS skiljer sig från Buksmärta ESS 6 då den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött foster hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att METTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS Hb

22 RETTS©/Predicare Pulserande blödning -Misstänkt penetrerande ögonskada -Misstänkt skelettskada huvud/hals -Blödning från hörselgång -Kraftig och ökande svullnad i regionen -Sväljningssvårigheter -Berusad patient/intoxikerad -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Sensibilitetsnedsättning i extremitet -Djup sårskada som behöver sutureras -Medvetslöshet/amnesi i samband med skada -Misshandel kan lägst bli gul - Ytliga skador och inget av ovanstående -Hängning/strypningsförsök -Penetrerande skada huvud/hals -Brännskada/kemskada inhalationsskada Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox- prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. 30. RETTS -Skada/trauma Huvud S09.9 -Skada nacke/hals S11.9 -Hängning/strypning Y20.99 Faktaruta Vid skada mot huvud/hals är det viktigt att fråga efter ev AK behandling eller blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS Överväg traumalarm

23 RETTS©/Predicare Stark andningskorrelerad thorakal smärta -Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång -Urinstämma och/eller kraftig hematuri -Halsvenstas -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Sensibilitetsnedsättning i extremitet - Djup sårskada som behöver sutureras -Misshandel kan lägst bli gul -Misstanke om fraktur - Ytliga skador och inget av ovanstående -Penetrerande skada på bål -Instabilt bäcken -Instabil bröstkorg -Ryggskada med neurologisk påverkan Processåtgärd hospitalt: Bladderscan vid misstanke om urinstämma eller hematuri. Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. 31. RETTS -Skada Thorax/rygg S29.9 -Skada buk/bäcken S39.9 Faktaruta Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS Överväg traumalarm

24 RETTS©/Predicare Pulserande blödning -Svår smärta, kompartmenttecken -Infektionstecken och smärta vid flexion/extension -Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur -AK-behandling eller blödningsbenägenhet -Nedsatt distalstatus - Djup sårskada som behöver sutureras -Misstanke om fraktur/ledluxation -Misshandel kan bli lägst gul prio -Amputation ovan hand -Minst 2 frakturer på långa rörben -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox- prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. 33. RETTS -Skada Hand/arm S69.9 -Skada axel S43.0 Faktaruta Med långt rörben menas, humerus medan radius och ulna räknas som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Överväg traumalarm Rekommendationer enligt RETTS Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation

25 RETTS©/Predicare Pulserande blödning -Svårbehandlad smärta, kompartmenttecken. -Infektionstecken och smärta vid flektion/extension -Kraftigt svullnad och konsistensökning -Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur -Ak-behandling eller blödningsbenägenhet -Nedsatt distalstatus -Misstanke om fraktur/ledluxation -Djup sårskada som behöver sutureras -Misshandel kan bli lägst gul prio -Inget av ovanstående -Amputation ovan fotled -Minst 2 frakturer på långa rörben Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox- prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. 34. RETTS -Skada Höft/lår S79.9 -Skada knä/underben S89.9 -Skada fot S99.9 Faktaruta Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Rekommendationer enligt RETTS Överväg traumalarm Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation

26 RETTS©/Predicare Brännskada/frätskada < 18% -Symtomgivande rökinhalation - Begränsad bränn/frätskada <9% -Elolycka hushålls-el -Blixtnedslag -Brännskada/frätskada > 18% -Brännskada/frätskada ansikte/hals -Inhalationsskador av kem/ het brandrök -Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os -Elolycka högspänning -Svullnad i ansikte/tunga Processåtgärd hospitalt: Tag COHb vid rökskada och anamnes på CNS symtom. På röd prio tag Myoglobin. 35. RETTS -Brännskada/frätskada T30 -Inhalationsskada T59 -Kemskada T65 -Elolycka T75.4 -Blixtnedslag T75 Faktaruta Vid kemolyckor beakta risken för kontamination av personal och utrustning. Beslut om sanering sker prehospitalt. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHB. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Symtom i samband med rökinhalation som anses allvarliga kan vara CNS symtom (tidigare medvetandeförlust) eller svår hosta, dyspne. Med högspänning menas här allt över vanlig hushållsel 230V. Rekommendationer enligt RETTS Överväg traumalarm Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation

27 RETTS©/Predicare Penetrerande skada -Infekterat öga med feber o värk -Frätskador eller risk för - Skada som måste sutureras* -Plötslig synnedsättning/synförändring Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. *överväg bedömning av plastikirurgisk kompetens. Följ lokala PM för handläggningsnivå PV/specialistvård 37. RETTS -Skada på öga S05 -Infektion öga H05.9 -Ögonproblem Faktaruta Skada på ögat skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av PV karaktär. Skador kring ögat kan primärbedömmas av annan läkare. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Frätskada skall sköljas Rekommendationer enligt RETTS

28 RETTS©/Predicare  SpO2<90% med 02 eller ofri luftväg  AF >30 eller < 8/minut  Puls >130/min  Systoliskt BT < 90mmHg  RLS >3 eller GCS <12  Neurologiskt bortfall  Ryggskada med neurologiskt bortfall  Penetrande våld på huvud, hals eller bål  Instabil bröstkorg  Minst 2 frakturer på långa rörben  Instabilt bäcken  Amputation ovan hand eller fot  Trauma med rökskada eller brännskada >18%  Trauma med drunkning eller nedkylning 39. RETTS-T Traumalarmsaktiveringsalgoritm Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm (Nivå1)  Bilolycka, avkröning med viss hastighet >70/h med bälte eller utlöst krockkudde >50 km/h utan bälte eller utlöstkrockkudde  Fordonet voltat, personen fastklämd  Utkastad ur fordonet  Dödsfall i samma fordon  MC/Mopedolycka >30km/h  Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon  Fall från höjd > 3 meter Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport från ambulans. Larmssk aktiverar larmnivå. Vid ankomst genomförs Reevaluering på akutmott/sjukhus Inget rött kriterium och ett eller flera i orange: Orange traumalarm (Nivå 2). Processåtgärd hospitalt: Den slutliga traumanivån sker på sjukhus. Prehospitalt anges endast larmnivån på traumateamsaktiveringen

