Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Människan miljön och kulturen KURS 1 DISPOSITION Historiografi Drag i människans utveckling Floddalskulturerna Grekland Rom Folkvandringarna Kyrkan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Människan miljön och kulturen KURS 1 DISPOSITION Historiografi Drag i människans utveckling Floddalskulturerna Grekland Rom Folkvandringarna Kyrkan."— Presentationens avskrift:

1

2 1 Människan miljön och kulturen KURS 1 DISPOSITION Historiografi Drag i människans utveckling Floddalskulturerna Grekland Rom Folkvandringarna Kyrkan Feodalisman Stadsväsendet

3 2 Historiografi Vad är historia? beskrivning av det förflutna det förflutna i sig själv vetenskap Hur fås uppgifter om hur det varit? t.ex.: kvarlevor (ben, redskap, gravar byggnader etc.) skriftliga källor (dokument, brev, beslut, berättelser etc. muntliga källor

4 3 Historien använder hjälpvetenskaper: geologi botanik etnologi jämförande språkforskning kemi fysik etc. Varför läser vi historia? vi lär oss : varför det är som det är ser samband vidgar medvetandet vi blir mer kritiska men lär vi oss något ???

5 4 Historiens indelning Förhistorisk tid inget skriftligt material och sönderfaller i : stenålder bronsålder järnålder Historisk tid skriftligt material och uppdelas i: gamla tiden medeltiden nya tiden

6 5 Drag i människans utveckling Samlarstadiet människan levde på det naturen gav : bär rötter, svamp etc. rörligt liv kamp för överlevnad ingen högre kultur Jägarstadiet naturprodukter samt jakt och fiske: vapen, krokar, nät, verktyg rörligt liv existensen säkrad möjlighet för kulturell verksamhet

7 6 Jordbruksstadiet levebrödet producerades själv (spannmålsodling och boskapsskötsel) fast bosättning livsmedel lagrades nya metoder försvarssystem ekon. system sociala system regler för samhällslivet kulturella aktiviteter Typiskt för tidiga kulturer tro på natur och andeväsen syns i : begravningsseder, offer och avbildningar

8 7 ofta blev ledaren eller en speciell grupp individer förmedlare mellan andevärlden och människorna det resulterade i en avvikande position och medförde speciella förmåner eller rättigheter

9 8 Floddalskulturerna Första högkulturerna i: Tvåflodslandet Mesopotamien Persien Egypten Kina Indien Dessa områden fyllde villkoren: vatten god jordmån rätt klimat råvaror

10 9 Mesopotamien Kulturfolk Sumerer (c. 4000f.kr.) Stadsstatsbaserade länder ex. Ur, Uruk, Eridu Typiskt: utvecklad rättsskipning (Lipit- Isthars lag) näringar:jordbruk & handel religion = polyteism kultur : kilskrift, högtstående arkitektur och konst

11 10 Fornbabylonien (från c f.kr.) skapades av akadderna som krossade Sumer typiskt: handeln viktigast stadsväsendet blomstrade expansion till Medelhavet enhetlig lagstiftning; Hammurabis lag (vedergällningsprincipen) Assyrien hettiter krossade fornbabylonien långvariga strider tills assyrierna segrade: militärvälde (stat) Ninive huvudstad

12 11 främsta regenter: Assurnasirpal II Assurbanipal Nybabylonien (600-talet f.Kr.) upprättades av kaldeerna tillgrep folkförflyttningar främsta regent: Nebukadnessar kulturellt utvecklat: matematik astronomi astrologi stjärnbilder sjudagarsveckan

13 12 Persien expansion från 500-talet f.Kr. under Kyros och Kambyses omfttade senare hela Främre orienten främsta regent: Darius el. Dareios effektiv civil förvaltning vägnät effektiv post- & kurirtrafik tolerans mot kuvade religion Zarathustra införde dualism näringsliv jordbruk, handel, hantverk pengar (dareiken) i bruk

