Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv Anders Berntsson Verksamhetschef Psykiatri Nordöst Stockholms Läns Sjukvårdsområde.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv Anders Berntsson Verksamhetschef Psykiatri Nordöst Stockholms Läns Sjukvårdsområde."— Presentationens avskrift:

1 Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv Anders Berntsson Verksamhetschef Psykiatri Nordöst Stockholms Läns Sjukvårdsområde

2 Livsstilsförändringar Motion Motion Viktnedgång Viktnedgång Kostråd Kostråd Minskad stress, God sömn Minskad stress, God sömn Rökstopp Rökstopp Diabetes och riskfaktorer Diabetes och riskfaktorer Information om metabolt syndrom Information om metabolt syndrom

3 NCEP. ATP III. JAMA. 2001;285: Modifiable risk factors Obesity Dyslipidemia Diabetes Hypertension Smoking Non-modifiable risk factors Gender Family history Personal history Age CardiovascularDisease Risk Factors for Cardiovascular Disease

4 Relativ risk för hjärt- /kärlsjukdom – multipla riskfaktorer Referens: Modifierad från:Wilson PW et al, Circulation. 1998: 97: 1837–1847.

5 Defining long-term therapeutic expectations in schizophrenia Recovery 1960–70s ‘Survive’ out of hospital De-institutionalisation 1980s Reduce recidivism Focus specific positive symptoms 1990s+ Minimise negative symptoms Reduce motor side effect burden Remission Minimise depressive/cognitive deficits Pre-1960s Improve self-care Reduce aggression Reduce self-injury Pre-1950 Insulin therapy; ECT

6 Defining long-term therapeutic expectations in schizophrenia Recovery 1960–70s ‘Survive’ out of hospital De-institutionalisation 1980s Reduce recidivism Focus specific positive symptoms 1990s+ Minimise negative symptoms Reduce motor side effect burden Remission Minimise depressive/cognitive deficits Pre-1960s Improve self-care Reduce aggression Reduce self-injury Pre-1950 Insulin therapy; ECT Cure

7 The steps to normal life in Schizophrenia Response Response : symptoms decrease Remission Remission : all diagnostic symptoms low enough that no influence on functioning for 6 months Recovery Recovery : long remission, no symptoms, improvements in functioning & cognition & QoL Cure Cure : no symptoms, no influences, no relapses, long period, no treatment

8 DSM-IV TR Longitudinal course for schizophrenia after 1 year Episodic with inter-episode residual symptoms (with prominent negative symptoms?) Episodic with inter-episode residual symptoms (with prominent negative symptoms?) Episodic with no inter-episode residual symptoms Episodic with no inter-episode residual symptoms Continuous (with prominent negative symptoms?) Continuous (with prominent negative symptoms?) Single episode in partial remission (with prominent negative symptoms?) Single episode in partial remission (with prominent negative symptoms?) Single episode in full remission Single episode in full remission Other or unspecified pattern Other or unspecified pattern

9 Schizofrenins sjukdomsförlopp KRITISK PERIOD Remission Kroniska återfall Prodromal fas Första episod Respons Återfall Funktionsnivå Ålder (år) From: Buchwood M et al. Br J Psychiatry 1998;172(S 33) Breieret al. Am J Psychiatry 1994;151;20–26

10 Remission och Återhämtning

11 Defining Remission and Recovery in Psychosis Guideline 20: Indicators of remission and recovery RemissionRecovery First line High second line Other second line First line Level of positive symptoms Level of cognitive/ disorganized symptoms Level of negative symptoms Level of depressive symptoms Meaningful peer relationships Ability to live independently Occupational/ educational functioning Meaningful peer relationships Level of negative symptoms Ability to live independently Level of positive symptoms Level of cognitive/ disorganized symptoms Level of depressive symptoms Kane JM, et al. J Clin Psychiatry 2003;64(Suppl. 12)