29 RETTS©/Predicare Misstanke om allvarlig intoxikation -Intag av substans i suicidsyfte -Intag av känd giftsvamp -Buksmärta -Kräkningar - Accidentiellt intag av okänd substans, eller i låg dos av känd substans. - Oskadad Processåtgärd hospitalt: Tag sk intoxprover enligt lokal rutin utöver prover enligt RETTS. Leverprover+APTT+PK-INR på Orange. 40. RETTS -Förgiftning av andra substanser UNS T50.9 -Förgiftning alkohol T51.9 -Förgiftning svamp T62.0 Faktaruta Vid känt suicidförsök eller misstanke om det måste särskild övervakning övervägas. Överväg alltid behov av kuratorskontakt och/eller uppföljning i öppenvård. Överväg eventuell LVM-anmälan. Be patienten ange sannolik svamptyp och be eventuella anhöriga att ta hand om eventuella rester för att visa svampkunnig inom sjukvården. Konsultera gärna den svampbok patienten själv använt vid plockning. Ange noggrant tidpunkt för intag av svamp/måltid. Ange alltid tidpunkt för intag av toxisk/a substans/er. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS EKG

30 RETTS©/Predicare Bett av djur med potentiellt gift. -Tidigare anamnes på allvarlig allergisk reaktion av bett eller sting - Stick/bett i svalg eller munhåla - Kraftig lokal reaktion av bett -Anafylaktisk reaktion - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Vilket djur har attackerat patienten ? Dokumentera. 41. RETTS -Toxiska effekter av djur UNS T63.9 -Stick och bett av djur Faktaruta Det som är mest akut vid bett eller sting av djur är att patienten kan drabbas av anafylaktisk reaktioner. Denna reaktion brukar indelas i nedanstående faser och kan vara till stöd i handläggningstempot och de åtgärder som skall sättas in. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Rekommendationer enligt RETTS Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation

31 RETTS©/Predicare Fysisk misshandlad kan blir lägst GUL - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet Processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest, PK och APTT på orange 42. RETTS -Fysisk misshandel T74.9 Faktaruta Misshandel skall alltid tas på största allvar. Inte sällan föreligger också andra problem hos både patient och den som utfört misshandeln. Alkohol och droger är inte ovanligt. Det är därför extra viktigt att hantera patienten med viss skärpa eftersom det kan föreligga saker som påverkar risk och förlopp, som inte kommer fram vid första anamnesförsöket. I övrigt hanteras misshandel i den algoritm som gäller för den klassificerande skadans lokalisation och ev. vitalparametrar. Erbjud alltid kuratorskontakt. Fotografera vid behov, föreslå polisanmälan. Följ lokala PM för rättsintyg. Med blödningsbenägenhet menas behandling med Waran, LMWH, ASA och Plavix i kombination eller känd blödningsbenägenhet av annan orsak Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS Traumalarm kan övervägas enligt RETTS-T

32 RETTS©/Predicare Svullnad i huvud/halsregion -Klåda i svalg -Tidigare anafylaktisk reaktion -Måttlig klåda och urtikaria utan progress -Symtomdebut >120 min - Lokal urtikaria utan progress -Anafylaktisk reaktion -Petekier och infektionstecken Processåtgärd hospitalt: Patienten skall undersökas så avklädd som möjligt. 43. RETTS -Allergi T78.4 -Läkemedelsreaktion UNS T88.7 -Exantem R21 Faktaruta Anafylaktisk reaktioner oavsett orsak brukar indelas i olika faser. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Petekiala utslag är ingen speciell sjukdom. Det är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS Minst 1 PVK i armveck Minst 1 PVK i armvecket Minsta 1 PVK i armvecket

33 RETTS©/Predicare Skällande hosta - Feber >38.5 o och frossa nu eller före inkomst -Misstanke om epiglottit, dvs andningspåverkan och svårighet att svälja - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: PVK på orange eller högre 44. RETTS -Akut laryngofaryngit J06.9 -Halsont Faktaruta Faryngit/laryngit finns ofta hos vuxna medan hos barn förekommer mer epiglottit och pseudokrupp (subglottisk laryngit). Vanligast är virus. Viktigt är att utesluta epiglottit men dessa symtom skall fångas av RETTS vitalparametrar (stridor). Frossa är en känsla av frysning och samtidiga skakningar. Om hemoptys eller blödning: byt algoritm till Nr 3 Rekommendationer enligt RETTS Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation

34 RETTS©/Predicare Feber >38.5 o och frossa nu eller före inkomst -Rodnad och svullen proc. mastoideus -Samtidigt nackstel - Purulent flytning ur hörselgången - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: 45. RETTS -Mellanöroninflammation H67.8 -Främmande kropp öra T16 -Öronproblem Faktaruta Frossa är ett symtom och tecken som definieras som en känsla av frysning och samtidiga skakningar. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS CRP vid feber eller frossa

35 RETTS©/Predicare Främmande kropp som misstänks hamnat längre bak/ner i nedre luftvägarna -Oförmåga att svälja sin saliv, smärta, allmänpåverkan -Nedsvalt knappcellsbatteri -Främmande kropp som sitter kvar i näsan -Sväljningssvårigheter men sväljer saliv -Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: PVK på orange eller högre prio 46. RETTS -Främmande kropp i näsa T17.1 -Främmande kropp i luftväg T Näsproblem -Främmande kropp i esofagus T18.1 Faktaruta Knappcellsbatteri sväljs ibland av barn. Batteriet skapar en svag ström mellan - och + pol vilket skadar slemhinna och vävnad runt omkring. Viktigt att batteriet snabbt avlägsnas med gastroscopi för att förhindra svår esofagusskada. Likaså kan magneter som också ibland svälj av barn skada tarmen. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS

36 RETTS©/Predicare Infektionstecken och svår smärta -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Immunosupprimerad patient -Patient med feber >38,5 o + anamnes på inopererat material - Kraftig lokal infektion - Inget av ovanstående -Petekier + infektionstecken enligt orange ruta Processåtgärd hospitalt: Blododling på alla med feber >38,5º 47. RETTS -Infektion UNS B99 -Feber R50.9 -Lokal infektion Faktaruta Infektionssymtom som försämras med påverkan av vitalparametrar pga spridning till blodet (sepsis) är ett mycket allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd. Ursprung ifrån luftvägar, urinvägar, sår eller bukorgan. Tidig diagnos av sepsis och insättande av antibiotika är avgörande för patientens överlevnad! Infektionstecken i kombination med svår smärta kan vara ett tecken på invasiv streptokockinfektion, vilket därför skall prioriteras. Petekiala är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga Immunosupprimerad patient (cytostatika- eller kortisonbehandlad eller känd immunbrist) med infektionstecken har ökad risk för allvarlig infektion. Inopererat material så som t.ex katetrar innebär alltid en ökad risk för allvarlig infektion Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS Urinsticka Urinsticka+CRP