14 13 Egypten De äldsta fynden från talet f.Kr. Begränsat utrymme som framtvingade en politisk organisation Gamla Riket ( f.Kr.) Politik: enat av farao Menes Memfis huvudstad härskarätten, dynastin, regerade privilegierad ämbetsmannakår

15 14 Religion polyteism Osiris (flodgud) Ra (solgud) faraon dyrkades prästerna centrala med privilegier) dödskult med balsamering sjunde dynastin pyramidbyggare ( f.Kr.) Näringar jordbruk handel (medelhavsområdet) hantverk Kultur skrift (hieroglyfer) astronomi, matematik kalendrar

16 15 Mellersta Riket ( ) faraon despotisk Tebe huvudstad expansion mot Öst krossades av hyksos (nomadfolk) Nya Riket (från c.1600 f.Kr.) Typiskt: Tebe huvudstad aktiv expansion i Medelhavet (Totmes III) klippgravar Konungarnas dal tillkom härskare: RamsesII, Echnaton (monoteism) prästerna viktiga införlivades med Persien, Alexanders välde och Rom

17 16 Kina Äldsta tiden = härskarätternas tid Härskaren betraktades som himlens son Shangperioden (1500-c.1000 ) typiskt: stadsstatsbildningar klassamhälle med teckentydare och jordägare som de främsta Kaurissnäckan anvädes som betalningsmedel skrivtecken brons i bruk

18 17 Chouväldet ( f.Kr.) typiskt: makten hos stora jordägare med militärmakt (feodalherrar) viss rikslagstiftning förekom senare enades riket och muren påbörjades Lao-tse och Kon-fut-se (500-talet) Han-dynastin (200f e.Kr.) typiskt: länsväsende tjänstemannavälde expansion i norr och syd sidenvägen till Europa och Rom Tang-dynastin (c ) styrka och grund för senre utveckl

19 18 Indien Induskulturen c f.Kr. Omfattar ett stort område men ärendast delvis utgrävt. Kunskapen begränsad Typiskt: jordbrukskultur avanserade stadsbildningar stadsplaner och avlopp handel & hantverk fruktbarhetsreligion Arierna erövrar? Indien på 1000-t

20 19 typiskt: kastväsendet införs (håller arierna vid makten) dyrkan av sol, himmel och måne införs arierna för med sig sanskrit

21 20 Grekland Kännetecken för utvecklingen geografin medförde att stadsstater uppkom styrelseformerna formades av näringslivet oligarkin utveklades till demokrati utflyttning (tre kolonisationer) ledde till att grekiska världen vidgades 1:a kolonisationen ledde till kamp med perserna (400-t f.Kr.)

22 21 Attiska sjöförbundet räddade grekerna efter de peloponnesiska krigen ( ) dominerade Sparta Makedonien expanderade från 350-t. och krossade perserväldet orientaliskt inflytande på grekiskt tänkande som resultat av 3:dje kolonisationen politiskt hade grekerna fyllt sin mission då Alexanders välde föll samman.

23 22 Grekiska styrelseformer Oligarki Sparta Eforer verkställde Gerusian gamlas råd, gav förslag Folkförsamling ja/nej Två kungar militära ledare Demokrati Aten Arkonter verkställde Femhundramann arådet beredde Folkförsamling beslutanderätt Tio strateger militära ledare Ostrakism

24 23 Grekisk religion Blandning av bl.a. andetro och orientalisk mytologi Tre nivåer av gudar och gudomligheter: Olympiska gudar (panhellenska ) mänskliga, evigt unga, odödliga Zeus, statslivet Hera, härden, äktenskapet Poseidon, sjöfart, hav Hades, dödsriket Hermes, budbärare, resenärer

