EFFEKTERNA AV STORSTADSTRAFIKEN

En presentation över ämnet: "EFFEKTERNA AV STORSTADSTRAFIKEN"— Presentationens avskrift:

1 MODERNA OCH EFFEKTIVA KOLLEKTIVTRAFIKSYSTEM Mohamed Mezghani Lissabon den 18 oktober, 2006

2 EFFEKTERNA AV STORSTADSTRAFIKEN
Utbredning av storstadsområden Ökat antal fordon i städerna Trafikstockningar Förbättrade energi- och miljötekniska lösningar men hög påverkan på klimatet och växthuseffekten Stigande energipriser

3 FÖRÄNDRINGAR HOS INVÅNARNA
Förändringar i befolkningsmängd Förändra storstadsrytmen Förändra invånarnas beteendemönster och vanor Ökad oro för klimatet och växthuseffekten Otrygghet i stadsmiljön

4 DEN ONDA CIRKELN Utbredning av storstadsområdena - Fler människor som blir beroende av bil - Fler vägar - Fler bilar - Mer trafikstörningar - Långsammare kollektivtrafik - Färre avgångar med kollektivtrafiken - Innerstäderna blir mindre attraktiva - Aktiviteter flyttas till ytterområdena - Sämre kvalitet på kollektivtrafiken - Färre passagerare - Minskad utbyggnad av kollektivtrafiken

5 ATT BRYTA DEN ONDA CIRKELN
- Kostnader/avgifter för privat biltrafik - Kontrollerad parkering - Minskad biltrafik - Mindre störningar i trafiken - Ökade medel till kollektivtrafiken - Kollektivtrafiken kommersiellt gångbar - Kostnadseffektivare kollektivtrafik - Bättre kvalitet och service för resenärer - Effektivare nyttjande av infrastrukturen - Högre individuella transportkostnader - Fler kollektiv- trafikresenärer - Utbyggnad och upprustning av kollektivtrafiken - Mindre bidragsberoende - Marknadsinriktad kollektivtrafik - Storstadsutbredning underkontroll - Attraktivare städer och stadskärnor HÖGRE KVALITET PÅ BOENDET I STORSTÄDER KOLLEKTIV- TRAFIKEN MINDRE BEROENDE AV STATLIG FINANSIERING

6 KOLLEKTIVTRAFIKEN ... ... kostar samhället mindre
... kräver mindre vägutrymme ... energieffektivare ... mindre förorenande utsläpp ... ett säkert transportsätt ... ökar tillgängligheten till jobben ... tillgänglig för alla

7 KOSTNADSEFFEKTER AV MOBILITET

8 KOSTNADS- OCH ENERGIEFFEKTER AV MOBILITET

9 STATLIGA KOSTNADER FÖR TRANSPORTER
Statliga kostnader för transporter i kommuner med hög andel kollektivtrafik är hälften av kostnaderna jämfört med kommuner med hög andel privat bilägande. Skillnaden innebär en besparing på EURO per invånare och år. Städer med låga statliga kostnader för transporter är ofta städer där andelen kollektivtrafikresenärer är hög. Andel kollektiv-trafikresor (% motor -transporter) Statliga kostnader för transporter (% av BNP) 1995 2001 Geneva 18,8 21,7 10,2 9,4 London 23,9 26,8 8,5 7,5 Madrid 23,4 29,1 12,2 10,4 Paris 27,1 27,5 6,8 6,7 Wien 43,2 46,6 6,9 6,6

10 FÖRDELNING AV ENERGIFÖRBRUKNING

11 EFFEKTER PÅ ENERGIFÖRBRUKNING
Jämförelser mellan städer visar på ca liter lägre bensinförbrukning per invånare och år i städer med hög andel kollektivtrafik än städer som förlitar sig mer på privatbilism. Städer som lyckades öka andelen resor gjorda per kollektivtrafik, cykel och gång såg en minskning av energiförbrukningen per person. Andel cykel, gång och kollektivtr. (%) Medelförbrukning av energi per person för transporter (MJ) 1995 2001 Aten 34,1 40,9 12.900 12.600 Genève 44,8 48,8 23.600 19.200 Rom 43,2 43,8 18.200 17.100 Wien 62 64 10.700 9.050

12 BILAR TAR UPP VÄRDEFULLT MARKUTRYMME I STÄDERNA

13 DE TRE PELARNA I ETT INTEGRERAT URBANT MOBILITETSSYSTEM
INTEGRERAD URBAN MOBILITET

14 KOLLEKTIVTRAFIKORIENTERAD STADSPLANERING Tätorter är mer kostnadseffektivt än glesbygd
Stoppa utbredningen av tätorter (kompakta städer) Verka för utbyggnad runt befintliga stationer och rutter Uppmuntra till samverkan mellan olika aktiviteter Begränsa byggandet på icke exploaterad mark Begränsat parkeringsutrymme för boende, kontor och affärsområden Uppmuntra till bilfria zoner i villa- och bostadsområden Försäkrad samverkan med boende politik