37 RETTS©/Predicare Hb < 70 - Hb < 90 - Hb > 90 Processåtgärd hospitalt: Urinsticka på gul eller högre prio. Bastest o blodgruppering, PK o APPT på orange patient 48. RETTS - Anemi D64.9 Faktaruta De flesta patienter som söker på akutmottagningen med denna kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Man kan använda det Hb som anges på remissen för sin prioritering enligt RETTS. Orange patient görs alltid kontroll på Hb på akutmottagningen i direkt anslutning till triage. Rekommendationer enligt RETTS Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Hb

38 RETTS©/Predicare Buksmärta -Kussmalandning -Acetondoft -Anamnes på medvetandepåverkan -P-glukos > 25 - Kräkningar -Diarré -Syncope i anamnesen -P-glukos Inget av ovanstående - P-glukos < 15 Processåtgärd hospitalt: PVK på gul eller högre prio. Starta initiera åtgärder enligt lokalt PM för hyperosmolära tillstånd eller ketoacidos 49. RETTS -Diabetes E14 -Hyperglukemi R73.9 Faktaruta Patienter med hyperglukemi (hyperosmolärt tillstånd) eller diabetesketoacidos kan uppvisa varierande symtom och tecken. Ibland misstänker man därför initialt andra bakomliggande diagnoser. Cerebrala, cirkulatoriska, respiratoriska och gastrointestinala symtom är vanliga. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta som ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS P-glukos+EKG P-glukos

39 RETTS©/Predicare P-glukos < 3 -Insulinöverdosering - Misstänkt insulinöverdosering men normalt P-glukos -I kombination med po antidiabetika - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Sätt PVK på gul eller högre prio. Förbered glukosinfusion med 30% glukos vid orange eller högre prio. Vid RLS 1 och relativt opåverkad patient kan po dryck och föda ges (mjölk och smörgås). 50. RETTS -Hypoglykemi E16.2 Faktaruta Hypoglukemi är oftast kopplat till känd diabetes mellitus. Symtomen debuterar ofta snabbt och ibland med vegetativa, psykiatriska och/eller andra CNS symtom. Snabb diagnos och snabb åtgärd är viktigt. Om effekten av behandling med glukos uteblir så skall differentialdiagnos övervägas. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS P-glukos

40 RETTS©/Predicare Kräkning och diarré -Frossa och feber i anamnesen -Ej tagit cortison - Infektionsanamnes men tagit cortison enligt ordination Processåtgärd hospitalt: Sätt 1000 ml NaCl med infusionshastighet 120 min på Orange eller högre prio. Förbered steroidbehandling. Följ lokalt PM (binjurebarkssvikt) 51. RETTS -Känd binjurebarkssvikt E27.1 -Immunbrist (immunosupression) D84.9 Faktaruta Binjurebarksvikt kan förekomma i primär eller sekundär form. Dessa patienter är särskilt känsliga vid sjukdomstillstånd som feber, gastroenterit, hypovolemi etc. Deras normala försvar i form av aktivering av binjurbark vb. är utslagen eller nedsatt. Patienter med binjurbarkssvikt står ofta på substitution som i samband med sjukdom ofta justeras upp enligt ett schema som patienten sköter själv. Detta kan ibland vara otillräckligt vilket gör att patienten behöver handläggas med hög prioritet eftersom tillståndet snabbt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd p.g.a. cirkulatorisk chock. I samhället finns det alltfler patienter som av olika skäl har immunosupprimerande behandling. Viktigt är att man redan vid ankomst dokumenterar om det föreligger immunosupression eller ej och vid behov vidtar de åtgärder som finns utarbetade på det sjukhus patienten befinner sig på. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS PVK+EKG

41 RETTS©/Predicare Svår ångest -Psykotiskt beteende - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Överväg alltid annan ESS om det finns misstanke om somatisk orsak till psykiatriska symtom. 52. RETTS -Ospecifik psykisk ohälsa F09 Faktaruta Viktigt att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak när man inte vet vilken ESS som man kan använda. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker till symtom och tecken från CNS. Överväg alltid förgiftning som orsak till psykiska symtom. Finns det trauma eller misshandel i anamnesen. Är patienten missbrukare finns det alltid en ökad risk för strukturella orsaker i CNS till psykiska symtom. Finns det tecken till metabol encephalopati som vid sepsis, leversvikt etc. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Rekommendationer enligt RETTS

42 RETTS©/Predicare Subakut insättande sjukdom UNS < 12 timmar -Avvikande beteende - Inget av ovanstående - Akut insättande sjukdom UNS Processåtgärd hospitalt: Överväg byte till annan ESS. 53. RETTS -Ospecifik sjukdom UNS R69 -Sjukdomskänsla trötthet R53 -Fallbenägenhet R29.6 -Hälsoundersökning Z00 -Intyg misshandel Faktaruta ESS 53 är en ospecifik ESS och det är viktigt att inte slentrianmässigt använda denna kontaktorsak. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatri, misshandel, sociala förhållande, infektion, skador UNS, förgiftningar etc. Ibland står man inför en situation där man initialt har svårt att avgöra sökorsak, symtom och tecken. Tidigare har man på många akutmottagningar använt ”nedatt AT” som ett sökbegrepp. Denna sökorsak finns inte i RETTS och inte heller inom ICD-10 systemet. Den får därför inte användas utan man måste fundera över att göra en skarpare analys av patienten. Rekommendationer enligt RETTS Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation

