Repetitionsutbildning i elsäkerhet Banverkets elanläggningar

En presentation över ämnet: "Repetitionsutbildning i elsäkerhet Banverkets elanläggningar"— Presentationens avskrift:

1 Repetitionsutbildning i elsäkerhet Banverkets elanläggningar
Det är många fler bilder i detta bildspel än det varit i tidigare utbildningar. Övningsuppgifterna från häftet är inlagda i den – men de är ju lätt att dölja eller ta bort om man inte vill ha dem presenterade så. 10 av bilderna är övningsuppgifter. De flesta är samma övningar som i häftet. Dem kan man lätt välja att dölja i bildspelet om man inte vill ha dem uppe. Om du har dokumentet på ”normal” visning – vilket du kan välja i visamenyn, så kan du dölja bilder genom att högerklicka på bildminiatyren i vänsterkanten av dokumentet och välj dölj bild i rullmenyn.

2 Innehållet i denna utbildning
Regelverk Ansvar, befogenheter och förutsättningar Risker med el, elsäkerhetsplanering, riskområde och närområde samt normala skötselåtgärder m.m. Olika typer av banarbeten där risk med el måste beaktas Arbetsmaskiner, uppställningsregler, trädfällning, lastning/lossning etc. Arbeta på oregelbundna tider Presentation av innehållet i utbildningen. Regelverk: nya och reviderade föreskrifter. Ansvar, befogenheter och förutsättningar: de olika roller vi har som på något sätt berörs av Banverkets elanläggningar, har ansvar för olika delar, men alla har ansvar och befogenheter, och ska ges förutsättningar att kunna ta sitt ansvar. Innehavaren har sitt ansvar att se till att anläggningen sköts rätt och med rätt intervaller. Installatören ansvarar för att anläggningen kontrollerats i betryggande omfattning och att personalen som arbetar med installationen under hans överinseende har rätt teknisk kunskap. Teknikern som arbetar med elektriska anläggningar har sitt yrkesansvar att se till att följa de regler som finns. Materialet vi använder ska vara kontrollerat av tillverkaren med avseende på kvalitetskrav som finns, och återförsäljaren med avseende på hanteringen och transporter, och slutligen de som använder materialet måste kontrollera att det ser ok ut att använda. Transporter, hantering och förvaringsplats kan ha påverkat kvaliteten. Risker med el, elsäkerhetsplanering För att undvika risker med el – är elsäkerhetsplaneringen det viktigaste verktyget vi har. De flesta tillbud och olyckor orsakas av att det brustit någonstans i kedjan från planering till utförande av ett arbetes elsäkerhet. Många banarbeten är arbeten med risk för elfara – när man bryter s-räl, då skydds- och/eller driftjordledare tas bort, arbetsmaskiner och kranar utgör en risk, uppställda arbetsfordon likaså, trädfällning, lastning, lossning och en del övriga arbeten. Arbeta på oregelbundna tider Faktumet att oregelbundna arbetstider blir allt vanligare, gör att elsäkerheten blir än viktigare att ha i fokus. Är man trött och det är natt, är det större risk för tillbud och olyckor. Man ska ta hand om sig själv, så att kroppen får sin vila även om den sker på dagtid. 2

3 Regelverk för elsäkerhet
Riksdagen stiftar lagar, till exempel – Ellagen, Järnvägslagen, ArbetsmiljölagenRegeringen tar fram förordningar som Starkströmsförordningen, Elförordningen, Arbetsmiljöförordningen, Elinstallatörsförordningen... Myndigheter tar fram föreskrifter, som Elsäkerhetsverket som tar fram ELSÄK-FS 2006:1 och ELSÄK-FS 2008:1-3Banverkets föreskrifter bygger på utgåva2 av SSEN ”Skötsel av elektriska anläggningar” Branschreglerna ESA bygger också på utgåva2 av SSEN ”Skötsel av elektriska anläggningar” ESA (Elsäkerhetsanvisning) ges ut av Svensk Energi – Swedenenergy AB.ESA gäller för Banverkets lågspänningsanläggningar och högspänningsanläggningar utom för kontaktledningsanläggningar och tågvärmeanläggningar. I kontaktledningsanläggningen ingår även hjälpkraften samt andra högspänningsanläggningar som är monterade i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor. Det kan exempelvis handla om stolpmonterade nätstationer. För allt arbete på eller nära de kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar som förvaltas av Banverket gäller BVF 1921, som är anpassad till såväl ESA som utgåva 2 av SS-EN Skötsel av elektriska anläggningar. BVF 913Denna föreskrift anger de kompetenskrav som ställs för att personal som arbetar på eller nära Banverkets starkströmsanläggningar ska kunna vidta säkerhetsåtgärder enligt god elsäkerhetsteknisk praxis i enlighet med ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. I den nya BVF 913 har reglerna anpassats till ESA och BVF 1921, Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära kontaktlednings och tågvärmeanläggningar samt till den senaste utgåvan av BVF 926, Kompetens och behörighet – Generella regler för funktioner med betydelse för säkerheten. Personalen ska enligt BVF 913 ha kännedom om el-risker och elsäkerhetsåtgärder. De ska ha tillräckligt teknisk kunnande och erfarenheter av aktuellt arbete, kännedom om anläggningen arbetet utförs på, samt de elsäkerhetsrutiner som gäller vid arbete på Banverkets elanläggningar. Föreskriften specificerar kraven på olika funktioner med avseende på kompetens- och elsäkerhetskrav. Faktarutan: Vid arbete på eller intill de högspänningsanläggningar som inte omfattas av BVF 1921 ska följande ESA-moduler tillämpas: • ESA Grund • ESA Arbete utan spänning • ESA Arbete med spänning • ESA Arbete nära spänning • ESA Arbete på parallella ledningar • ESA Röjning i ledningsgata – skog Vid arbete på lågspänningsanläggningar gäller: • ESA Grund• ESA Installation – ISA Faktarutan: Elsäkerheten inom Banverket regleras även i följande föreskrifter: • BVF 922 Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser. • BVF 923 Regler för arbetsmiljö och säkerhet vid arbete inom spårområde. Denna föreskrift är reviderad och utgiven • BVF 053 Särskilda föreskrifter för fordons- och verkstadstjänsten. Denna föreskrift är under revidering. Övningsuppgifter Vilken kompetens måste en person ha för att få manövrera frånskiljare i Banverkets kontaktledningsanläggningar? Svar: Instruerad person. T ex lokförare, tågklarerare, eller andra som kan ha behov av det, som efter en instruktion kan öppna och sluta frånskiljare. Vilken kompetens krävs för att få manövrera frånskiljare i ett högspänningsställverk, exv. i nätstationer, kopplingscentraler eller omformarstationer? Svar: Fackkunnig person. En eltekniker som fått utbildning och övning i att manövrera brytare och frånskiljare i högspänningsställverk. BVF 923 har reviderats med hänsyn till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF). Det finns också en del andra ändringar och kompletteringar i den nya utgåvan av BVF 923, bl.a. när det gäller olika aktiviteter som utförs inom spårområdet. Även BVF 922 är under revidering, bl.a. när det gäller uppställningsreglerna för klättringsbara järnvägsfordon.Därutöver finns ett stort antal BVS (Banverkets standard) som anger krav på anläggningen.Följande föreskrifter från Elsäkerhetsverket ska alltid följas:• ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet.• ELSÄK-FS 2008:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda.ELSÄK-FS 2008:2 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar.• ELSÄK-FS 2008:3 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar.Banverkets regelverk för elsäkerhet bygger också på lagar och förordningar som riksdag och regering beslutat om, t.ex. ellagen och starkströmsförordningen. 3

4 Övningsuppgifter Svar:
Instruerad person (lokförare, tkl etc..) Fackkunnig Vilken kompetens ska en person ha för att manövrera frånskiljare i BV Kontaktledningsanläggningar? ...och för att manövrera frånskiljare i ett högspänningsställverk? Elsäkerhetsverket gör ibland arbetsplatskontroller på Banverkets anläggningar. Vilka är de 4 frågor – som är mycket viktigt att kunna svara på? Svar: Vem är elarbetsansvarig? Vilken arbetsmetod använder ni i detta arbete? Vem är installatör för detta arbete? Vem utför kontrollen? 4