15 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH KOSTNADER FÖR MOBILITET

16 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH ENERGIFÖRBRUKNING

17 Allmänna kommunikationer
CURITIBA, BRASILIEN Linjeformad stad med strukturella korridorer Motsatt från konceptet om cirkelformade städer Allmänna kommunikationer Bilar

18 KÖPENHAMN, DANMARK Fingerplan: Utveckla tågsystemet runt järnvägskorridorer Befolkningstäthet runt järnvägsstationerna Ett offentligt företag bildades för att utveckla området och finansiera järnvägssystemet

19 KONTROLLERAD BILTRAFIK Trängselavgifterna motsvarar 2% av EU:s BNP, dvs. 4 gånger mer än vad som läggs på kollektivtrafiken Upprätta trafikplaner som begränsar användandet av bilar i stadskärnan Sätt en avgift på användandet av bil som gör det besvärligt att ta bilen (t.ex. trängselavgift) Avgiftsbelagd parkering (på arbetsplatsen, bostadsområden) Utveckla områden/zoner för gångtrafik

20 STRASBOURG, FRANKRIKE Genomfartstrafik är förbjuden (Ringled runt)
3 enkla järnvägsspår Kompletterande nätverk med bussar Kontrollerad parkering System med parkerings- och kollektivtrafikavgifter Cykelvägar  -30% biltrafik +101% av kollektivtrafikresenärer ( )

21 LONDON, STORBRITANNIEN
Trafikförseningar reducerade med 30% Antal fordon reducerade med 30% 50 till 60% avstådda bilresor har ersatts med kollektivt resande £100 miljoner i statsinkomster per år

22 OMRÅDEN FÖR GÅNGTRAFIKANTER

23 KVALITATIVT KOLLEKTIVTRAFIKSYSTEM
Integration på alla nivåer är en förutsättning för ett modernt och effektivt kollektiv-transportsystem

24 NÖDVÄNDIGHETEN AV SAMVERKAN
Passagerare använder ... olika rutter och olika stationer och hållplatser för byten olika former av kollektivtrafik kollektivtrafik som korsar kommunala/administrativa gränser kollektivtrafik tillhandahållen av olika företag  Att få dessa olika punkter att samverka är den stora utmaningen för att kunna erbjuda resenärer ett enkelt system för dörr till dörr transporter.

25 ORGANISATION STRATEGI Vad vill vi åstadkomma? TAKTIK
Politiskt styre STRATEGI Vad vill vi åstadkomma? TAKTIK Vilka produkter kan hjälpa oss att nå våra mål? GENOMFÖRANDE Hur producerar vi dessa tjänster? Förvaltning

26 SOLIDA OCH RÄTTVISA PARTNERSKAP
Ett starkt institutionellt ramverk: Den organisatoriska makten spelar en avgörande roll i samverkan mellan olika aktörer. Starka överenskommelser: Upprättande av kontrakt är effektiva verktyg för samverkan. Finansiering: Integrering kostar pengar men är lönsamt på lång sikt En samverkande form för att styra principer, beslutstaganden och finansiering i riktning mot samverkan och koordinering mellan myndigheter, operatörer, infrastrukturplanerare, etc.

27 SAMVERKAN MELLAN OLIKA NÄTVERK OCH TRANSPORTMEDEL
Resenärer förväntar sig en gränsöverskridande administration när olika operatörer och transportmedel samverkar Anpassa till ett nätverkstänkande Reducera antalet onödiga byten/transfers Integrerade tidtabeller Bygg på/ut saknade länkar i infrastrukturen Tillgodose kollektivtrafik på begäran där så behövs (glesbygd) Statistik på privat- och kollektivtrafiktransporter Planering i samverkan mellan olika organisationer

28 FÖRBÄTTRINGAR AV HÅLLPLATSER FÖR BYTEN
Tid spenderad för ett byte upplevs som dubbelt så lång som tid spenderad ombord på fordonet Lokalisering: Byte mellan olika transportmedel; Byte i början eller slutet av resan. Funktionalitet: Byte ska ske så smidigt som möjligt: pålitlig information; avstånd; enkelplattformer; undvik trappor; särskilda behov för äldre, barn, handikappade och turister; etc. Kvalitet: Utformade för att vara behagliga och attraktiva väntplatser; säkerhet och trygghet; handel och offentliga toaletter.