43 RETTS©/Predicare Patient som ankommer vårdgivare utan ambulans eller annan sjuktransport kan hanteras enligt ESS 60. Man gör i ESS 60 fall en omvänd process där ESS används primärt för bedömningen och preliminär prio. Högre vårdbehov Akuta symtom < 7d som ej tas upp i blått fält Påverkad ABCDE Anamnes feber/frossa Kronisk sjukdom Kron. läkemedelsbeh. Immunosuppression Bröstsmärta Buksmärta Hematuri Kräkning Diarré Djup sårskada Yrsel/falltendens Näsblödning Annan blödning från luftvägen Måttlig till svår smärta Pat som inte kan stå/gå Patient > 75 år Lägre vårdbehov Symtom > 7d opåverkad patient Opåverkad ABCDE Tidigare frisk Förlorat receptläkemedel Ytliga lokala sårskador Kronisk värk Recept Intyg ÖLI utan andra symtom Lindriga ÖNH symtom Lokal lindrig värk utan andra symtom. Lindriga psykiska symtom 60. RETTS - Pre-triage Faktaruta Patienter som söker spontant/akut utgör en heterogen patientgrupp där det kan vara svårt att bedöma det aktuella vårdbehovet. Därför kommer flertalet som söker att genomgå komplett process enligt RETTS. Om man befinner sig på vårdcentral eller jourcentral där man i huvudsak har ett uppdrag att hantera mindre akut sjuka patienter kan det finnas skäl att använda en pre-triage modell i flödet. På vårdcentral eller jourcentral kan ESS 60 användas som flödesdelare för att bedöma behovet av högre vårdnivå (akutmottagning). Äldre patienter har en ökad risk för komplikationer, biverkningar och kan ha svårt att redogöra för symtombilden. Detta medför att åldern blir en faktor som spelar roll för handläggningen. Komplett process inkl ABCDE Kan utgöra PV Rekommendationer enligt RETTS vid primärvårdstrige

44 RETTS©/Predicare TNI > TNI > bröstsmärta - Hb < 70 - S-Na <125 - S-K > 5.5 eller <2,7 - P-glukos 25 - Laktat >5.0 - CRP>200 - PK-INR >3.0 - Paracetamol > referens för antidotbehandling Processåtgärd hospitalt: Patienter som erhållit prioritetsnivå GUL eller lägre och provsvar visar avvikande värde enligt ESS 70 skall upprioriteras till ORANGE. Om det finns misstanke om tekniskt fel i provet skall detta alltid tas om. Om patienten remitteras in från annan vårdgivare med ett Lab-värde enligt ESS 70 skall de prioriteras Orange tills akutens egna analyser är klara. Om detta inte anses medicinskt motiverat med Orange skall ansvarig läkare besluta om att lägre prioritetsnivå än vad som rekommenderas enligt ESS 70. Detta skall dokumenteras och signeras. Vid förhöjt S-kreatinin skall bladderscan utföras. 70. RETTS - Provsvarsalgoritm Faktaruta Inom akutsjukvården finns det en ökad tillgång till patientnära analyser. Detta ställer högre krav på snabb bedömning och åtgärd eftersom vissa har ett starkare prediktivt värde än andra.

45 -Påtaglig hämning -Aktuell allvarlig suicidhandling -Påtaglig emotionell labilitet -Psykotiska symtom -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Stor fara för sig själv/andra -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Uttalade suicidtankar -Emotionell labilitet -Svår ångest/oro som hämmar det vardagliga livet -Tydlig social isolering -Förekomst av suicidplaner -Suicidimpulser -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Måttlig fara för sig själv/andra -Aktuell svår somatisk sjukdom -Svårighet att känna glädje, lust, intresse -Asteni (trötthet/uttröttbarhet, irritabilitet) -Påtaglig sömnstörning -Koncentrationsvårigheter -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan -Viktförändring (viktnedgång, viktuppgång) -Isoleringstendenser -Som medfört signifikant psykiskt lidande eller nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden - Inget av ovanstående Processåtgärd: Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak 80. RETTS - Nedstämdhet R45.2 Faktaruta Nedstämdhet är den vanligaste sökorsaken inom psykiatrin. Den är relevant när den förekommer större delen av dagen under 2 veckor. Det är en förändring av patientens habitualtillstånd och påverkar livssituationen. Minskat intresse, lust och nöje (anhedoni) är vanligt. Skuldkänslor, irritabilitet, energilöshet, sömnsvårigheter kan förekomma. Patienter med nedstämdhet och melankoli (psykomotorisk hämning) skall prioriteras pga hög suicidrisk. Patienter med misstänkt hög suicidrisk, särskilt i kombination med missbruk, skall också prioriteras. Mycket vanligt med samsjuklighet mellan nedstämdhet och missbruk. Omfattande anamnes är viktig vid misstanke om påtaglig nedstämdhet/patient som tidigare utfört allvarligt suicidförsök/patient med bipolär sjukdom/patient med känd psykossjukdom. Suicidriskunderlaget skall utföras på alla patienter. Rekommendationer enligt RETTS Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, missbruk Som ovan RETTS©/Predicare

46 -Desorienterat/förvirrat beteende -Rapid cycling/aktuellt blandtillstånd -Påtaglig emotionell labilitet -Påtaglig tankeflykt, forcerat talflöde -Aktuell allvarlig suicidhandling -Grandiositet -Psykotiska symtom -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Stor fara för sig själv/andra -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Ökad energi, upprymdhet -Emotionell labilitet -Påtaglig sömnstörning -Tankeflykt, snabbt tankeförlopp -Suicidimpulser -Förekomst av suicidplaner -Uttalade suicidtankar -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Överdrivet självförtroende -Uttalat socialt riskfyllt beteende -Måttlig fara för sig själv/andra -Aktuell svår somatisk sjukdom -Irritabilitet -Minskat sömnbehov -Lättdistraherad -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan -Pratsamhet -Ökat socialt beteende -Som medfört signifikant psykiskt lidande eller nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden -Anamnes på mani/hypomani utan nu aktuella problem samt kontakt med öppenvård Processåtgärd: Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak 81. RETTS - Mani/Hypomani F30.2 Faktaruta Vid mani/hypomani är grundstämningen övervägande förhöjd eller expansiv. Det är en förändring från normaltillståndet och har varat minst under fyra dagar. Patienten har ökat självförtroende eller grandiositet, kroppslig rastlöshet, minskat sömnbehov, ökad pratsamhet, är lättdistraherad och okoncentrerad. Tillståndet påverkar patientens liv. Vid mani är sjukdomsbilden grav, ofta saknas sjukdomsinsikt. Tankeflykt, snabba associationer, psykotiska symptom, logorré kan förekomma. Impulsivitet är inte ovanlig. Samsjuklighet mellan mani/hypomani och missbruk är mycket vanligt förekommande. Olika former av missbruk samt abstinens således viktig differentialdiagnos. Rapid cykling innebär ≥ 4 svängningar per år av depression och hypomani/mani. Vid blandtillstånd mellan hypomani, mani och nedstämdhet, där mycket hastiga svängningar kan förekomma är det särskilt viktigt att beakta suicidrisk. Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, missbruk Som ovan Rekommendationer enligt RETTS RETTS©/Predicare