12 Remission som ett koncept Multidimensionellt Multidimensionellt –Uppnå Remission –Funktionell Återhämtning –Förebygga återfall –Förbättra det subjektivt upplevda “Quality of Life” Phil Harvey, APA 2006

13 Till skillnad mot Remission är Återhämtning inget nytt begrepp Till skillnad mot Remission är Återhämtning inget nytt begrepp Olika uppdelningar: Social, Individuell, Total Återhämtning Olika uppdelningar: Social, Individuell, Total Återhämtning Vårdens roll Vårdens roll Sociala relationernas roll Sociala relationernas roll

14 Olika komponenter vid en funktionell återhämtning Olika domäner Olika domäner –Socialt –Sysselsättning/Utbildning –Hur oberoende man lever. Boendestöd, kontaktpersoner, trapphusboende etc Flera olika referenser Flera olika referenser –Återkomma till den nivå man hade innan insjuknandet –Fortsätta på en positiv trend om man återhämtat sig (enligt gällande begrepp)

15 Factors linked to Recovery in Schizophrenia Liberman RL et al 2002 Adherence to Treatment Supportive & Collaborative Therapeutic Alliance Comprehensive Continuous Coordinated Consumer - oriented Services Good initial Response to Antipsychotics Family Support Good Neurocognition Good Premorbid Adjustment Few Negative Symptoms Absence of Substance Abuse Brief Duration of Untreated Psychosis Work or school Peer Relationships Independent Living Symptom Remission RECOVERY

16 Lieberman model of deterioration in Schizophrenia Treatment response deteriorates over time Treatment response deteriorates over time Rate of non response increases from 10% to 35% within the first 5 years of illness Rate of non response increases from 10% to 35% within the first 5 years of illness Treatment failures may lead to non- response Treatment failures may lead to non- response Deterioration may result, in that non- remitters show greater cortical atrophy over the next 1 months Deterioration may result, in that non- remitters show greater cortical atrophy over the next 1 months

17 Remission vs Recovery in Schizophrenia Response Response Remission Remission Recovery Recovery – Cognitive elements – Cognitive elements – Social/occupational functioning – Social/occupational functioning Determined by cognition and/or symptoms Determined by cognition and/or symptoms Note : often functioning was subnormal before symptoms appeared, so return to prepsychotic is not normalisation Note : often functioning was subnormal before symptoms appeared, so return to prepsychotic is not normalisation –Relative freedom from psychosymptomatology No diagnostic symptoms (cfr remission) or better No diagnostic symptoms (cfr remission) or better –Does not exclude need for treatment –Longer / later vs remission

18 Recovery vs Cure in schizophrenia Response Response Remission Remission Recovery Recovery Cure Cure –Continued recovery –Total absence of symptoms –In principle, no need for treatment

19 Implications for treatment over the lifetime Syndromal remission is easy to obtain, harder to maintain Syndromal remission is easy to obtain, harder to maintain Even symptomatic remission is common Even symptomatic remission is common Functional recovery rates are low Functional recovery rates are low The bar was set low for functional recovery as well The bar was set low for functional recovery as well Return to baseline may be a problem with earlier onset cases as well Return to baseline may be a problem with earlier onset cases as well

20 Viktigt att man har ett sätt att mäta hur behandlingen lyckats. Viktigt att man har ett sätt att mäta hur behandlingen lyckats.Response-Remission-Recovery Detta är viktiga parametrar när man gör farmakaval Detta är viktiga parametrar när man gör farmakaval Utvecklingen av sjukdomen är beroende på medicindoser, behandlingslängd samt följsamhet. Utvecklingen av sjukdomen är beroende på medicindoser, behandlingslängd samt följsamhet. Kane, JM; APA 2006

21

22 Anhörigarbete Chock/Kris Chock/Kris Anamnes-upptagande Anamnes-upptagande Information Information Utbildning Utbildning Prognos Prognos Hereditet Hereditet Patient och anhörig organisationer RSMH IFS Patient och anhörig organisationer RSMH IFS Handledning och fortsatt utbildning Handledning och fortsatt utbildning Kommunernas skyldigheter Kommunernas skyldigheter