5 Ansvar, befogenheter och förutsättningar
Anläggningsansvar Arbetsmiljöansvar Installatörsansvar I ellagstiftningen delas ansvaret för elsäkerheten in i tre områden: Anläggningsansvaret (innehavaransvar) syftar till att säkerställa att ellagstiftningens krav beträffande underhåll och periodisk kontroll. Arbetsmiljöansvar (personsäkerhetsansvaret) syftar till att säkerställa ellagstiftningens krav beträffande personalens säkerhet. Personsäkerhetsansvaret är ett arbetsgivaransvar. Installatörsansvaret (behörighetsansvaret) syftar till att säkerställa att installationen uppfyller kraven i ellagstiftningen. Innehavare Innehavare av en elektrisk starkströmsanläggning är den person eller VD för det företag som råder över anläggningen. Arbetsuppgifter som krävs för att uppfylla detta ansvar kan vid behov delegeras inom företagets organisation. Innehavare av en starkströmsanläggning har ansvaret att: - Fortlöpande kontrollera att anläggningen och anslutna anordningar ger betryggande säkerhet mot person eller egendomsskada, innehavaren ska också fastställa tidsintervall för kontrollerna, dokumentera dem och ha dem tillgängliga för Elsäkerhetsverket. Fel och brister som upptäcks vid kontrollerna ska åtgärdas. - Arbete som utförs på eller i närheten av anläggningen sker på ett sådant sätt och utförs av, eller under ledning av, personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot person eller egendomsskada. För att uppnå detta ska innehavaren tillhandahålla nödvändig information till dem som arbetar på eller i närheten av anläggningen. - Innehavaren ska också utan dröjsmål anmäla olyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket, om innehavaren är ägare till nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane-, eller trådbussdrift. - Innehavaren ansvarar för att se till att det finns varselmärkning vid anläggningen som varnar och informerar om el-riskerna. - Om det finns system- eller skyddsjordtag i innehavarens anläggning, ska de också kontrollmätas och mätningarna dokumenteras. Arbetsgivare - Arbetsgivare är en person som leder verksamheten. Arbetsgivaren ansvarar bland annat för nödvändig säkerhet vid arbeten, och planerar arbeten med bedömning av elektriska risker som grund. - Arbetsgivaren ska ha en rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete och förvissa sig om att arbetstagare har rätt utbildning. Arbetsgivaransvar innebär att - säkerhetsåtgärderna grundas på en riskbedömning - se till att personalen har kunskap om innebörden och kon sekvenserna av faran - personalen har rätt och tillräcklig utbildning om de säker hetsåtgärder som är viktiga i förhållande till arbetsuppgifterna - det finns en elsäkerhetsplanering. I den ska ingå att utse personer som ska ha ansvar för att se till att säkerhetsåtgärder vidtas. Elinstallatör - En person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att i en angiven omfattning utföra elinstallationsarbete. Det finns flera nivåer på behörighet för elinstallationer. Ansvaret är personligt, ett företag kan inte inneha behörighet. Elinstallatörsansvar innebär att - yrkesmannen som utför installationsarbete under hans överinseende har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra installationsarbetet - installationsarbetet har kontrollerats i betryggande omfattning - yrkesmannen utför installationsarbetet inom reglerna för anställningsförhållande, alltså beakta reglerna för in- och utlåning av montörer. Yrkesman - Det finns inga formella krav på den som elinstallatörsförordningen kallar yrkesman. Det är elinstallatörens ansvar att se till att yrkesmannen har den kompetens som krävs för att utföra arbetet. Elinstallatören avgör vilka som får arbeta under hans överinseende. Kompetenskravet är beroende av hur komplext arbetet är. Yrkesman behöver alltså inte innebära en yrkesutbildad elektriker. Användare av elmateriel Ansvar vid användning av elmateriel innebär att den elektriska materiel man använder är säker för användning den elektriska materielen används på avsett sätt, så att det inte uppstår säkerhetsrisker, och att materielen underhålls och förvaras på rätt sätt vid tillverkning, import, upplåtelse, försäljning eller överlåtelse på annat sätt och installation av elektrisk materiel, materielen uppfyller gällande säkerhetskrav. Arbeten som inte kräver behörighet Endast elinstallationsarbeten i starkströmsanläggningar och anordningar som är anslutna till en sådan kräver elinstallatörsbehörighet. Normala skötselåtgärder som säkringsbyten, manövrering av frånskiljare och brytare, återställning av skyddsanordningar är inte behörighetskrävande arbeten. Man får alltså utföra, reparera och ändra CE-märkt elektrisk materiel utan krav på behörighet, exempelvis belysningsarmaturer och kopplingsutrustningar. Den som utför sådana elinstallationer är själv ansvarig för att kontrollera sitt arbete och se till att materielen man använder uppfyller gällande säkerhetskrav. I yrkesmässig verksamhet är det arbetsgivaren som avgör vem som är lämplig att utföra sådana arbeten med elektrisk materiel. Flera elinstallatörer i samma företag När det finns flera behöriga elinstallatörer i ett företag ska det för varje arbete vara klarlagt på vems behörighet arbetet ska utföras. Övningsuppgift Elsäkerhetsverket gör ibland arbetsplatskontroller på Banverkets anläggningar. Vilka är de 4 frågor – som är mycket viktiga förvar och en att kunna svara på? Svar: Vad heter din elinstallatör? Vilken arbetsmetod är planerad och används för detta jobb? Vem är utsedd att kontrollera arbetet? Vem är er elsäkerhetsansvarige? 6

6 Fördelning av elolycksfall 1997–2009
Tillbud och lyckor under 2009 Vi hade under 2009 två olyckor med klättring på järnvägsvagn. Den ena (Uddevalla) med dödlig utgång, den andra (Gällivare) vet vi inte då personen fördes till sitt hemland Tyskland. I båda fallen handlar det om ungdomar. Samtliga olyckor och tillbud till olycka på Statens spåranläggningar skall undersökas av Banverket enligt BVF Undersökningsansvarig ska se till att detta sker. 7 6

