Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Medierna i samhället 23.9.2008 Tom Moring

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Medierna i samhället 23.9.2008 Tom Moring"— Presentationens avskrift:

1 Medierna i samhället Tom Moring

2 Journalistikens roll I samhället Informationsfunktionen Vakthundsfunktionen (kritiska) Gruppkommunikationsfunktionen Underhållningsfunktionen

3 Mediernas betydelse för det demokratiska samtalet Habermas café Globalisering Glocalisering Den diversifierade världen –(spheres ->sphericules) Web 2.0 och uppladdningslogiken Sen ?

4 Media market shares the average day 2004, min/day (%) Note: Different methods have been used, which impairs comparability between countries. FinlandNorwaySweden (Age: 12-69)(Age: 9-79) Newspapers988 Free papers2.. Magazines/periodicals6..4 Books536 Radio Television Video/DVD223 Phonograms3107 Internet687 PC (at home)..9 Total (per cent)100 Total time9h 18 min6h 32 min5h 51 min 558 min392 min351 min

5 Dagstidningarnas täckning av befolkningen år 2004 Källa: World Press Trends 2005, World Association of Newspapers

6 Tidningarnas upplaga per 1000 invånare (4-7 d/v) Källa: World Press Trends 2005, World Association of Newspapers

7 Om detdär med en tidnings dominans Egentliga dagstidningar (4-7 dagar/v) 55 st Inom förstatidningssamarbetet (Kärkimedia) 30 st Finlandssvenska tidningar 9, av vilka 3 i Kärkimedia Det finns 24 tidningskedjor... Men tre ägargrupper (Sanoma/WSOY, Alma Media och Väli-Suomen Media) äger 2/3 av dagstidningarna...Helsingin Sanomat är den gemensamma andratidningen = nationell gemensam nämnare tillsammans med Yle och MTV3...Lokalt utkommer oftast bara en tidning (eller en finsk och en svensk)

8 I Finland är dagstidningen stark Drygt 80 % av befolkningen läser tidning varje dag Vuxna använder 50 minuter, unga 15 min. Av all mediereklam publiceras hälften i dagstidning...men upplagan har sjunkit ca. 20 prosent på 20 år

9 Reglerad TV? Public service (Yle) når 88% varje vecka Kommersiella MTV3 Oy når lika många Livsstilsprofilerade Nelonen Media når 78% Rundradions andel faktaprogram närmare 50% MTV 3s andel faktaprogram ca. 30%... men Ruutunelonens faktaandel ca 10%... Och Rundradions publikandel (tittad tid) har sjunkit till drygt 40% Källor:

10 European Broadcasting Union (EBU) Medlemskapskriterium (Members are under) an obligation to, and actually do, provide varied and balanced programming for all sections of the population, including programmes catering for special/minority interests of various sections of the public, irrespective of the ratio of programme cost to audience;

11 Lag om Rundradion Ab /1380 Bolagets uppgift är att tillhandahålla ett heltäckande televisions- och radioprogramutbud jämte special- och tilläggstjänster för alla på lika villkor. Dessa och andra innehållstjänster som ansluter sig till den allmännyttiga verksamheten kan tillhandahållas i alla telenät. Den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte skall särskilt 1) stödja demokratin och enskildas möjlighet att påverka, genom att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussioner samt en möjlighet till växelverkan, 2) producera, skapa och utveckla inhemsk kultur, konst och stimulerande underhållning, 3) i programutbudet beakta synpunkter som har att göra med allmänbildning och jämställdhet, erbjuda möjligheter till lärande och självutveckling, lägga vikt vid program avsedda för barn samt tillhandahålla andaktsprogram, 4) behandla den finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningen på lika grunder i programverksamheten samt tillhandahålla tjänster på samiska, romani och teckenspråk och i tillämpliga delar även för andra språkgrupper i landet, 5) stödja tolerans och kulturell mångfald samt sörja för programutbud även för minoriteter och specialgrupper, 6) främja växelverkan mellan olika kulturer och upprätthålla ett programutbud som riktar sig utomlands, 7) förmedla myndighetsmeddelanden som anges närmare genom förordning och ha beredskap för att sköta televisions- och radioverksamheten under undantagsförhållanden.

12 Gamla ångradion då? Samma utveckling som i Sverige talet kom de kommersiella Kanalprofilering i Public Service Kommersiell radio utvecklas till nätverk, de minsta går under Rundradions (public service) andel av lyssnandet ca. 50%

13 Än det svenska medielandskapet då? 9 egentliga dagstidningar (4-7 dagar i veckan) 2 radiokanaler Ca timmar program i analog TV, ny digital service med helkvällsutbud En omfattande icke-kommersiell tidskriftsflora Men svag ny-kommersiell sektor

14 Unga finlandssvenskar 2007 (Stefan Backholm/Yle)

15 Medelålders finlandssvenskar 2007 (Stefan Backholm/Yle)

16 Vicent Partal Vilaweb Barcelona

17 Paradigmskifte

18 Journalisternas självuppfattning (Hallin och Mancini 2004) Sydeuropeisk (‘polariserad-pluralistisk’) Nordeuropeisk (‘demokratisk- korporatistisk’) Anglo-amerikansk (‘liberal’)