29 ANVÄNDARVÄNLIGA BILJETTSYSTEM
Biljettsystem där biljetter måste lösas för varje enskild resa uppfattas som att det är dyrt att åka kollektivt Harmoniserad samverkan mellan avgifter och biljetter underlättar användandet av kollektivtrafiken Ett enkelt avgiftssystem där biljett kan lösas för hela resan ger en uppfattning om att kollektivtrafik är lätt att använda och tillgänglig för alla Ny teknik kan vara till stor hjälp för att underlätta uppkomsten av nya biljettsystem

30 TILLGODOSE SAMVERKANDE INFORMATION
Reseplanerare (www) Utropande av hållplats Information gällande byte och transfer Stadsinformation Realtidsinformation

31 ATT SE RESTIDEN SOM EN TILLGÅNG
Resenärerna ska känna sig avslappnade och bekväma: värme/kyla, lugn omgivning, nyheter, musik… Transporten i sig ska vara anpassad utifrån människors speciella behov: kvalitet, typ av transportmedel (buss, tåg, etc) Fördelarna med ett kollektivt resande bör marknadsföras tillsammans med tjänster som inte går att få i ett privat resande. Tid tillbringad på kollektiva transporter uppfattas som förlorad tid i jämförelse med tid spenderad i bilen

32 TILLGODOSE MÅNGSIDIGHET I KOLLEKTIVTRAFIKEN
Kollektivtrafiken måste kompletteras med flexibla lösningar för att kunna erbjuda fullständig service Lättillgängliga parkeringsmöjligheter intill stationerna sporrar till användandet av kollektivtrafiken hos bilisterna Att låta lojala kollektivtrafikresenärer ingå i en bilpool med rätt att nyttja bilen vid speciella behov Samåkning i taxi och allmänna kommunikationer vid begäran kan vara ett sätt att tillgodose lösningar för glesbygden Konventionella kollektivtrafiksystem kan inte alltid erbjuda lösningar för dörr-till-dörr transport

33 MODERNISERING AV FORDON I KOLLEKTIVTRAFIK
Förarlösa tunnelbanetåg och automatisering av konventionella tunnelbanelinjer Alternativa bränslen för bussar Strömförsörjning till spårvagnar sker ”under jord” Informationsteknologier för förbättrat användande och säkerhet Bussar med lågt golv och insteg Innovativ och nytänkande design

34 MODERN OCH EFFEKTIV LEDNING
Kollektivtrafiken flyttar sig från en produktionsfokuserad industri till en kundfokuserad service på en konkurrensutsatt marknad Kollektivtrafikföretag bör närma sig den kommersiella marknaden utan att tappa fokus på den sociala aspekten med kollektivtrafiken Personalen inom kollektivtrafiken bör vara kund- och servicevänliga och uppmuntras till ett sådant beteende Ny informationsteknik erbjuder möjligheter till en mer effektiv och förbättrad fordonspark

35 MADRID, SPANIEN Upprättande av en organiserande myndighet
Förlängning av tunnelbanespåret (+10 km/år) Omorganisering av busstrafiken och upprättande av busskorridorer Förbättringar av centralstationer Helhetslösning för biljettsystem +60% användare av kollektivtrafiken ( )

36 BOGOTA, COLOMBIEN Implementering av snabbhastighetsbussar (41 km 2002, 388 km 2015) Omorganisering av tidigare busstrafik (linjebussar, matarbussar, lokalbussar) Restriktioner för privatbilismen -32% i restid -40% i luftföroreningar -93% i olycksfallsstatistiken

37 DUBLIN, IRLAND Implementering av 100 km “busskorridorer”
Avgiften för parkering vid station/hållplats är integrerad i avgiften för resbiljetten Bussens hastighet är 30 till 50% högre än bilens +29.7% bussanvändare (+38% under rusningstid) 65% av de nya användarna är fd bilförare

38 BRYSSEL, BELGIEN Ökning av kollektivtrafiktjänster
Förbättrad kvalitet (nya bussar, täta avgångar, nattrafik) Ny avgiftspolicy +50% ökning av resandet med kollektivtrafiken mellan 1999 och 2004

39 SEOUL, SYDKOREA Implementering av snabbhastighetsbussar (84 km 2005)
Omorganisering av busstrafiken (linjebussar, matarbussar, lokalbussar) Integrerat “smartcard”-system (distansbaserad avgift) Realtidsinformation om bussarna +11% kollektivtrafikresenärer på 1 år Större andel nöjda kunder

40 HONG KONG Enkelt att använda och ökad popularitet
Snabbare åtkomst till plattformen Bättre information till kunderna Lägre drift- och underhållskostnader jämfört med magnetbiljettsystem Bedrägeribekämpande  7.5 miljoner Octopus-kort registrerade  6 miljoner transaktioner dagligen  90% av alla resor betalas med Octopus-kortet

41 MARKNADSFÖRING Hålla kvar och attrahera kunderna

42 750 000 innehavare = PARIS, Frankrike
 +10% nya kunder ( nya kollektivtr. resenärer)  + 13% av kollektivtrafikmarknaden på 3 år  + 5% intensiva användare =

43 “Transporter är inte en teknisk fråga utan en politisk angelägenhet”
Tekniskt och ekonomiskt är det enkelt och möjligt att konstruera en högkvalitativ kollektivtrafik baserad på busstrafik så länge andra fordon inte tillåts i några få huvudtrafikleder Enrique Peñalosa fd borgmästare i Bogotà

44 Tack för uppmärksamheten! mohamed.mezghani@gmail.com