47 -Påtaglig emotionell labilitet -Aktuell allvarlig suicidhandling -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Stor fara för sig själv/andra -Påtagliga tvångstankar och/eller tvångshandlingar -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Emotionell labilitet -Svår ångest efter traumatisk händelse -Omfattande och/eller pågående paniksyndrom -Förekomst av suicidplaner -Uttalade suicidtankar -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Svår ångest/oro som hämmar det vardagliga livet -Pågående tvångstankar och/eller tvångshandlingar -Fobiutlöst svår ångest -Suicidimpulser -Måttlig fara för sig själv/andra -Retrosternal smärta -Aktuell svår somatisk sjukdom -Irritabilitet -Påtaglig sömnstörning -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan -Förekomst av ångest eller oro -Fobi som medfört ångest, oro -Som medfört signifikant psykiskt lidande eller nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden -Tidigare anamnes på ångest eller oro, specifik fobi -Muskelspändhet - Processåtgärd: Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak Om somatiska symtom tillkommer överväg byte av ESS ev ESS 5 vid bröstsmärta Ny reevaluering av vitalparametrar när dessa faller ut vid ankomst 82. RETTS - Ångest F41.9 Faktaruta Ångest/orostillstånd kan i hög grad begränsa funktionsnivån hos patienten. Panikattack/paniksyndrom innebär en avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag där några av följande vanliga symtom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom tio minuter; Hjärtklappning, svettning, darrning eller skakning, hyperventilation, kvävningskänsla, smärta eller obehag i bröstet/magen, rädsla att mista kontrollen eller bli tokig, dödsskräck. Retrosternal smärta (bröstsmärta med smärtutstrålning till vänster arm, käke, mot ryggen till och som förvärras vid djupandning) kan förekomma, därför är det viktigt att utesluta kardiologiska orsaker. Specifik fobi innebär avgränsad rädsla t ex för råttor, spindlar, blod osv som utlöser en panikreaktion, hålls kvar av det yttre objektet och orsakar påtagligt lidande. Social fobi; rädsla för sociala situationer, att framträda inför andra. Medför inte sällan isoleringstendenser. Missbruk/beroende (abstinens) är en vanligt förekommande differentialdiagnos. Användning av alkohol eller narkotika kan utlösa svår ångest och det är viktigt att få omfattande anamnes för att kunna utesluta drogrelaterad ångest. Rekommendationer enligt RETTS Som nedan Som nedan + EKG vid förekomst av retrosternal smärta Som nedan Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, missbruk RETTS©/Predicare

48 -Förändrad dygnsrytm -Insomningssvårigheter -Svårigheter att fortsätta sova/täta uppvaknanden -Sömnproblem utan nu andra symtom -Desorienterat/förvirrat beteende -Påtaglig emotionell labilitet -Aktuell allvarlig suicidhandling -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Psykotiska symtom -Stor fara för sig själv/andra -Emotionell labilitet -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Suicidimpulser -Förekomst av suicidplaner -Uttalade suicidtankar -Svår ångest/oro som hämmar det vardagliga livet -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Måttlig fara för sig själv/andra -Aktuell svår somatisk sjukdom -Irritabilitet -Substansbetingad sömnstörning -Påtaglig/omfattande sömnproblematik -Koncentrationssvårigheter -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan -Mardrömmar -Som medfört signifikant psykiskt lidande eller nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden -Stressrelaterade besvär Processåtgärd: Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak 83. RETTS - Sömnstörning G47.9 Faktaruta Sömnstörning ingår ofta i andra psykiska störningar eller somatiska sjukdomar samt vid en stressfylld social situation. Hypersomni, hyposomni och parasomni är vanligt förekommande sömnrubbningar i befolkningen. Hypersomni innebär onormal sömnighet vilket visar sig i förlängd nattsömn, uttalad sömnighet dagtid, eller ett ovälkommet behov av att sova under dagtid. Symtom som skall ha varat minst en månad. Hyposomni innebär förkortad sömntid under dygnet vilket kan inkludera insomningsbesvär, orolig ytlig sömn, multipla uppvaknanden samt för tidigt uppvaknande. Parasomni innebär ett onormalt beteende eller fysiologiska händelser som inträffar under sömnen eller i övergången mellan sömn och vakenhet. Mardrömmar är en form av parasomni. Alkohol och annat missbruk vanlig orsak till sömnstörning. Omfattande anamnes är av stor vikt för att utesluta bakomliggande orsaker. Rekommendationer enligt RETTS Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, missbruk Som ovan RETTS©/Predicare

49 -Desorienterat/förvirrat beteende -Katatoni, störd motorisk aktivitet -Påtaglig emotionell labilitet -Uttalade hallucinationer, vanföreställningar eller formella tankestörningar -Aktuell allvarlig suicidhandling -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Desorganiserat tal -Stor fara för sig själv/andra -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Emotionell labilitet -Hallucinationer, vanföreställningar eller formella tankestörningar -Uttalade suicidtankar -Minskad sjukdomsinsikt -Förekomst av suicidplaner -Svår ångest/oro som hämmar det vardagliga livet -Suicidimpulser -Måttlig fara för sig själv/andra -Ohållbar situation p.g.a. patientens tillstånd -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Aktuell svår somatisk sjukdom Kronisk störd verklighetsuppfattning med: -Förekomst av psykotiska symtom, sjukdomsinsikt och nu hjälpsökande -Påtaglig sömnstörning -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan -Förändrad funktionsnivå, nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden Processåtgärd: Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak 84. RETTS - Störd verklighetsuppfattning F23.0 Faktaruta Störd verklighetsuppfattning är vanligt förekommande vid psykossjukdomar, affektiva sjukdomar och missbruk. Den kan förekomma i form av hallucinos (hörsel, syn, lukt, smak, taktil) eller vanföreställningar som kan vara bisarra. Desorganiserat tal, katatoni eller negativa symtom (egenskaper som tas ifrån personen/bortfallssymtom) kan förekomma. Förekomst av katatoni kan visa sig i motorisk orörlighet, överdriven motorisk aktivitet, besynnerliga frivilliga rörelser eller mutism (oförmåga att tala). Det är vanligt med samsjuklighet, störd verklighetsuppfattning och missbruk, som kan förvärra tillståndet. Viktigt med tydlig anamnes för att fånga upp/utesluta drogrelaterad psykos. Det kan finnas allvarliga bakomliggande somatiska, neurologiska orsaker till symtomen. Var därför uppmärksam på tecken på cerebral påverkan eller kroppslig sjukdom. Rekommendationer enligt RETTS Som nedan Som nedan + P-glukos och temp vid misstanke om katatoni Som nedan Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, missbruk -Tidigare anamnes på psykos sjukdom. Ej förekomst av psykotiska symtom och nu hjälpsökande RETTS©/Predicare