7 Skadade och döda i elolyckor 1937–2009
Några exempel på händelser (fullständiga rapporter bifogade som bilagor till materialet) Händelsebeskrivningar Elolycka – Rotebro – Upplands Väsby klockan klockan 14.00 klockan Privat person i bil kör via viadukt över spårområdet ner kontaktledningen på spår N1 och N2. Cirka klockan felavhjälpare anländer för att påbörja återställning av den havererade kontaktledningen över spår N1 och N2. Jordningsverktyg anbringas på avsedda platser klockan Personalbyte av felavhjälpare genomförs. Tillträdande arbetslaget fortsätter arbetet med att återställa kontaktledningen efter nattens olycka. Obehörig person/personer går in i spårområdet vid signal 41 och avlägsnar anbringat jordningsverktyg och klipper av linan cirka 1,5 meter från klämman som ansluts i kontaktledningen. Den avklippta linan med kontaktledningsklämma lämnas på platsen. Isolerstång som används vid anbringade och avlägsnade av jordningsverktyg försvinner från platsen. Av snittet på det avklippta jordningsverktyget tyder det på att den/dom som klippte av jordningsverktyget har använt sig av ett verktyg som klarar att klippa av dimensionen på jordningsverktyget. Teknikerna som jobbade med felavhjälpningen hade normalt ett extra jordningsverktyg anbringat men då teknikerna skulle flytta på sig hade man avlägsnat det extra jordningsverktyget. klockan Eltekniker i liftkorg kommer åt kontaktledningen med axeln och får en stöt av inducerad spänning och ramlar ihop i liftkorgen. Olyckan polisanmäld, polisen valde att lägga ner förundersökningen då dom bedömde att något brott inte begåtts. Slutsats Jordningsverktyg saboterat (avklippt). Tillse att anbringat jordningsverktyg övervakas. Norrköping, Tillbud till elolycka Klockan beviljade fjärrtågklareraren tillsyningsmannen för e-arbete startillstånd för arbetet mellan signal 270 och 112, med hinderfrihet i växlarna 450, 449, 491, 494, 567, 568, 571 och 573. I samband med begäran av e-arbete klargjorde spårentreprenören vilka spår som skulle beröras av arbetet: 3B, 4B, 5B, 6B, 7, 8 och 9. I uppräkningen nämndes inte att spåren 3A och 4A ingick i arbetsområdet, och dessa uppgifter saknades även i den beviljade BUP:en. Fjärrtågklareraren nämnde att ett arbetsfordon skulle åka från Norrköping mot Fiskeby men att färden inte skulle påverka arbetsområdet. Uppdraget var att bygga bort farliga punkter i anläggningen. Cirka klockan ringde den kopplingsansvarige till eldriftledaren i Norrköping och begärde att få frånskiljare B2 och D4 i läge öppna. Eldriftledaren utförde de begärda kopplingarna. Arbetet med ombyggnaden påbörjades när spårentreprenören hade utfört de nödvändiga skyddsåtgärderna, som att placera jordningsverktyg på de avsedda platserna. Slutsats Gällivare, Elolycka En grupp privatpersoner uppehöll sig i järnvägsområdet i närheten av järnvägsstationen i Gällivare, troligen i väntan på tåget mot Östersund. Enligt tidtabell skulle det avgå klockan från Gällivare järnvägsstation. I gruppen ingick ett relativt stort antal ungdomar samt ledare. På spår 6 stod tre vagnar uppställda under spänningsförande kontaktledning. Vagnarna som stod uppställda var från söder mot norrut räknat: En öppen vagn med nedfällda vagnsidor, en QBXvagn (vagn för transport av ballast till spårområdet) och en öppen vagn utan vagnsidor. En av ungdomarna klättrade troligen upp på QBX-vagnen och kom i kontakt med den spänningsförande kontaktledningen, varvid personen ramlade ner mellan spår 5 och 6. Det som styrker uppgifterna om att personen klättrat upp på vagnen är de märken som fanns på vagnen samt de märken som identifierades på kontaktledningen där vagnen stod uppställd. I samband med olyckan intog linjebrytaren för kontaktledningen spontant läge från. Det inträffade klockan Klockan ringer SOS bandriftledaren på driftledningscentralen i Boden och ville ta hand om en person som låg vid spåret. Larmet till SOS hade kommit från en privatperson som larmade om en person liggande i spåret. Slutsats. Tåg 8794 körde in på spår 3A som var spänningslöst på grund av arbete på kontaktledningen. När X begärde hinderfrihetspunkt i växeln angav Y inte tillräckligt tydligt vilket läge växeln skulle ha. Spår 3A saknades på den beviljade S2-blanketten för e arbete och i den beviljade BUP:en. Växlarna var inte klovade i det läge som var avsett med hinderfrihetspunkt i växlarna. Fjärrtågklareraren var ensam om att driftleda tåg och andra förekommande anordningar inom Norrköpings driftledningsområde. Fjärrtågklareraren hade vid tidpunkten för olyckan ovanligt mycket att göra. Växlar som är begärda med hinderfrihetspunkt ska klovas. Fjärrtågklarerarna bör inte arbeta på egen hand. Om fjärrtågklarerarna ska arbeta ensamma även i fortsättningen bör de få en översikt över övervakningsområdet och möjlighet att utföra alla manövrar från en arbetsplats. Avstämningsmöten där de begärda arbetena stäms av med inkomna driftorder för att säkerställa att de begärda begränsningspunkterna är relevanta. Dessa möten bör genomföras minst en gång i veckan. Luleå Elolycka Det utfördes arbete med byte av växlar, vilket ingår i ombyggnadsarbete av Luleå malmbangård etapp 3. Ombyggnadsarbetet startade klockan och var planerat att pågå till klockan klockan krävdes stora maskiner för lyft av växlar. Ansvarig tillsyningsman granskade SOS plan och dess begränsningspunkter för E-skydd. Begränsningspunkterna var signalerna 1/1, 3/1, 7/1 och 9Ha 2. Han stämde av dessa med lokaltågklareraren. Tillsyningsmannen ringde eldriftledaren i Boden och begärde att frånskiljare M22 skulle vara i läge öppen. Efter bekräftelse från eldriftledaren spänningsprovades och arbetsplatsjordades kontaktledningen. Cirka klockan begärde lokföraren till blivande tåg 9104 att få komma från lokstallet till spår m5 och begäran beviljades av lokaltågklareraren. Ungefär klockan passerade loket signal 7/1 och el-överbryggningen inträffade. Slutsats Begränsningspunkter för E-skydd var ej tydliggjorda för lokaltågklareraren. E-skyddets begränsningspunkter saknades i arbetsplanen. Växlingsrörelse till blivande tåg 9104 förde in spänning på frånkopplat och arbetsjordat område. Det var oklart för lokaltågklareraren att kontaktledningen var frånkopplad och arbetsjordad. När E-skydd används ska begränsningspunkterna finnas med i arbetsplanen. 5. ÅRE Onsdagen den klockan 09.43 En trefasig 10 kilovolt hjälpkraftledning blev oavsiktligt spänningssatt. Lastfrånskiljare LF-BL1 i Åre gick från öppet till slutet läge, det har inte gått att fastställa orsaken. Hjälpkraftledningen och kontaktledningen mellan Åre och Undersåker frånkopplades i samband med att Svenska Kraftnät skulle dra ledningar tvärs över Banverkets spår. Efter en dryg timme upptäckte Banverkets kopplingsansvarige att vägförsignalerna på den frånkopplade sträckan lyste, vilket de inte skulle göra om hjälpkraften var frånkopplad. När han kontaktade driftledningscentralen i Ånge kunde eldriftledaren se att hjälpkraftbrytaren LF-BL1 gått i slutet läge sexton minuter och fjorton sekunder efter öppenmanövern. Ledningen hade alltså varit spänningssatt i mer än femtio minuter innan detta upptäcktes. Bandriftledaren öppnade LF-BL1 igen som sedan låg öppen tills arbetspasset var slut. Slutsats Arbetsformen frånkopplad men ojordad ledning/anläggning är olämplig. Om arbetet kräver att en anläggningsdel frånkopplas bör den också arbetsplatsjordas. Detta arbetssätt bör diskuteras vid repetitionsutbildningar under 2010. Uddevalla, elolycka En obehörig person klättrade upp på ett växlingslok och förolyckades efter att ha utsatts för strömgenomgång från kontaktledningen. Personen hade för avsikt att bli fotograferad av en kamrat som befann sig på plattformen mellan spår 2 och 3. De två passerade obehörigt flera tågspår för att ta sig till platsen där loket stod. Ett flertal vagnar, däribland ett klättringsvänligt växlingslok, stod uppställda under spänningsförande kontaktledningar. Slutsats Personerna har obehörigt beträtt spårområdet. Den ene har också obehörigt klättrat upp på ett lok. Han har då passerat skyltar med varningstexten ”Livsfarlig ledning över spåren”. Det finns inga övriga barriärer att fysiskt hindra en person som vill klättra upp på ett fordon. Denna händelse fick den värsta konsekvensen av alla, en pojke avliden. 7. Lördag klockan Privatperson allvarligt skadad vid kontakt med Banverkets kontaktledning Västerås Central spår 1b. Tågsätt tillhörande Värmlandståg stod tillfälligt uppställda på spår 1b i Västerås. Med anledning av att tåget stod under spänningsförande kontaktledning hade Värmlandståg personal som gick vakt med avsikt att förhindra klättring på vagnarna. Klockan kommer en privatperson från spår 2 och klättrar upp på första vagnen efter lok, privat personen brännskadas allvarligt. Slutsats: Utredaren har ej identifierat några orsaker som Banverket eller Värmlandståg genomfört som kan ha haft en bidragande orsak till olyckan. 8 7