19 Den nordeuropeiska ‘demokratisk- korporatistiska’ modellen Tre ‘ko-existenser’: –Politiskt-socialt förankrade medier / massdistribuerad press –Politisk parallelism / professionaliserad journalistik –Liberal pressfrihet / statlig intervention i mediesystemet

20 Stämmer detta på Finland? –Politiskt-socialt förankrade medier / massdistribuerad press –Politisk parallelism / professionaliserad journalistik –Liberal pressfrihet / statlig intervention i mediesystemet

21 Stämmer detta på Finland? –Politiskt-socialt förankrade medier / massdistribuerad press –Politisk parallelism / professionaliserad journalistik –Liberal pressfrihet / statlig intervention i mediesystemet

22 Stämmer detta på Finland? –Politiskt-socialt förankrade medier / massdistribuerad press –Politisk parallelism / professionaliserad journalistik –Liberal pressfrihet / statlig intervention i mediesystemet

23 Stämmer detta på Finland? –Politiskt-socialt förankrade medier / massdistribuerad press –Politisk parallelism / professionaliserad journalistik –Liberal pressfrihet / statlig intervention i mediesystemet

24 Exkurs in i vardagen:Omhuldade myter om finländska medier Helsingin Sanomat (Nordens största dagstidning) dominerar –Tvärtom: De flesta läser en annan förstatidning Finlands mediesystem är starkt reglerat –Tvärtom, Finland var tidigt ute med kommersiell television, kommersiell radio och andra rackerier Finland är kulturellt ogenomträngligt –På engelska, kanske – men på svenska är mediesystemet otroligt omfattande

25 Åsikts- och yttrandefrihet Grundlagen, paragraf 12 Lag om yttrandefrihet i masskommunikation Offentlighetsprincipen (allmänna handlingares offrentlighet, offentlighet I myndigheternas verksamhet)

26 ”The Journalist Creed”, väggtavla i National Press Club, Washington ”I believe in the profession of journalism. I believe the public journal is a public trust; that all connected with it are, to their full measure of their responisbility, trustees for the public; that acceptance of a lesser service than public service is betrayal of that trust”

27 Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Rom, 4.XI.1950 Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag. 2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet.

28 Finlands grundlag Paragraf 12 Yttrandefrihet och offentlighet Var och en har yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Närmare bestämmelser om yttrandefriheten utfärdas genom lag. Bestämmelser om sådana begränsningar i fråga om bildprogram som är nödvändiga för att skydda barn kan utfärdas genom lag. Handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna är offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar.

29 Professionalisering av jounalistkåren Infokrati ? Medialisering ? Tabloidisering ?

30 Är finländsk journalistik finlandiserad? Realism, hänsyn eller underdånighet? –Pragmatism präglade ryska tiden –(Viss) Tysklandsorientering under mellankrigstiden –Hänsyn till Sovjetunionen efterkrigstiden –I skuggan av detta levde inhemska makthavare en tillvaro skyddad från insyn och kritik... –...som nedärvdes från Paasikivi till Kekkonen, från Kekkonen till Koivisto... –...men sen inte längre Men - världens mest pressfria stat??

31 Tillbaka till huvudstråket Relationen politiker-medier förändrades på 90-talet –Tidningarnas politiska bindningar bröts allmänt på talet –Journalisternas politiker-relation utvecklades på 1980-talet från ”nära” till ”korrekt” eller ”återhållsam” –... Men tidningarnas och journalistikens regionala bindningar bibehålls och stärks

32 I rättslig mening skiljer sig Finland från t.ex. Sverige Sverige Offentlighetsprincip Källskydd Meddelarskydd Chefredaktörsansvar skyddar journalisten Finland Offentlighetsprincip Källskydd Ej meddelarskydd Journalisten ansvarig i första hand, ansvarig redaktör har övervakningsansvar

33 Men världsbäst på pressfrihet? Finland, Island, Holland och Norge (enligt Reporters sans frontières) Vilka är skillnaderna idag? –Finsk press fortfarande huvudsakligen återhållsam, korrekt –Konkurrens finns, men åsiktsmångfald? –Kommersialiseringen traditionellt etablerad men mindre påträngande – liten stat = liten marknad Sammanfattning: Finland ett västland bland andra, men med speciell historia som det kan vara bra att känna till för att förstå dagens medievärld

34 ”De flesta journalister utför sin roll som politikernas vakthund på rätt sätt. Men en del uppträder som vinthundar (snabbhet framom kvalitet) och andra som en pittbull (biter sig fast så hårt de kan). Detta slags redaktörer förstår sannolikt intevilken betydelse okunnig hantering av politiska frågor kan ha" (Luc Huyse, i De Standaard ) The Watchdog…


Ladda ner ppt "Medierna i samhället 23.9.2008 Tom Moring"

Liknande presentationer


Google-annonser