23

24

25 Receptor pharmacology Potential clinical implications of SGA receptor activities Zorn SH, et al. Interactive Monoaminergic Brain Disorders. 1999: Tandon R, et al. J Serotonin Res. 1997;4: In vitro findings may not correlate with clinical results. D 2 antagonism Positive symptom efficacy, EPS, endocrine effects 5-HT 2A antagonism Negative symptom efficacy, reduced EPS High 5-HT 2A /D 2 affinity ratio Antipsychotic efficacy, reduced EPS (compared with D 2 antagonism alone) 5-HT 1A agonism Antidepressant and anxiolytic activity, improved cognition, reduced EPS 5-HT 1D antagonism Antidepressant activity 5-HT 2C antagonism Antidepressant activity Mixed 5-HT/NE neuronal reuptake inhibition Antidepressant and anxiolytic activity  1 antagonism Postural hypotension H 1 antagonism Sedation, weight gain M 1 antagonism Anticholinergic side effects (eg, cognitive impairment)

26 Nya antipsykotiska preparat Osanetant Osanetant RGH-188 RGH-188 Talnetant Talnetant Asenapine Asenapine Bifeprunox Bifeprunox Lurasidone Lurasidone Ocaperidone Ocaperidone

27 Receptorprofil hos antipsykotiska läkemedel D1 D2  H1 Musc 5-HT osepc Klorpromazin Flufenazin Tioridazin Haloperidol /- + +/- + Flupentixol Zuklopentixol D1 D2  H1 Musc 5-HT  5-HT1D 5-HT2A Clozapine Risperidone Olanzapine Ziprazidone Quetiapine

28 ● Extrapyramidala biverkningar (akatisi, parkinsonism, dystoni, tardiva dyskinesier) ● Trötthet, sedation ● Hjärtrytm biverkningar ● Blodbildsbiverkningar ● Sexuella biverkningar ● Hyperprolaktinemi ● Viktökning ● Antikolinerga biverkningar ● Hjärt- kärl biverkningar ● Fotosensibilitet

29 Förändring av faste triglyceridnivåer Referens: FDA Briefing Document. Available at:

30 Antipsykotika och insulinresistens Referens: Newcomer, JW et al Arch Gen Psychiatry, april 2002, vol 59: 337–45.

31

32 Weight Gain > 7% Lieberman JA, et al. N Engl J Med. 2005;353: Percent (%) ZiprasidoneRisperidoneQuetiapineOlanzapinePerphenazine N=185N=341N=337N=336N=261 CATIE Schizophrenia Study

33 Glucose Levels Lieberman JA, et al. N Engl J Med. 2005;353: Mean change from baseline (mg/dL) ZiprasidoneRisperidoneQuetiapineOlanzapinePerphenazine N=143 N=262 N=268 N=286N=212 CATIE Schizophrenia Study

34 Total Cholesterol Levels Lieberman JA, et al. N Engl J Med. 2005;353: Mean change from baseline (mg/dL) ZiprasidoneRisperidoneQuetiapineOlanzapinePerphenazine N=143 N=262 N=268N=286 N=212 CATIE Schizophrenia Study

35 Patientrelaterade hinder vid medicinering Svårigheter med ordinationen Bristande förtroende för vården Sjukdoms förnekande Rädd för medicineringen Minnes svårigheter Övriga barriärproblem BiverkningarStigmatiseringBrist på social support Hudson, TJ et al;J Clin Psychiatry 2004;65: Narasimhan M, APA 2006 % rapporterade barriärproblem N=153 pat