25 24 Pallas Atena, krigskonsten Afrodite, skönheten Apollon, bildningen Dionysos, livsglädjen Heroer (lokala gudar) Herakles Teseus Oidipus Naturväsen hjälpte eller stälpte i det dagliga livet. jfr. våra tomtaroch troll samt jättar och älvor nymfer kentaurer satyrer

26 25 Dyrkan: tempel som hölls öppet på gudens dag offerseremonier sång dans inga präster, personligt gudsförhållande Följder: teatern (ur Dionysoskulten) idrotten (OS) (Zeuskulten)

27 26 Grekisk livssyn Två dominerande synsätt: Apolloniska livssynen ”intet för mycket” besinning, måttfullhet acceptera vad gudarna har i beredskap övermod ”hybris” hämnades av gudarna Dionysiska livssynen möjligheterna obegränsade ”njut och lev”

28 27 Grekisk filosofi Intresset vändes från det ockulta till omgivningen. Förklaring av tillvaron det viktiga. Hellensk filosofi Joniska naturfilosoferna vad är alltings gemensamma urämne Pytagoreerna matematiken kan förklara allt Sofisterna allt är relativt

29 28 Sokrates & Platon intresset till individen absolut sant och rätt finns visdom ger kunskap om det rätta den som vet rätt gör rätt skillnad mellan fenomenensvärld och ideernas värld Aristoteles erfarenhet och förnimmelser ger kunskap kunskap kan systematiseras kunskap kan härledas, bevisas och definieras skapade och grundade de flesta gamla vetenskaper A. blev auktoritet och lärorna bestod till slutet av medeltidwen

30 29 Hellenistisk filosofi ( bör uppfattas som en livssyn ) cynikerna behovsfrihet = lycka stoikerna osjälviskhet, behärskning och pliktuppfyllelse epikureerna måttfullhet individualitet

31 30 Grekisk konst och litteratur Utmärkande: klarhet stramhet fulländning individuell prägel Konsten betjänade religionen Arkitektur = tempelkonst Typiskt: kolonnaden / pelarhallen Tre typer: - dorisk - jonisk - korintisk

32 31 Skulptur 1. Äldsta stilen (arkaiska) c f.Kr. motiv: vackra ynglingar typiskt: harmoni saknar porträttlikhet egyptiska drag brons Ex. Feidias - Pallas Athene, Zeus Polykleitos - spjutbäraren Myron - diskuskastaren 2. Klassiska tiden formstelhet ersätts med realism marmor

33 32 Ex. Praxiteles - Hermes Lysippos - Skraparen 3. Hellenistiska tiden dramatik och rörelse införs i skulpturen Ex. Laokoongruppen från Rhodos Litteraturen 1. Episk diktning (berättande) hexameter Ex. Homeros: Illiaden, Odysseén 2. Lyriken (stämningsdikter) berättar om livets glädje och sorg Ex. Tyrtaios, Anakseon, Sapfo

34 33 3. Dramat tragedi (sorgespel) Ex. Aiskylos, Sofokles, Euripides komedier (lustspel) Ex. Aristofanes, Menandros 4. Övrigt historieskrivning Ex. Herodotos, Tukydides

35 34 Grekernas arv till eftervärlden Demokratiska idealet skapa rättvisa tillvarata medborgarnas kunskap och intresse Kunskapssynen förmågan att utvidga och systematisera vetandet forskningens och experimentens betydelse Filosofin grunden för existensen och dess villkor

36 35 Rom / Romarriket Indelas i : Kungadömet c f.Kr. Republiken f.Kr. Kejsartiden 31f.Kr.-395 e.Kr. Principatet e.Kr Militärdespotismens tid e.Kr. Samregenternas tid e.Kr Uppdelningen bygger på styrelseformen

37 36 Roms expansion Uppdelas i : Första skedet 396 Veiji c. 300 latinska folken 265 Apenniniska halvön Andra skedet (puniska krigen) Sicilien, Sardinien, Korsika (241) Cisalpinska gallien (222) Spanien (201) Nordafrika (146) Asia (133) Tredja skedet Transalpiska gallien (51) Egypten (30)

38 37 Kungadömet Enligt sagan grundades Rom av Romulus och Remus 753. f.Kr. Bakgrunden något oklar men folk fanns på kullarna c.600. Troligen en etruskisk stad och romarna gjorde sig fria på 400-t. Enligt sagan fördrevs den sista kungen Terquinius Superbus 309f.Kr.