8 Risker med El 9 3. Risker med el Skador vid en elolycka
Det är allvarligare än vad många tror att få ström genom kroppen. Strömmen kan bl.a. leda till muskelkramp och vätskeförlust. När du får ström i dig fungerar kroppen som en ledare. Alla vävnader i kroppen har olika förmåga att leda ström. Om strömmen passerar hjärtat är risken stor för allvarliga skador. Nerver, muskler och blodådror har hög ledningsförmåga medan senor, fettvävnader och brosk har låg ledningsförmåga. I vävnader med låg ledningsförmåga blir värmeutvecklingen högre. Strömmen kan leda till muskelkramp, vätskeförlust, påverka hjärtrytmen och ge skador på nervbanor. Hur stor kan skadan bli? Skadornas omfattning påverkas av strömstyrkan och varaktigheten av strömgenomgången, kroppens ledningsförmåga och strömmens väg genom kroppen. Vid ljusbågsolyckor, orsakade av till exempel kortslutning, uppkommer skador genom elströmmens verkan genom strålning från ljusbågen, genom direkt tryckverkan eller i form av losslitna delar. Strålningen från ljusbågar orsakar brännskador och bländning. Uppsök alltid sjukvård efter: • ström genom kroppen (risk för hjärtflimmer) • verkan av ljusbåge • medvetslöshet • brännskador • domning eller kramper • verkan av blixtnedslag. ! Tänk på att biverkningar kan visa sig långt senare Anmälan av elolycka Man ska anmäla alla elolyckor eller tillbud. För att Elsäkerhetsverket ska kunna följa elolycksfallsutvecklingen är det viktigt att verket får kännedom om inträffade händelser. Anmälningarna bidrar med en ökad kunskap om risker med elektrisk ström och hur liknande händelser kan förebyggas. De elolyckor och tillbud som anmäls till verket hanteras i en olycksfallsdatabas. Anmäl elolycka! Alla arbetsplatsolyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Olyckor som medfört dödsfall eller allvarlig personskada, eller samtidigt drabbat flera arbetstagare ska omedelbart anmälas till Arbetsmiljöverket. Det gäller även tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Enligt starkströmsförordningen (2009:22) ska den som är innehavare av en nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift utan dröjsmål till Elsäkerhetsverket anmäla olycksfall i den egna starkströmsanläggningen som inträffat på grund av el samt allvarliga tillbud till sådana olycksfall. Det kan vara olika rutiner i företagen om hur olyckor och tillbud rapporteras, men rutiner måste finnas. källa: Elsäkerhetsverket ! Hantering av stegar och andra långa föremål under en kontaktledning kan innebära stor risk. Stegar som är längre än 2 m får inte vara ledande och ska ha en varningsskylt om elfaran (blixtpil). ! De allra flesta elolycksfall som drabbar fackmän beror på att regelverket inte har följts. Du riskerar inte bara ditt eget liv utan även andras liv om du medvetet eller omedvetet bryter mot reglerna. ! Använd flamsäkra och ljusbågstestade arbetskläder och hjälmar. ? Har du deltagit i utbildningen ”Första hjälpen/Hjärt-lungräddning med vägledning vid elskada”? Detta är mycket viktigt för den som deltar ielektriskt arbete. Kontrollera även att dina arbetskamrater har denna utbildning. ! Varje arbetsgivare ska ha rutiner för att anmäla elolyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket och anläggningsinnehavaren. Övningsuppgift Hur bör du agera om: 1. du bevittnar en olycka där en person blir utsatt för ljusbåge? 2. du har för avsikt att gå in i ett ställverk där det brunnit? Svar: 1. Ta inte i personen, för du kan riskera att själv få strömgenomgång. Använd isolerande material, se till att anläggningen blir spänningslös genom nödstopp, ring 112. 2. Om det luktar starkt av annat än brand, gå inte in, Vädra ut ställverksutrymmet, det kan behövas timmar om det handlar om t ex omriktare med elektrolytkondesnsatorer som brunnit, de avger en gas som är skadlig att andas. För att få bedriva arbete där det finns en elektrisk risk krävs att personalen har kunskaper i första hjälpen. Alla företag utbildar inte samtliga medarbetare, det kräver bättre koll vid planering av personalen. Om olyckan ändå är framme 1. Bryt strömkretsen 2. Larma och se till att den skadade kommer till läkare så fort som möjligt 3. Ta hand om den skadade i väntan på ambulans, ge första hjälpen (vid behov hjärt- och lungräddning) 4. Berätta alltid för läkaren att det handlar om en elolycka! Enligt Arbesmiljöverkets föreskrift AFS 1999:07: Kunskaper i fsta hj舁pen 6 ｧ Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och de särskilda risker som finns skall det finnas tillräckligt antal personer, som kan ge första hjälpen, tillgängliga på arbetsstället. Åtgärder skall vidtas för att kunskaper och färdigheter i första hjälpen 9

9 Elsäkerhetsplanering
BVF 1921 Kap 6.1.3 När föreligger det elektrisk fara? • Om arbetare riskerar att komma inom närområdet med kroppsdel, verktyg eller annat föremål. • Då S-rälen bryts. • Då skyddsledare avlägsnas. Då driftjordledare avlägsnas. Arbetsledningen gör inledande riskbedömning - elektrisk risk? > Ja > arbetsledningen utser en elarbetsansvarig - Elarbetsansvarig och arbetsledning väljer någon av de elektriska arbetsmetoderna Arbete med spänning, Arbete nära spänning och Arbete utan spänning. Elsäkerhetsplanering Arbetsledningen ska alltid göra en inledande riskbedömning för att utröna om det finns en elektrisk fara. Då ska arbetsledningen utse en elarbetsansvarig. Tillsammans med den elarbetsansvarige ska arbetsledningen välja någon av de elektriska arbetsmetoderna Arbete med spänning, Arbete nära spänning och Arbete utan spänning. Fullständiga regler finns i BVF 1921 kapitel 5 och ESA. Arbetsledningen har det yttersta ansvaret för elsäkerhetsplaneringen, men arbetsuppgifter kan delegeras till någon med tillräckliga kunskaper. Arbetsledningen representerar arbetsgivaren. Arbetsledningen ska • utse elarbetsansvarig (vid elektrisk fara) • göra riskbedömning (i samråd med elarbetsansvarig) • dokumentera riskbedömning och elsäkerhetsplanering • samordna elsäkerheten med angränsande arbeten • välja arbetsmetod (i samråd med elarbetsansvarig) • utfärda en arbetsbegäran (om detta krävs). För ett Arbete nära spänning på en kontaktlednings- eller tågvärmeanläggning krävs det ingen arbetsbegäran. Elsäkerhetsplanering ska utföras av • arbetsledningen (i samråd med den elarbetsansvarige) • eldriftansvarig • kopplingsansvarig (utses av eldriftansvarig) • elarbetsansvarig (utses av arbetsledningen) • tillsyningsman i samråd med den kopplingsansvarige (om det finns risk för överbryggning). När föreligger det elektrisk fara? • Om arbetare riskerar att komma inom närområdet med kroppsdel, verktyg eller annat föremål. • Då S-rälen bryts. • Då skyddsledare avlägsnas. • Då driftjordledare avlägsnas. 10