36 Faktorer som är orsaker till dålig farmakologisk följsamhet Dålig följsamhet ökar från 50 % första året efter utskrivning från sjukhus – till 75 % efter 2 år. Dålig följsamhet ökar från 50 % första året efter utskrivning från sjukhus – till 75 % efter 2 år. Graden av dålig följsamhet till antipsykotisk behandling ökar över tiden Graden av dålig följsamhet till antipsykotisk behandling ökar över tiden Negativa attityder gentemot mediciner vare sig det beror på dålig effekt eller icke tolerabla biverkningar Negativa attityder gentemot mediciner vare sig det beror på dålig effekt eller icke tolerabla biverkningar Negativa erfarenheter av dysfori Negativa erfarenheter av dysfori Wieden P, Zygmunt A. J Prac Psychiatry Behav Health 1997;3:

37 Riskfaktorer för dålig följsamhet är: Patientrelaterade frågor Doktorsrelaterade frågor Behandlingsrelaterade frågor Narasimhan, M; APA 2006

38 Patientrelaterade Icke påverkningsbara: ålder, kön, duration av sjukdomen Icke påverkningsbara: ålder, kön, duration av sjukdomen Påverkningsbara: Missbruk, kognitiv svikt, låg utbildningsgrad, familjeproblem, socialt status, tillgång till somatisk vård Påverkningsbara: Missbruk, kognitiv svikt, låg utbildningsgrad, familjeproblem, socialt status, tillgång till somatisk vård

39 Doktorsrelaterade Dålig terapeutisk allians Dålig terapeutisk allians Dålig uppföljning i vårdteamet Dålig uppföljning i vårdteamet Dålig uppföljning vid utskrivning från heldygnsvården Dålig uppföljning vid utskrivning från heldygnsvården

40 Behandlingsrelaterade Biverkningar Biverkningar Acceptans av farmaka Acceptans av farmaka Förmåga och vilja att följa den farmakologiska ordinationen Förmåga och vilja att följa den farmakologiska ordinationen Irrationell farmakaregim Irrationell farmakaregim Kostnader Kostnader

41 Systematiskt utvecklande av personalens kompetens för psykoterapeutiska och pedagogiska behandlingsmetoder Systematiskt utvecklande av personalens kompetens för psykoterapeutiska och pedagogiska behandlingsmetoder Utveckling av fungerande samarbetsorgan mellan psykosenheten och socialtjänsten med ömsesidig lättåtkomlighet Utveckling av fungerande samarbetsorgan mellan psykosenheten och socialtjänsten med ömsesidig lättåtkomlighet

42 Sammanfattning Återhämtning bör fokuseras på ett återuppbyggande av funktionerna, snarare än att stabilisera och till varje pris eliminera symtomen. Återhämtning bör fokuseras på ett återuppbyggande av funktionerna, snarare än att stabilisera och till varje pris eliminera symtomen. Integrerad farmakologisk behandling och psykosociala behandlingsformer, bör som långsiktigt mål ha ett subjektivt välbefinnande. Integrerad farmakologisk behandling och psykosociala behandlingsformer, bör som långsiktigt mål ha ett subjektivt välbefinnande.

43 Integrerade behandlingsformer och nätverkssamarbete är en av förutsättningarna för Återhämtning. Integrerade behandlingsformer och nätverkssamarbete är en av förutsättningarna för Återhämtning. Individuell behandling för att komma över de hinder som finns. Individuell behandling för att komma över de hinder som finns. Samarbete i behandlingen. Patienten bör var en partner i Återhämtningsarbetet, och här är anhöriga en viktig tillgång. Samarbete i behandlingen. Patienten bör var en partner i Återhämtningsarbetet, och här är anhöriga en viktig tillgång.

44 Livsstilsförändringar Motion Motion Viktnedgång Viktnedgång Kostråd Kostråd Minskad stress, God sömn Minskad stress, God sömn Rökstopp Rökstopp Diabetes och riskfaktorer Diabetes och riskfaktorer Information om metabolt syndrom Information om metabolt syndrom

45 Tack för uppmärksamheten!


Ladda ner ppt "Livsstilsförändring i ett återhämtningsperspektiv Anders Berntsson Verksamhetschef Psykiatri Nordöst Stockholms Läns Sjukvårdsområde."

Liknande presentationer


Google-annonser