39 38 Republiken 1. Samhällsklasser: patricier ( jordägarkalss) plebejer (hantverkare, köpmän, småbrukare) slavar (rättslös arbetskraft) 2. Republikens styrelse: Folkförsamlingen (3st) folkrepresentation ledare: folktribun med veto Senaten 300 valda senatorer på livstid

40 39 initiativ till lagar fick med tiden beslutsrätt i alla viktiga frågor Ämbetsmän (verkställde) konsuler (2) ledde senaten säkerhet befälhavare domare skyddades av liktorer censorer skatter byggnadsverksamhet sedligheten pretorer domstolsföreståndare

41 40 ediler ordning offentliga nöjen kvestorer statskassan I krissituationer kunde en diktator utses för sex månader 3. Bundsförvanter & provinser Princip: Divide et impera romarna styrde i Rom italiska folken soldater självstyre skattefrihet övriga skatt begränsat självstyre

42 41 Provinsen styrdes av: propretor eller prokonsul civil och militär ledare publikaner skatteindrivare garnisioner garanterade lugn

43 42 Näringslivet Från jordbruksstat merkantil världsmakt Orsak: ter. &pol expansion Följder: ändringar i samhället Lantbruket Sicilien svarade för spannål = vin- & olivodling på halvön =

44 43 kapitalkrävande vilket ledde till storgods (latifundier) = slavarbetskraft kom att dominera Handel & sjöfart goda hamnar i syd efter Kartagos fall romersk handelsdominans Ostia handelscentrum för västra Medelhavet romerska denaren allmän importen i huvudsak livsmedel sysslolösa småbrukare + veteraner bildade proletärerna

45 44 ägde romersk rösträtt stundtals som staten höll vid liv erbjöds ” bröd och skådespel” av ämbetsmannakandidater Arbetsslavar i gruvor och gårdar behandlades omänskligt = oro, uppror = straff: korsfästes och till galärer Husslavar i hemmen (friköp) Riddarna förmögna företagare med visst pol. inflytande Optimater storgodsägare med inflytande ”ämbetsmannaklassen”

46 45 Religionen Ursprungligen fruktbarhetsdyrkan riter teckentydning Gudar t.ex. Jupter, Janus, Vesta Blandmytologi efter erövringen av Grekland Dionysos- Bacchus Zeus - Jupiter Poseidon - Neptunus

47 46 Präster tyder gudarnas vilja begränsad makt för de var underställda pontifex maximus (statlig överstepräst) Romerska rätten tolv tavlornas lag alla parter hördes vittnessystemet infördes skuld måste bevisas skilda domstolsbyggnader

48 47 Republikens fall Inre kamp : jordägoförhållanden proletariatet maktgrupperingar adelsparti folkparti hären Misslyckade reformförsök bl.a. bröderna Graccus. Senare inbördeskrig: 1:a ( 88-82) Marius Sulla Res: Inga

49 48 2:a (49-45) Pompeijus Caesar Crassus (1:a triumviratet) Caesar vann och genomförde: diktator på livstid pontifex maximus senaten 900 bättre provinsförvaltning veteraner blev kolonister offentlig byggnadsverksamhet julianska kalendern Caesar mördades av Brutus 15 mars 44 f.Kr. (Idus) som hot mot republiken 3:dje Antonius Octavianus Lepidus

50 49 (2:a triumviratet) Octavianus segrade och tog namnet Augustus 31fKr. Kejsardömet hade uppstått