10 Elsäkerhetsplanering
BVF 1921 Kap 6.1.3 Fullständiga regler finns i BVF 1921 kapitel 5 och ESA. Arbetsledningen har det yttersta ansvaret för elsäkerhetsplaneringen men arbetsuppgifter kan delegeras till någon med tillräckliga kunskaper. Arbetsledningen representerar arbetsgivaren. Arbetsledningen ska • utse elarbetsansvarig (vid elektrisk fara) • göra riskbedömning (i samråd med elarbetsansvarig) • dokumentera riskbedömning och elsäkerhetsplanering • samordna elsäkerheten med angränsande arbeten • välja arbetsmetod (i samråd med elarbetsansvarig) • utfärda en arbetsbegäran (om detta krävs). För ett Arbete nära spänning på en kontaktlednings- eller tågvärmeanläggning krävs det ingen arbetsbegäran. Elsäkerhetsplanering ska utföras av • arbetsledningen (i samråd med den elarbetsansvarige) • eldriftansvarig • kopplingsansvarig (utses av eldriftansvarig) • elarbetsansvarig (utses av arbetsledningen) • tillsyningsman i samråd med den kopplingsansvarige (om det finns risk för överbryggning). När föreligger det elektrisk fara? • Om arbetare riskerar att komma inom närområdet med kroppsdel, verktyg eller annat föremål. • Då S-rälen bryts. • Då skyddsledare avlägsnas. Då skyddsledare avlägsnas. • Då driftjordledare avlägsnas. Arbetsledningen ska alltid göra en inledande riskbedömning för att utröna om det finns en elektrisk fara. Vid elektrisk fara ska arbetsledningen också utse en elarbetsansvarig. Tillsammans med den elarbetsansvarige ska arbetsledningen välja någon av de elektriska arbetsmetoderna Arbete med spänning, Arbete nära spänning och Arbete utan spänning. 11

11 Arbetsprocess - arbete nära spänning
12

12 Övningsuppgift Grävmaskin vid spår
Om arbete med grävmaskin ska utföras utanför 4 meter från kontaktledning, vilken arbetsmetod ska då användas? Svar: Ingen av de tre arbetsmetoderna. Arbetet sker utanför 4 meter. Elarbetsansvarig behövs inte. 13

13 Närområde och riskområde
BVF 1921 Kap 5.4, 5.5 Närområde och riskområde Riskområde (mm) Närområde (mm) Lågspänningsanläggning (≤ 1 kV) Tågvärmeanläggning (1 kV) Kontaktledningsanläggning (≤ 30 kV) Ingen beröring 300 300 200 Det räcker att arbetare riskerar komma inom respektive område med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. ! En isolator får aldrig vidröras! Detta gäller även fasledare i kabelavslut. ! För kontaktledningsanläggningar med AT-system gäller samma riskområde och närområde som för BT-system, dvs. 400 respektive 1400 mm. 400 1400 14 13

14 5.4 Riskområde Riskområdet är det område kring en spänningssatt anläggningsdel inom vilket den isolationsnivå som ska förhindra elektrisk fara inte är säkerställd vid intrång i området utan särskilda skyddsåtgärder. Avståndet i luft från spänningssatta anläggningsdelar till riskområdets yttre gräns är 400 mm för kontaktledningsanläggningar med nominell spänning upp till och med 30 kV. Tågvärmeanläggningar, med nominell spänning 1 kV, har ett riskområde som sträcker sig 200 mm från spänningssatta anläggningsdelar. Dessa avstånd gäller från spänningssatta anläggningsdelar som inte är skyddade genom sitt utförande eller skyddsavskärmning enligt avsnitt En isolator påverkar inte riskområdets utsträckning, men får ändå inte beröras eftersom dess yta kan vara spänningssatt. Detta gäller även fasledare i kabelavslut. 5.5 Närområde Närområdet är ett avgränsat område utanför riskområdet, se avsnitt 5.4. Avståndet i luft från spänningssatta anläggningsdelar till närområdets yttre gräns är 1400 mm för kontaktledningsanläggningar med nominell spänning upp till och med 30 kV. Tågvärmeanläggningar, med nominell spänning 1 kV, har ett närområde som sträcker sig 300 mm från spänningssatta anläggningsdelar. 15

15 Övningsuppgift normala skötselåtgärder
Normala skötselåtgärder får utföras på spänningssatt anläggning, utan att någon av arbetsmetoderna Ge några exempel på arbetsuppgifter som är normala skötselåtgärder? Svar: byte av lampor på bangårdar, ishackning i tunnlar, byte av högspänningssäkringar, kontroll av isolatorer genom knackning, kopplingar, olika mätningar och provningar. Vilken kompetens krävs för att få utföra normala skötselåtgärder Svar: Personalen ska vara instruerad för den aktuella skötselåtgärden. Verktyg och utrustning som används ska vara godkända för den aktuella skötselåtgärden och underhållas enligt tillverkarens anvisningar. 5.7 Normala skötselåtgärder På kontaktledningsanläggningar och tågvärmeanläggningar får normala skötselåtgärder utföras med spänningssatt anläggning om följande förutsättningar är uppfyllda: • Personalen ska vara instruerad för den aktuella skötselåtgärden. • Verktyg och utrustning som används ska vara godkända för den aktuella skötselåtgärden och underhållas enligt tillverkarens anvisningar. Kommentar: Normala skötselåtgärder kräver inte att någon av arbetsmetoderna Arbete nära spänning eller Arbete med spänning tillämpas.Följande arbeten betraktas som normala skötselåtgärder på en kontaktledningsanläggning eller tågvärmeanläggning: • byte av lampor på bangårdar med hjälp av specialverktyg • ishackning i tunnlar • byte av högspänningssäkringar i kontaktledningsstolpar • kontroll av isolatorer genom knackning • inmätning av fasta objekt mellan undersökningssektionen och lastprofilens gränslinje (FOMUL) med hjälp av särskilt iordningsställd mätningstralla • inmätning av kontakttrådens höjd med teleskopisk mätstav • inmätning av spårläget med lyft- och baxstång (LOB-stång) • uppmätning av vågbildningar med förslitningsmätning • kopplingar • mätningar och provningar. 16

16 Har man förstått riskerna överallt?
Växelvärme Växelvärmen kan göra att rälen får farlig spänning. För att påminna om faran med växelvärme. Kort diskussion. Kommer alla åt att bryta spänningen? Har man förstått riskerna överallt? 17

17 Banarbeten med bruten S-räl
Fullständiga regler finns i BVF 1921, avsnitt 9.2. Om S-rälen bryts p.g.a. ett banarbete eller rälsbrott kan det uppstå livsfarliga spänningar över brytstället. Detta beror på att S-rälen används som returströmkrets för den ström som behövs för att driva fram ett elfordon. Därför är det viktigt att returströmkretsen säkerställs på annat sätt vid bruten S-räl. Det kan ske med överkopplingslinor. 18

18 Övningsuppgifter Vad ska kontrolleras hos överkopplingslinan innan den tas i bruk? Svar: Att den är oskadad På vilka andra sätt kan returströmkretsen säkerställas? BVF1921: Den som använder en överkopplingslina för att säkerställa returströmkretsen ska först kontrollera att överkopplingslinan inte är skadad. Övningsuppgifter Vad ska kontrolleras hos överkopplingslinan innan den tas i bruk? Svar: Att den är oskadad På vilka andra sätt kan retyrströmkretsen säkerställas? Svar: I-rälen får också användas om den saknar isolerskarvar på sträckan. Svar: I-rälen får också användas om den saknar isolerskarvar på sträckan. 19

19 Övningsuppgifter Vad är mycket viktigt att kontrollera vid byte av rälsskarvjärn? Svar: den som utför arbetet ska kontrollera att det över rälsskarven finns en kontaktförbindning och att denna är hel Vad gör man om kontaktförbindning saknas eller är skadad? BVF1921: Den som använder en överkopplingslina för att säkerställa returströmkretsen ska först kontrollera att överkopplingslinan inte är skadad. Vad är mycket viktigt att kontrollera vid byte av rälsskarvjärn? Svar: Innan ett rälsskarvjärn får bytas ska den som utför arbetet kontrollera att det över rälsskarven finns en kontaktförbindning och att denna är hel. Vad gör man om kontaktförbindning saknas eller är skadad? Om kontaktförbindningen saknas eller är skadad ska rälsskarven först överkopplas med en överkopplingslina. Svar: Rälsskarven måste först överkopplas med en överkopplingslina. 31