50 -Desorienterat/förvirrat beteende/konfusionell -Påtaglig emotionell labilitet -Påtagliga abstinenssymtom -Aktuell allvarlig suicidhandling -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Uttalade psykotiska symtom -Stor fara för sig själv/andra -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Svår ångest/oro som hämmar det vardagliga livet -Psykotiska symtom -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Uttalade suicidtankar -Suicidimpulser -Emotionell labilitet -Förekomst av suicidplaner -Måttlig fara för sig själv/andra -Abstinenssymtom -Påverkat allmäntillstånd -Enstaka hematemes (blodkräkning)/melena (mörkfärgad avföring efter blödning) -Aktuell svår somatisk sjukdom -Ångest relaterad till drogintag -Påtaglig sömnstörning -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan -Önskemål om avgiftning/abstinensbehandling hos patient med alkohol/substanspåverkan utan allvarligare symtom -Som medfört signifikant psykiskt lidande eller nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden -Alkohol/substanspåverkan utan allvarligare symtom -Anamnes på beroende eller missbruk utan nu aktuella problem - Processåtgärd: Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak Ny bedömning av Puls, POX, BT, RLS var minut på patient med gul eller orange priograd. Ny bedömning av Puls, POX, BT, RLS var minut på patient med blå eller grön priograd. Alkometer skall upprepas vb 85. RETTS - Missbruk/Beroende F10-17 Faktaruta Substansmissbruk inkluderar alkohol, droger eller läkemedel. De kan påverka patientens fysiska och psykiska hälsa. Substansmissbruk kan vara ett livslångt tillstånd och patienterna kan ha flera återfall. Viktigt med uppmärksamhet på eventuell förekomst av somatiska, neurologiska skador. Anamnes på Delirium Tremens (DT) och epileptiska anfall (EP) är viktigt eftersom det är allvarliga tillstånd. Karakteristiska symtom vid DT är plockighet, vanföreställningar, stark oro, konfusionstillstånd, syn- och hörselhallucination. Även ökat blodtryck och måttlig temperaturökning är vanligt förekommande. Vid tecken på abstinens eller tidigare förekomst av DT eller EP bör också medicinering påbörjas snarast. Wernicke-Korsakoffs syndrom (bl.a förvirring, ostadig gång och dubbelseende/nystagmus) är orsakat av tiaminbrist vilket leder till degeneration av neuronerna. Detta förekommer vid tungt alkoholmissbruk. Behandling med tiamin ska påbörjas så fort som möjligt. Patient som inkommer för läkarutlåtande enligt 9 § LVM skall prioriteras enligt aktuellt psykosomatiskt tillstånd. LVM-anmälan enligt 6 § LVM skall övervägas Rekommendationer enligt RETTS P-glukos, temp, urinsticka vid förvirrat/konfusionellt beteende P-glukos, temp vid misstanke om Delirium Tremens Som nedan Som nedan + P-glukos och temp vid påverkat allmäntillstånd Som nedan Alkometervärde U-tox vid misstanke om drog/substanspåverkan RETTS©/Predicare

51 -Desorienterat/förvirrat beteende -Påtaglig emotionell labilitet -Aktuell allvarlig suicidhandling -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Stor fara för sig själv/andra -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Emotionell labilitet -Utåtagerande beteende -Suicidimpulser -Förekomst av suicidplaner -Uttalade suicidtankar -Blödning (ytlig sårskada) -Svår ångest/oro som hämmar det vardagliga livet -Drogpåverkad -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Måttlig fara för sig själv/andra -Aktuell svår somatisk sjukdom -Irritabilitet -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan -Som medfört signifikant psykiskt lidande eller nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden -Tidigare anamnes på självskadebeteende utan nu aktuella problem eller förekomst av direkta symtom Processåtgärd: Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak Rengöring, omläggning av eventuell ytlig sårskada direkt efter triage 86. RETTS - Självskadebeteende F91.9 Faktaruta Självskadebeteende är ett beteende som innebär att personen avsiktligt utsätter sin kropp för skada, exempelvis genom att skära eller bränna sig själv. Orsaken till beteendet är inte alltid tydlig för den som utför handlingen. Självskadebeteenden är däremot mycket sällan försök att ta sitt liv. Den yttersta funktion skadandet fyller är att hantera övermäktiga känslor. Känslor som får beskrivas som fritt flytande ångest. Många med självskadebeteende upplever att de outhärdliga känslor de plågas av lindras, eller blir mer uthärdliga då de ersätts av kroppslig, och kanske lite mer begriplig, smärta. Självskadebeteende kan förekomma vid svår ångest och impulsivitet. Självskadebeteende är också ett vanligt symtom vid vissa personlighetsstörningar. Personer med borderline personlighetsstörning kan vid tydlig, aktuell emotionell instabilitet ha ökad risk för att tillfoga sig själv (allvarlig) kroppsskada. Påverkan av alkohol, benzodiazepiner kan öka risken för självskadebeteende eftersom de sänker impulskontrolltröskeln. Vid triagering är det av stor vikt att patienten tillfrågas om anledningen till det aktuella självskadebeteendet samt tillvägagångssätt och omfattning. Det är också viktigt med anamnes på tidigare självskadebeteende eller självdestruktiv handling. Rekommendationer enligt RETTS Som nedan Som nedan + extra uppmärksamhet på patientens eventuella skador. Vid otydlig skadebild skall läkare tillkallas. Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, missbruk RETTS©/Predicare