51 50 Kejsardömet Indelas i : Principatet 31f.Kr.-180 e.Kr. Militärdespotismens tid Samregenternas tid e.Kr. Augustus blev: princeps senatus imperator pontifex maximus innehavare av den tribunisiska makten dvs all makt samlad i en hand

52 51 Under Augustus: infördes gunstlingsväldeoch en av kejsaren beroende ämbetsmannakår folkförsamlingarna avskaffades och senaten blev kejsarens uppvaktning Av de senare kejsarna kan nämnas Trajanus som lättade på provinserna Under militärdespoterna byttes kejsare ofta och den romerska rösträtten utsräcktes till hela riket Diocletsianus införde tronföljd genom samregenter

53 52 Medeltiden gamla- medel- nya tiden tiden tiden c.400 c.1500 Gräns till medeltiden: Folkvandringarna Kristendomens seger Västroms fall

54 53 Folkvandringarna Orsaker: Hunnernas invasion från öst Klimatförsämring Germanerna ”jordhungriga” befolkningsökning bruksmetoderna Rom lockade med rikedom och kultur Rörelser: västgoterna kom till Rom 476 och avsatte den sista kejsaren

55 54 östgoterna erövrade även Rom franker och burgunder slog sig ned på keltiskt område Angler och saxare flyttade över till det keltiska Britannien langobardernas ankomst till Lombardiet avslutade germanska vandringarna Slaverna Fyllde tomrummet germanerna lämnat: nordslaver ( polacker, tjecker, slovaker) sydslaver ( slovener, serber, kroater) östslaver (ukrainare, ryssar, blev under hunnerna)

56 55 Övriga folk balter: letter litauer preussare finsk-ugriska: finnar ester liver magyarer hunniska: bulgarer

57 56 Vikingatågen Nordmännen stod utanför folkvandringarna men började röra på sig på 800-talet (handels-, plundringsfärder) Orsaker: jordbrist arvsregler uppkomsten av kungadömen Europas lockelser Förutsättning: havsgående skepp

58 57 Färder i västerled av danskar & norrmän Syfte: handel & plundring Mål: kyrkor, kloster och bosättning i : Irland England Frankrike Spanien Medelhavet bosättning på Island och Grönland Amerika upptäcktes Annat: Knut den store skapade välde Normandie (Rollo)

59 58 Färder i Österled i huvudsak svenskar Syfte i huvudsak handel Mål Kaspiska havet Neva -Volga Svarta Havet Dyna-Dnjepr Annat: Birka centrum Rurik? bildade första ryska väldet Åland, Åbolands öar befolkades

60 59 Vikingatågens slut 1000-talet korståg till Palestina och mot Europas hedningar Norden kristnades med England som utgångspunkt (för att få slut på härjningarna) Finland kristnades med Sverige som utgångspunkt Norden och Sverige, Finland under katolska kyrkan Västerländsk kultur Nordisk samhällsutveckling

61 60 Kristendomen Utgångspunkt: judendomen omfattade (-ar) tron på en Messias en del omfattade Jesus från Nasaret som den utlovade läran spreds av lärjungar (Paulus) i den romerska världen Romarna religiöst toleranta lokala trosvarianter godkändes så länge de inte hotade staten kristendomen tog avstånd från staten och uppfattades som asocial

62 61 Kristna förföljdes men utan resultat Konstantin var förste kejsaren som lät kristna sig statsreligion 395 Kyrkans inre utveckling urkristna kyrkan tog avstånd från det världsliga i väntan på Jesu snara återkomst barmhärtighetsverksamheten utövades (social hjälpverksamhet) organisationen lös ”villoläror” uppkom behov av organisation då kyrkan blev stor