20 Rälsbrott Du upptäcker ett rälsbrott....
På linje utan återledning, vad gör du? Svar: spänningslös kontaktledning – ingen överkopplingslina På linje med AT-system eller återledning, vad gör du? 9.2.2 Elsäkerhetsåtgärder vid rälsbrott Vid ett rälsbrott får de båda rälsändarna inte beröras samtidigt innan någon av nedanstående åtgärder vidtagits: • Om rälsbrottet inträffat på en linje utan återledning eller där återledningen är skadad ska kontaktledningen så snart som möjligt göras spänningslös. Därefter får den aktuella rälen bytas ut, utan att den förbikopplas med en överkopplingslina. • Om rälsbrottet inträffat på en linje med AT-system eller återledning behöver kontaktledningen inte göras spänningslös under förutsättning att rälsbrottet förbikopplas med en överkopplingslina. Överkopplingen ska anslutas snabbt och resolut så att eventuell gnistbildning minimeras. Därefter får rälen bytas om returströmkretsen är säkerställd enligt avsnitt Svar: behöver inte ha kontaktledning spänningslös, men måste använda överkopplingslina! 21

21 Skyddsledare och driftjordledare
Banarbeten då skyddsledare och/eller driftjordledare tas bort Fullständiga regler finns i BVF 1921, avsnitt 9.2 Förklara skillnaden mellan skyddsledare och driftjordledare. Förklara också vilket syfte de olika ledarna har. Påpeka att en avlägsnad skyddsledare kan göra att kontaktledningsstolparna blir livsfarliga vid ett isolationsfel. Påpeka att det kan vara farligt att ta bort en driftjordledare eftersom den normalt leder returströmmen vid normal drift. Påpeka att det krävs särskild utbildning och tillstånd från den elarbetsansvarige för att få ta bort skyddsledare eller driftjordledare. Dessutom ska tillfällig jordning ha anordnats på annat sätt, såvida inte kontaktledningen är frånkopplad och arbetsjordad. Förklara även undantaget som gäller när en enstaka skyddsledare behöver bytas. Påminn om att arbetet med skyddsledare och driftjordledare ska stoppas vid åska. Gå igenom hur tillfällig skyddsjordning ska utföras. (Se BVF 1921, avsnitt 9.3.1) Tala om vilka minsta areor som gäller för tillfällig skyddsledare: 50 mm2 Cu tillfällig jordlina < 200 m: 50 mm2 Cu tillfällig jordlina > 200 m: 120 mm2 Cu Tips! Skriv gärna upp minsta areor på tavlan eller blädderblocket. Gå igenom hur tillfällig driftjordning ska utföras innan en driftjordpunkt får brytas. Påminn om att arbete med driftjord kräver särskild kompetens. Berätta hur byte av räl kan utföras med ansluten skyddsledare och/eller driftjordledare. Se BVF 1921, avsnitt Påpeka att gamla skyddsledare och driftjordledare måste sitta kvar tills de nya är monterade. Hur ser du skillnad på skyddsjord och driftjord? Vad gör du om du är osäker? 22

22 Skyddsledare och driftjordledare
9.3 Banarbeten som innebär borttagen skyddsledare och/eller driftjordledare Detta avsnitt beskriver de elsäkerhetsregler som gäller vid banarbeten med spänningssatt kontaktledning i de fall som skyddsledare och/eller driftjordledare skadats eller behöver tas bort. Skyddsledare och driftjordledare får bara tas bort av personal som är utbildad för detta. Arbete med skyddsledare och driftjordledare får inte utföras när åska syns eller hörs från arbetsplatsen. Skyddsledare eller driftjordledare som är anslutna till S-rälen får inte tas bort innan den elarbetsansvarige lämnat tillstånd för detta. Åtgärder ska också ha vidtagits så att kontaktledningsstolpar eller andra skyddsjordade föremål inte kan bli spänningssatta på grund av isolationsfel. Dessa åtgärder kan innebära antingen att kontaktledningsanläggningen kopplas från och arbetsjordas enligt reglerna i kapitel 6, eller att skyddsjordning och driftjordning tillfälligt anordnas på annat sätt enligt avsnitt och Om en skyddsledare eller driftjordledare brister eller skadas ska den omedelbart repareras. Om den skadade förbindningen inte kan anslutas permanent till S-rälen ska den anslutas tillfälligt med en jordklämma som är särskilt avsedd för detta. En tillfällig jordklämma ska monteras så att den inte lossnar på grund av vibrationer. Kommentar: En tillfällig jordklämma kan exempelvis göras vibrationssäker med hjälp av dubbla muttrar. En tillfällig jordklämma kan göras vibrationssäker exempelvis med hjälp av dubbla muttrar 23

23 Byte av räl med ansluten skyddsledare
Byte av S-räl med anslutna skyddsledare. 9.3.4 Tillfällig skyddsjordning och driftjordning till långräl Långräl som ska läggas in i spåret får användas för anslutning av tillfällig skyddsjordning och driftjordning under följande förutsättningar: 1. De olika långrälerna ska sinsemellan sammankopplas med hjälp av överkopplingslinor. 2. De yttre ändpunkterna på de sammankopplade långrälerna ska anslutas till den befintliga S-rälen med hjälp av dubbla överkopplingslinor. I samband med inläggningen av långrälen i spåret får bara en av dessa överkopplingslinor lossas åt gången. 3. Vid sugtransformatorer och driftjordpunkter, samt mitt emellan dessa platser, ska den sammankopplade långrälen anslutas till den befintliga S-rälen med hjälp av dubbla överkopplingslinor. I samband med inläggningen av långrälen i spåret får bara en av dessa överkopplingslinor lossas åt gången. 4. Vid driftjordpunkter ska den sammankopplade långrälen anslutas till återledningen med hjälp av tre jordningsverktyg. Dessa ska först anbringas på långrälen. 5. Alla kontaktledningsstolpar och andra föremål som behöver vara skyddsjordade ska anslutas till den sammankopplade långrälen med skyddsledare. Därefter får skyddsledarna till den befintliga S-rälen tas bort. 6. Den nya långrälen ska läggas in i spåret och kontaktförbindningar ska anslutas över eventuella rälsskarvar. 7. Nya driftjordledare ska anslutas till den nya långrälen innan den tillfälliga driftjordningen får tas bort. 8. Innan det nya spåret får trafikeras ska den elarbetsansvarige ge tillstånd till detta. 24 23