52 -Nyligen debuterad påtaglig muskelsvaghet -Vanföreställningar, påtagligt störd kroppsupplevelse -BMI  14 -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Påtaglig emotionell labilitet -Aktuell allvarlig suicidhandling -Okontrollerade kräkningar (risk för elektrolytrubbningar) -Stor fara för sig själv/andra, allvarlig självdestruktivitet -Försämrad kognitiv funktion pga svältpåverkan -Uttalade suicidtankar -Drogpåverkad -Förekomst av suicidplaner -Svår ångest/oro som hämmar det vardagliga livet -Suicidimpulser -BMI Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Måttlig fara för sig själv/andra -Aktuell svår somatisk sjukdom -Påtaglig sömnstörning, trötthetskänslor -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan -Koncentrationsvårigheter -Behov av att bryta recidiv av AN som varat  6 mån -Hetsätning med/utan efterföljande självrensning -BMI Som medfört signifikant psykiskt lidande eller nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden -Anamnes på ätstörning utan nu allvarligare symtom -Överdriven bantnings- som matfixering Processåtgärd: Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak Vid röd och orange priograd skall läkare direkt kontaktas gällande vidare hantering/åtgärder 87. RETTS - Ätstörning F 50 Faktaruta Anorexia nervosa (AN) och Bulimia nervosa (BN) kännetecknas av en fixering vid kroppsform och vikt, vilket ger upphov till viktfobi d.v.s. uttalad rädsla att öka i vikt även om man är underviktig. Detta resulterar i bantning/svält och/eller hetsätning med kompensatoriskt beteende. Vid anorexia nervosa ska individen ha en avsiktligt låg vikt, som är mindre eller lika med 85% av vad som anses normalt med avseende på ålder och längd vilket är BMI ≤ 17,5. Till sjukdomen hör även störd kroppsuppfattning dvs man upplever sig tjock även om man är gravt underviktig samt amenorré hos kvinnor i fertil ålder. Vid AN påverkas flera av kroppens vitala organ, vilket kommer i uttryck i en mängd olika tecken och symtom av olika allvarlighetsgrad. Bulimia nervosa kännetecknas av hetsätning med kontrollförlust dvs man äter under en begränsad tidsperiod en betydligt större mängd mat än vad som kan anses normalt och man har förlorat kontrollen, kan inte sluta äta. Man ska även ha ett kompensatoriskt beteende dvs kompensera för den stora mängd kalorier man ätit genom självrensning; kräkningar/laxeringar eller genom svält eller överdriven motion. Både anorexia nervosa och bulimia nervosa ger upphov till såväl psykiska som fysiska komplikationer samt har hög förekomst av psykiatrisk komorbiditet som depression, OCD, missbruk, social fobi, samt olika personlighetsstörningar. Som nedan + P-glukos och temp Som nedan BMI beräknas dvs vikt och längd tas (Vikten delat med längden i kvadrat) Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, missbruk Rekommendationer enligt RETTS RETTS©/Predicare

53 -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Emotionell labilitet -Suicidimpulser -Förekomst av suicidplaner -Uttalade suicidtankar -Dissociativa symtom -Dissociativ amnesi -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Svår ångest/oro som hämmar det vardagliga livet -Svår ångest efter traumatisk händelse -Måttlig fara för sig själv/andra -Aktuell svår somatisk sjukdom -Minskad uppmärksamhet på omgivningen -Påtaglig sömnstörning -Koncentrationsvårigheter -Tydligt situationsrelaterad ångest -Nytillkommen isoleringstendens -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan -Nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden pga traumatisk händelse -Traumatisk händelse i anamnesen utan nu aktuella symtom -Desorienterat/förvirrat beteende -Påtaglig hämning -Påtaglig emotionell labilitet -Stupor -Aktuell allvarlig suicidhandling -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Psykotiska symtom -Stor fara för sig själv/andra Processåtgärd: Använd suicidbedömnings ESS 99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak 88. RETTS - Akut stress/krisreaktion F43.0 Faktaruta Akut stress/krisreaktion kan förekomma när en person har varit utsatt för en traumatisk händelse eller svår stressituation där personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller serie av händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta) eller ett hot mot egen eller andras/närståendes fysiska/psykiska integritet. Personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Förekomsten av symtom brukar minska inom 48 timmar vid en normal akut stressreaktion. Ibland kan dock symtomen kvarstå längre än så. Dissociativa symtom innebär en störning av de vanligtvis integrerade funktionerna för medvetande, minne, identitet, eller perception av omgivningen. Dissociativ amnesi innebär oförmåga att minnas viktig personlig information, ofta av traumatisk eller påfrestande natur. Stupor är ett tillstånd där personen inte ger något gensvar och är orörlig och mutistisk. Mycket vanligt att ”ta till” missbruk i samband med akut stress/krisreaktion. Rekommendationer enligt RETTS Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, missbruk Som ovan RETTS©/Predicare