63 62 biskopsämbeten tillkom och påvekyrkan uppkom från 400-t erhöll kyrkan sin lärobyggnad den institutionaliserade kyrkan erhöll världslig makt under Gregorius den store under honom erkändes påven som Europas andliga överhuvud under Karl den stores tid tillkom Kyrkostaten 1054 delades kyrkan p.g.a. lärostrider och grek.ortod. utvecklades klosterväsendet uppkom som motvikt till världsliga kyrkan

64 63 Klosterväsendet Avskildhet, uppoffringar, ensamhet = eremiter = möjlighet att nå paradiset Inhägnade eremitbyar = klaustrum = kloster Regler för livet gavs av Benedictus av Nursia fattigdom kyskhet lydnad praktisk verksamhet skolor, sjukvård växtodling, härbärgen

65 64 Araberna PÅ 600-talet uppträdde muhammed som predikade en ren monoteistisk lära för araberna Fördrevs från Mecka men fick anhängare i Medina Inledde ett heligt krig för att sprida islam vid sin död 632 behärskade han Arabien Efterträdarna kaliferna fortsatte expansionen

66 65 På kort tid togs Syrien, Egypten, Palestina, Mesopotamien, Persien och Nordafrika. På 700-talet togs pyreneiska halvön och först 732 lyckdes Karl Martell stoppa mohammedanerna vid Poitiers Kalifen var världslig och andlig ledare storvesiren och guvernörer var ex. på ämbetsmän Väldet svårstyrt och sönderföll i kalifat (ex. Kalifatet Cordoba) Hög kulturell och kunskapsnivå

67 66 Frankrike Erövrat av Julius Caesar 51 f.Kr. Från 400-talet föll germanska folk in och samhällsbildningar tillkom 486 fördrevs den sista romerska ståthållaren F. enades under merovinger- kungen Klodvig F. delades efetr hans död och 200 år av inbördes strider följde makten kom att utövas av mjaor domus

68 endes riket igen och major domus Karl Martell stoppade araberna i Poitiers 732 Karolingiska ätten uppstod då sonen Pippin den lille blev kung Dennes son Karl den store (d.814) utvidgade väldet till Elbe Korades till kejsare i Rom 800 Riket organiserades feodalt. Aachen huvudort Riket föll samman i själstyrande områden. Kungen i Paris

69 68 Från 900-talet capetingernas ätt som systematiskt byggde upp kungamakten norra F. blev p.g.a. giftermål engelskt vasalldöme på 1100-t stärktes riksenheten och ett rättsväsende tillkom. Generalständerna uppkom Från 1300-talet styrde huset Valois och 100-årskriget utbröt (Avslutades 1453 E. fick behålla Calais) Kriget förödande men stärkte kungamakten (Jeanna dÁrc)

70 69 England Befolkningen en blandning av: kelter romare angler & saxare vikingar & normander Splittrat och 878 tillkom Danelagen E. danskt Slaget vid Hastings 1066 förde Vilhelm erövraren till makten Feodalismen infördes, men var inte lika splittrande som i övriga Europa

71 70 Stor skillnad mellan fransktalande överklass och befolkningen t härskade ätten Plantagenet Från mitten av 1100-t krig med F. kungen Henrik II vasall till franska kungen. Kamp om franska kronan Henrik införde juryinstitutionen folket med i rättskipningen Under följande regenter fortsatte kriget och skattetrycket hårdnade

72 71 Under Johan utan land ledde det till uppror och Magna Charta tillkom: ingen fick häktas eller fängslas uran laga rannsakan och dom inga nya skatter utan att vasallrådet hördes MC gäller fortfarande i omarbetad form och fick efterföljare i de flesta länder På 1300-t tillkom parlamentet (överhus och underhus) Detta parlament skulle ge skatt och stifta lag med kungen konstitutionell monarki

73 hundraårskriget social & ekonomisk kris pest och krig gav omfördelningar ny samhällsgrupp (arrendatorer) nya näringar (får, ylleprod.) E. förlorade (kanoner i fält första gången) Från 1455 Rosornas krig (inbördeskrig) avslutades 1485 då Henrik VII blev kung stark kungamakt med stöd i parlamentet England nationalstat