24 Arbetsmaskiner och kranar
Skyddsjordade arbetsmaskiner som inte är spårgående För en icke spårgående arbetsmaskin som är skyddsjordad ska arbetet utföras under bevakning för att ett säkerhetsavstånd mindre än 4 meter ska få tillämpas. Någon del av arbetsmaskinen får då inte komma närmare en spänningssatt anläggningsdel än 1 meter. 10.4 Särskilda elsäkerhetsåtgärder för skyddsjordade arbetsmaskiner som inte ärspårgående För en icke spårgående arbetsmaskin som är skyddsjordad till S-räl med en mjuk kopparlina med en area på minst 50 mm2 Cu ska säkerhetsavståndet till den närmaste spänningssatta anläggningsdelen vara minst 1,0 m. Arbetet ska i detta fall utföras under ledning av en elarbetsansvarig som finns på arbetsplatsen och ser till att arbetsmaskinen bevakas. Kravet på bevakning och skyddsjordning gäller inte i de fall som arbetsmaskinen genom sitt läge (slänt, mur, stängsel eller dylikt) inte kan komma närmare en spänningssatt anläggningsdel än 1 m. 10.2 Särskilda elsäkerhetsåtgärder för skyddsjordade spårgående arbetsmaskiner För en spårgående arbetsmaskin som är skyddsjordad enligt kraven i BVF , Kranar och liftar på spårgående fordon ska säkerhetsavståndet till den närmaste spänningssatta anläggningsdelen vara minst 0,4 m. Arbetsmaskinen ska i detta fall vara försedd med en teknisk anordning som förhindrar att någon del av maskinen eller dess last kan lyftas högre än 4,7 m över rälsöverkant (rök), under förutsättning att kontaktledningens höjd över rök är minst 5,1 m. Om kontaktledningens höjd är mindre än 5,1 m ska anläggningsförvaltaren upprätta särskilda anvisningar för hur arbetsmaskiner får användas. Arbetsmaskinen ska vidare vara försedd med en väl synlig skylt som varnar för elfaran (blixtpil) och är utformad enligt ELSÄK-FS 1999:5. 10.3 Särskilda elsäkerhetsåtgärder för icke-skyddsjordade spårgående arbetsmaskiner För en spårgående arbetsmaskin som inte är skyddsjordad ska säkerhetsavståndet till den närmaste spänningssatta anläggningsdelen vara minst 0,6 m. Arbetsmaskinen ska i detta fall vara försedd med en teknisk anordning som förhindrar att någon del av maskinen eller dess last kan lyftas högre än 4,5 m över rälsöverkant (rök), under förutsättning att kontaktledningens höjd över rök är minst 5,1 m. Om kontaktledningens höjd är mindre än 5,1 m ska anläggningsförvaltaren upprätta särskilda anvisningar för hur arbetsmaskiner får användas. BVF1921: 10 Användning av arbetsmaskiner och kranar Detta kapitel innehåller regler för användning och förflyttning av arbetsmaskiner i närheten av en spänningssatt kontaktledningsanläggning. Reglerna gäller såväl spårgående som icke spårgående arbetsmaskiner. Med arbetsmaskiner avses i detta sammanhang exempelvis kranar, grävmaskiner, lastmaskiner och snöslungor samt eventuell last på arbetsmaskiner. Kommentar: Snöstrålen från en snöslunga får inte riktas mot ledningar, isolatorer eller fordonstak. 10.1 Säkerhetsavstånd och elsäkerhetsåtgärder Ett säkerhetsavstånd på minst 4 m i sidled ska upprätthållas mellan arbetsmaskinen och den närmaste spänningssatta anläggningsdelen, såvida inte särskilda elsäkerhetsåtgärder vidtas enligt avsnitt 10.2– 10.5 och tabell 2. När det gäller kranar får inte heller pendlingsrörelser hos lasten komma inom säkerhetsavståndet. För kranar och hängande last ovanför en spänningssatt kontaktledningsanläggning gäller ett säkerhetsavstånd på minst 4 m till den närmast spänningssatta anläggningsdelen. Arbetsledningen ansvarar för att maskinföraren och annan berörd personal instrueras om elfaran. Kommentar: Om det föreligger en elektrisk fara ska arbetsledningen, enligt reglerna i kapitel 5, utse en elarbetsansvarig och i samråd med denne göra en riskbedömning. Om säkerhetsavstånden och de särskilda elsäkerhetsåtgärderna enligt tabell 2 inte kan upprätthållas ska arbetet utföras som ett Arbete utan spänning, vilket bland annat kräver en elarbetsansvarig. 25

25 Arbetsmaskiner och kranar
Icke-skyddsjordade arbetsmaskiner som inte är spårgående En icke-spårgående arbetsmaskin som inte är skyddsjordad ska vara spärrad för en maximal höjd på 4,5 meter över rälsöverkant för att ett mindre säkerhetsavstånd än 4 meter ska få tillämpas. Arbetsmaskinen ska också ha en skylt med blixtpil. Ett minsta säkerhetsavstånd på 1 meter till närmaste spänningssatta anläggningsdel gäller även här. 10.5 Särskilda elsäkerhetsåtgärder för icke-skyddsjordade arbetsmaskiner som inte är spårgående För en icke spårgående arbetsmaskin som inte är skyddsjordad ska säkerhetsavståndet till den närmaste spänningssatta anläggningsdelen vara minst 1,0 m. Arbetsmaskinen ska i detta fall vara försedd med en teknisk anordning som förhindrar att någon del av maskinen eller dess last kan lyftas högre än 4,5 m över rälsöverkant (rök), under förutsättning att kontaktledningens höjd över rök är minst 5,1 m. Om kontaktledningens höjd är mindre än 5,1 m ska anläggningsförvaltaren upprätta särskilda anvisningar för hur arbetsmaskiner får användas. Arbetsmaskinen ska vidare vara försedd med en väl synlig skylt som varnar för elfaran (blixtpil) och är utformad enligt ELSÄK-FS 1999:5. 26

26 Övningsuppgifter uppställningsregler
BVF 1921 Kap 5 Tänk på elfaran p.g.a. klättring, vid uppställning av arbetsfordon! Var tror du att uppställning av klättringsbara arbetsmaskiner är tillåten? Svar: t ex På spår utan kontaktledning, eller där den kan frånskiljas. I vilka situationer kan uppställning av klättringsbara arbetsmaskiner kan vara tillåten under en spänningssatt kontaktledning? BVF 922: 7 Uppställning av klättringsbara järnvägsfordon Detta kapitel innehåller regler för uppställning av klättringsbara järnvägsfordon. Med klättringsbara järnvägsfordon avses här järnvägsfordon som det utan svårighet och utan hjälpmedel är möjligt att klättra så högt på att man kommer i farlig närhet av kontaktledningen. Ett järnvägsfordon kan även bli klättringsbart genom sin last. Järnvägsföretaget eller spårentreprenören ansvarar för bedömningen om ett järnvägsfordon är klättringsbart eller inte. Kommentar: För järnvägsfordon som inte är klättringsbara finns det inga särskilda restriktioner för uppställning ur elsäkerhetssynpunkt. Klättringsbara järnvägsfordon får ställas upp på spår utan kontaktledning samt på lastområden av typ A och särskilda uppställningsområden där kontaktledningen kan frånskiljas enligt reglerna i denna föreskrift. Ett klättringsbart järnvägsfordon får dock ställas upp under en spänningssatt kontaktledning om fordonet bevakas eller på annat sätt hålls under betryggande uppsikt så länge uppställningen pågår. Järnvägsföretaget eller spårentreprenören ansvarar för att uppsikten är betryggande. Exempel: Betryggande uppsikt kan det exempelvis vara om växlingsverksamhet eller annat arbete pågår i närheten av uppställda järnvägsfordon och personalen är instruerad om att kontaktledningen är spänningssatt och vilka risker detta kan innebära. Betryggande uppsikt kan också anordnas genom exempelvis TV-övervakning. Klättringsbara järnvägsfordon får också ställas upp på ett spårområde som ur elsäkerhetssynpunkt är godkänt för detta av Banverkets förvaltarorganisation. Ett sådant godkännande skall baseras på en bedömning av att risken för elolycksfall genom klättring är liten. Banverkets förvaltarorganisation skall dokumentera vilka spårområden detta gäller samt den riskbedömning som ligger till grund för godkännandet. Exempel: Ett spårområde med liten risk för elolycksfall genom klättring kan exempelvis vara ett inhägnat område eller ett område med TV-övervakning. Det kan också vara ett område där risken av andra skäl bedöms vara liten. Banverkets förvaltarorganisation får även utfärda ett särskilt tillstånd för obevakad uppställning av klättringsbara järnvägsfordon under en spänningssatt kontaktledning. För sådana tillstånd gäller särskilda regler enligt avsnitt 7.1. I vissa onormala situationer får klättringsbara järnvägsfordon tillfälligtvis ställas upp under en spänningssatt kontaktledning utan någon bevakning eller särskilt tillstånd. Reglerna för detta beskrivs i avsnitt 7.2. Svar: Om arbetsfordonet är under betryggande uppsikt 27

27 Övningsuppgift övriga arbeten
Ge några exempel på övriga arbeten med särskilda elsäkerhetsregler. Svar: • Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor • Trädröjning vid kontaktledningsanläggningar • Lastning och lossning under spänningssatt kontaktledning i samband med arbeten • Brobyggen över kontaktledningsanläggning • Arbeten på plattformstak • Sprängning vid elektrifierad järnväg • Tillfällig uppläggning vid elektrifierad järnväg Detta kapitel beskriver särskilda elsäkerhetsregler som gäller vid en del övriga arbeten som bedrivs på elektrifierade linjer med spänningssatt kontaktledning och/eller hjälpkraftledning. Det gäller bland annat • Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor • Trädröjning vid kontaktledningsanläggningar • Lastning och lossning under spänningssatt kontaktledning i samband med arbeten • Brobyggen över kontaktledningsanläggning • Arbeten på plattformstak • Sprängning vid elektrifierad järnväg • Tillfällig uppläggning vid elektrifierad järnväg 28