54 -Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet) -Emotionell labilitet -Emotionell avflackning (avtrubbade känsloreaktioner) -Apati -Förekomst av suicidplaner -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Uttalade suicidtankar -Suicidimpulser -Svår ångest/oro som hämmar det vardagliga livet -Måttlig fara för sig själv/andra, uppträtt hotfullt -Ohållbar situation p.g.a. patientens tillstånd, LM-biverkan -Aktuell svår somatisk sjukdom -Irritabilitet -För omgivningen tydligt avvikande beteende, nedsatt omdöme och insikt -Påtaglig sömnstörning -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan -Förekomst av ångest eller oro -Som medfört signifikant psykiskt lidande eller nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden -Oklar kontaktorsak där patientens tillstånd är opåverkat -Desorienterat/förvirrat beteende/konfusionell -Patient med oklar symtombild -Stor fara för sig själv/andra -Psykotiska symtom -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Akut insättande psykisk sjukdom, personlighetsförändring -Katatoni, störd motorisk aktivitet -Påtaglig emotionell labilitet -Aktuell allvarlig suicidhandling Processåtgärd: Använd suicidbedömnings ESS99. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak 89. RETTS - Psykisk ohälsa/Sjukdom UNS F09 - Demens UNS F03 Faktaruta Oklar kontaktorsak kan maskera en allvarlig psykisk sjukdom. Ej heller ovanligt att alkohol/drogrelaterade tillstånd orsakar oklar symtombild. Det kan även finnas allvarlig bakomliggande somatisk/neurologisk orsak. Var därför uppmärksam på tecken på cerebral påverkan eller kroppslig sjukdom. En vanlig urinvägsinfektion kan framför allt hos äldre medföra att personen plötsligt blir förvirrad och/eller orolig och därav för sin omgivning upplevs ha ett tydligt avvikande beteende. Katatoni är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kategoriseras av försämrad muskelspänning och störd motorik. Personen kan vara stel och mutistisk, orörlig eller vara överaktiv med upprepade stereotypa rörelser. Tillståndet kan leda till cirkulatorisk kollaps. Demenstillstånd innebär ett flertal kognitiva bortfallssymtom där försämrat minne, språkstörning, nedsatt motorisk förmåga och desorientering ofta kan ingå i bilden. Vid tilltagande/akut försämring uppvisar en person med demens ett för omgivningen tydligt avvikande beteende. Okomplicerad demens, dvs demens utan tydligt dominerande drag såsom konfusion, vanföreställningar, depressiv förstämning, är vanligt förekommande. Rekommendationer enligt RETTS P-glukos, temp, urinsticka vid oklar symtombild, förvirrat beteende P-glukos, temp vid misstanke om katatoni Som nedan Som nedan + EKG vid misstanke om läkemedelsbiverkningar P-glukos, temp, urinsticka hos patient som av sin omgivning upplevs ha ett tydligt avvikande beteende och/eller oroligt beteende Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, missbruk RETTS©/Predicare

55 Processåtgärd: Vid behov ge den sökande hjälp/stöd att få kontakt med sin psykiatriska öppenvård. Vid behov informera den sökande om primärvård/vårdcentral att vända sig till Vid uppenbar social problematik hänvisa sökanden till rätt instans 90. RETTS - Ej akut problematik (Sökanden på psykiatrisk mottagning som kan hänvisas vidare till annan/rätt vårdnivå) PATIENT SOM INTE UPPFYLLER TYDLIGA KRITERIER FÖR ATT BLI BEDÖMD AV AKUTMOTTAGNINGENS LÄKARE – VÄNTETID UTIFRÅN SÖKANDESITUATION -Opåverkad ABCDE (vitalparametrar tagna) -Opåverkat allmäntillstånd -Patient med ev. förekomst av ett tydligt isolerat, lindrigt somatiskt problem som inte behöver åtgärdas på akutmottagning -Patient med ev. förekomst av ett tydligt isolerat, lindrigt psykiatriskt problem som inte behöver åtgärdas på akutmottagning -Önskemål om recept -Önskemål om läkemedel -Önskemål om intyg -Önskemål om samtalsstöd som inte uppfyller kriterier för psykiatrisk akutvård -Önskemål om samtalsstöd samtidigt som den sökande har tillgång till psykiatrisk öppenvård och någon där att rådgöra med -Enbart social problematik Faktaruta Patienter som inkommer till en psykiatrisk akutmottagning utgör en heterogen patientgrupp där det kan vara svårt att bedöma det aktuella vårdbehovet. Därför kommer alla sökanden genomgå triagebedömning. Vid hänvisning av patient till primärvård, annan akutmottagning eller ordinarie öppenvård så SKALL tillräckligt beslutsunderlag finnas till grund för bedömningen. Patienten har rätt att träffa jourläkare men skall ges tydlig information avseende bedömning som förväntad väntetid till läkare. Äldre patienter har en ökad risk för komplikationer, biverkningar och kan ha svårt att redogöra för symtombilden. Detta medför att åldern är en faktor att ta hänsyn till om patienten skall hänvisas till annan vårdgivare eller inte. Rekommendationer enligt RETTS Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om drogpåverkan, missbruk RETTS©/Predicare

56 -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Aktuell allvarlig suicidhandling -Stor fara för sig själv/andra -Förekomst av suicidplaner -Uttalade suicidtankar -Suicidimpulser -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Måttlig fara för sig själv/andra -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan 99. RETTS - Suicidbedömning Faktaruta Impulsiva patienter kan göra allvarliga suicidförsök trots att de inte har medvetna dödsönskningar/suicidtankar. Patienter med antisociala/manipulativa personlighetsdrag kan uttala hot om suicid i syfte att få sina krav uppfyllda, i dessa fall är ej suicidstegen tillämplig Statistiska riskfaktorer Psykisk sjukdom och dess svårighetsgrad/fas/samsjuklighet Missbruk/beroende Hög ångestnivå/tankestörning/psykotiskt tänkande oavsett grundsjukdom Tidigare suicidförsök Tidigare eller aktuell aggressivitet, impulsivitet Somatisk sjukdom Ensamboende utan relationer Reaktion på akuta livshändelser/separation/dödsfall/kränkning Finns självmordsredskap tillgängligt Ålder ( 45) Kön (man) Akut utlösande faktorer Akut påverkad/abstinens eller nyligen tagit överdos Sömnstörning Svår fysisk smärta Kränkning/skam (självaktningsproblem) Förlust/hot om förlust Utskrivning från psykiatrisk vård Återgång i arbete/arbetslöshet ”Smittorisk” när det nyligen skett suicid i nära omgivning Även inskrivning till psykiatrisk vård kan utlösa suicidhandling Skyddande faktorer Personell resurs t.ex. god problemlösningsförmåga, god samtalskontakt Nätverkets resurs, anhöriga, vänner, tillhörighet Rekommendationer enligt RETTS X-vak skall övervägas och dokumenteras Som ovan + ökad tillsyn Ökad tillsyn Normal tillsyn Processåtgärd: Patienter som nyligen gjort suicidförsök eller uttalat allvarliga suicidala tankar eller planer bör övervakas i väntan på suicidbedömning. Åtgärder skall övervägas som förhindrar att patienten kan skada sig själv eller andra. - Inget av ovanstående -Patient med livshotande tillstånd pga nyss utförd suicidhandling RETTS©/Predicare


Ladda ner ppt "RETTS©/Predicare 110303 1.0 ESS 0 -Anvisningar och tillämpningar av ESS i RETTS© beslutsstöd. Faktaruta somatik Alla ESS är uppbyggda på samma sätt och."

Liknande presentationer


Google-annonser