74 73 Feodalismen Tillämpades c (1868) Militärt och administrativt system som uppkom i brist på pengar Kungen gav län åt en storvasall (kron-) Uppg: svara för skatter försvar förvaltning för kungens räkning avgav trohetsed till kungen Storvasallen kunde ha undervasaller

75 74 Vasallerna blev mäktiga och inflytelserika länen blev ärftkiga och självstyrande Systemet ledde till förvecklingar och krig samt splittring i visssa fall England - Frankrike Tyskland Utkonkurrerades av stärkt kungamakt och borgerskapets frammarsch då penningväsendet blev vanligt

76 75 Kyrkan under medeltiden Nedgång Uppgång och blomstring c simoni förbjöds celibat yrkades högre etik Två synsätt gudsstaten på jorden påven och kyrkan ledande världsliga makthavarna underställd kyrkan kykan oberoenda av gränser folk och lagar

77 76 kyrkan verkade i stater och är underställda den världsliga fursten maktkamp (investiturstriden) Gregorius VII celibattvång ingen världslig inblandning i kyrkliga tillsättningar Henrik IV avsatte påven lystes i bann uppror på halsen avbön i Canossa fördrev påven

78 77 Kampen ledde till konkordatet i Worms 1122 påven valdes av kardinaler biskopar valdes av domkapitel men kungen fick närvara Innocentius III lyckades på 1200-t helt frigöra kyrkan från det världsliga gudsstaten förverkligades då regenterna mottog sina länder som vasaller till påven Andra resultat av uppgången korstågen ( ) bl.a. Palestina (en del rövartåg) Finland, Baltikum Spaniens morer

79 78 Kykokonstens och - byggnadernas blomstring basilikan romansk stil gotisk stil filosofins utveckling i kyrkans tjänst Nedgången slutet av 1200-t minskade påvemakten Orsaker: nationella kungadömen kyrkans världsliga engagemang missbruk inom kyrkan påvens babyloniska fångenskap

80 Stora schismen parallellpåvar Krav på reformer Hus, Wycliff och Luther

81 80 Stadsväsendets uppsving Stadsbo = borgare befolkningskoncentration i skydd av en borg Borgare = person med burskap rätt att idka handel hantverk Staden styrdes av borgmästare råd

82 81 Handel & hantverk reglerades av Gillen (handelsmän) intresseorganisation med stort inflytande priser löner tider Skrån (hantverkare) intresseorganisation som svarade för utbildning (lärling, gesäll, mästare) kvalitet hjälpverksamhet

83 82 Blomstring från 1000-talet Medelhavet: Milano Venedig Florens Genua förmedlade varor fån öst Nordtyskland: Lybeck Hamburg Bremen Hansan förmedlade varor mellan syd och nord från nord: päls, tjära, fisk från syd: salt, vin, textil

84 83 Adeln Högsta samhällsklassen med egna privilegier (rättigheter) Uppkom under medeltiden som särskild grupp p.g.a. behovet av belöningssystem för: beväpnat och bepansrat rytteri förvaltning Ersättning för erlagd tjänst kunde vara: förläning skattefrihet rätt till ämbeten domsrätt

85 84 Godsägaradeln utvecklades senare till hovadel och ämbetsadel p.g.a. rytteriets minskade betydelse borgarklassens frammarsch Adeln kom att indelas i högadel furstar grevar friherrar lågadel obetitlade i allmänhet Ynglingar erhöll skolning och dubbades till riddare: sven väpnare riddare


Ladda ner ppt "1 Människan miljön och kulturen KURS 1 DISPOSITION Historiografi Drag i människans utveckling Floddalskulturerna Grekland Rom Folkvandringarna Kyrkan."

Liknande presentationer


Google-annonser