28 Arbeten i Kontaktledningsstolpar och bryggor
Det är förbjudet att klättra upp i kontaktledningsstolpar utan att någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tillämpas. 3. Det finns undantag från denna regel. Ange ett par sådana arbeten. Svar: Målningsarbeten, underhåll på signaler, högtalare etc. 4. Vilka är förutsättningarna för att undantagen ska gälla? Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor. Det är förbjudet att klättra upp i kontaktledningsstolpar utan att någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tillämpas. Övningsuppgifter Det finns undantag från denna regel. Ange ett par sådana arbeten. Svar: Arbeten där arbetare inte riskerar komma inom närområdet till en spänningssatt anläggningsdel. BVF1921: 11.1 Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor Det är förbjudet att klättra upp i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor utan att någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tillämpas. Detta gäller med undantag för vissa arbeten där arbetare inte riskerar att komma inom närområdet till en spänningssatt anläggningsdel. Undantagen gäller exempelvis målningsarbeten samt underhållsarbeten på signaler, högtalare och annan utrustning. Arbetsledningen ska för dessa arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor se till att arbetarna är instruerade om elfaran och de lokala förhållanden som påverkar elsäkerheten. På bilden: spääningsförande del befinner sig 1.6m från signalens övre del. Men, det får vara en arbetare på max 1.6m för att kunna stå på den och arbeta utan att med huvudet nå närområdet. Då får arbetaren heller inte lyfta armar eller ha verktyg och andra föremål som kan komma innanför närområdet, dvs. ovanför arbetarens huvud. Svar: Att arbetare inte riskerar att komma inom närområdet 29

29 Trädfällning och röjning vid kontaktledning
Övningsuppgift När föreligger det elektrisk fara? Svar: När arbetare riskerar att komma i närområdet med kroppsdel eller utrustning Vad gäller om en elektrisk fara föreligger? Svar: Man måste då tillämpa någon av arbetsmetoderna Arbete med spänning, arbete utan spänning eller arbete nära spänning Fullständiga regler finns i ESA-RÖJ:06 och BVF 1921, avsnitt 11.2. För trädröjning vid kontaktledningsanläggningar gäller i huvudsak reglerna i ESA Röjning i ledningsgata – skog (ESA-RÖJ:06). BVF 1921 gäller dock före ESA i följande delar: • Inledande elsäkerhetsplanering, se kapitel 5 i BVF 1921. • Närområde och riskområde, se kapitel 5 i BVF 1921. • Arbetsmaskiner, se kapitel 10 i BVF 1921. Med detta menar man att arbetsledningen alltid ska göra en inledande riskbedömning för att avgöra om det föreligger en elektrisk fara eller inte. Vad krävs av personal och utrustning för att man ska kunna tillämpa någon av dessa arbetsmetoder? Svar: Det ska alltid finnas en av arbetsledningen utsedd elarbetsansvarig, arbetare ska använda godkänd utrustning och veta hur den används. 30

30 Lastning och lossning och tillfällig uppläggning
Övningsuppgift Vilka regler gäller vid handlastning och handlossning av öppna vagnar i samband med arbeten? Svar: Personalen ska vara instruerad om gällande elsäkerhetsregler och riskerna vid arbete under spänningssatta ledningar. Den som lastar eller lossar ska uppehålla sig på ett plan vars avstånd till kontaktledningen är minst 3.5 m. Lastning och lossnig ska utföras så att personal eller last inte kan komma in i närområdet. Fullständiga regler om lastning och lossning finns i BVF 1921, avsnitt 11.3 samt BVF 922. Fullständiga regler om tillfällig uppläggning finns i BVF 1921, avsnitt 11.7 samt i BVF 923. Lastning och lossning under spänningssatt kontaktledning i samband med arbeten regleras dels av BVF 1921 och dels av BVF 922 Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser. Annan lastning och lossning vid elektrifierad bana regleras av BVF 922. 31 30

31 Arbeta på oregelbundna tider
Att arbeta på oregelbundna tider är oundvikligt vid järnvägen. Tillgängligheten i spåret är sämre på dagtid, därför blir det mycket nattarbete för många. Ökad olycksrisk vid nattarbete De senaste åren har forskningen funnit allt fler samband mellan arbetsolyckor och sömnighet (sänkt vakenhet). Risken för felhandlingar och felmanövreringar ökar markant vid nattarbete. Extrema trötthetssymtom mot slutet av nattpassen är en uppenbar säkerhetsrisk. Kroppen är programmerad att vara vaken på den ljusa tiden på dygnet och återhämta sig genom sömn när det är mörkt. Särskilda risker föreligger för yrkesgrupper som nattetid har hand om säkerheten på arbetsplatsen. En trött hjärna reagerar långsammare och är sämre på att ta in nya fakta och uppgifter. Tröttheten underminerar förmågan att fatta beslut och ökar risken för felbeslut. Kopplingen mellan trötthet och olyckor har registrerats i en rad undersökningar: • Bland svenska lokförare har 2/3 någon gång nickat till vid nattkörning, jämfört med 1/6 vid dagkörning. • En rad laboratoriestudier visar att reaktionssnabbhet, räkneförmåga och problemlösande är klart försämrade under simulerat nattarbete. • De tydligaste effekterna på säkerheten syns i samband med singelolyckor i vägtrafiken. Risken för en singelolycka på motorväg är mer än 10 gånger högre på hos bilförare på ”småtimmarna”. • Försämringen av reaktionsförmågan nattetid har jämförts med den som uppstår vid måttlig alkoholkonsumtion (0,05 procent alkohol i blodomloppet). Förmodligen är dagens uppfattning om trötthetens roll i olycksstatistiken avsevärt underskattad eftersom sänkt vakenhet är svår att påvisa objektivt. Den olycksdrabbade lär också undvika att spontant rapportera trötthet som olycksorsak eftersom olyckor på grund av trötthet bedöms på samma stränga sätt som olyckor på grund av alkoholkonsumtion. 27 ! Forskning tyder på att en stunds vila inför ett nattpass kan öka säkerheten. Sömnen 6–9 timmar per natt anses normalt för en vuxen person. En del klarar sig på mindre än 6 timmar. Äldre personer brukar klara sig på något mindre sömn. Oregelbundna arbetstider kan innebära att du sover för lite och får sömnbesvär. Vissa tider på dygnet är det svårt att hålla sig vaken oavsett om det beror på sömnbrist eller inte. Det kan bli särskilt påtagligt på efternatten och tidig morgon. Då har dygnsrytmen sitt så kallade minimum, det vill säga att kroppstemperaturen sjunker och du blir frusen och lite dåsig. Att äta på natten På natten vilar sig de olika kroppsfunktionerna. Det gäller bland annat matsmältningen. Man ska undvika att äta på efternatten och så lite som möjligt på förnatten. Man ska helst inte äta fet och proteinrik mat som hamburgare, pommes frites, pizza och dylikt sent på kvällen och under natten. Med godis höjer man blosockernivån, men den sjunker snabbt igen. Drick i stället mycket vatten och ät långsamt verkande kolhydrater som frukt, bär, grovt bröd, lättmjölk och lättyoghurt. Drick så lite kaffe, te och coca-cola som möjligt. ! Håller du kroppen i trim står den bättre emot påfrestningar både på jobbet och på fritiden. 32

32 Tack för visat intresse!
Detta kapitel beskriver särskilda elsäkerhetsregler som gäller vid en del övriga arbeten som bedrivs på elektrifierade linjer med spänningssatt kontaktledning och/eller hjälpkraftledning. Det gäller bland annat • Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor • Trädröjning vid kontaktledningsanläggningar • Lastning och lossning under spänningssatt kontaktledning i samband med arbeten • Brobyggen över kontaktledningsanläggning • Arbeten på plattformstak • Sprängning vid elektrifierad järnväg • Tillfällig uppläggning vid elektrifierad järnväg