Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Etik, evidens och transparens Knut Sundell

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Etik, evidens och transparens Knut Sundell"— Presentationens avskrift:

1 Etik, evidens och transparens Knut Sundell

2 ” Det finns exempel p å h å llande som p å g å tt upp till 5-6 timmar. Å tg ä rderna anv ä nds i n ö dsituationer men uppges ocks å vara en n ö dv ä ndig del i behandlingen. Barnen eller ungdomarna ber ibland sj ä lva om att bli h å llna, men ibland vill de ocks å bli frisl ä ppta ur det grepp som anv ä nds. Detta sker dock inte f ö rr ä n barnet eller ungdomen blivit lugn och en ö gonkontakt etablerats ”

3 Ineffektiva eller skadliga metoder Attachment-terapi (holding och rebirthing) D.A.R.E / Våga ”Scared straight” Boot camps Psykodynamisk behandling av autism Gruppinriktade insatser för kriminella ungdomar Återskapande av minnen (hypnos) Ljusterapi Nedläggning / kontroll- tagning / ”Dörrning” Sorgeterapi för normal- fungerande personer Critical incident stress debriefing Helordsmetoden vid läsinlärning Spädbarn ska sova på magen Anatomiskt korrekta dockor för diagnos av sexuella övergrepp mot små barn

4 Miljöterapi Utredningslägenhet Värstingresor Familjecentraler Skolervice-enheter Charlie Barnahus Metoder vars värde är oklara SKÅ-modellen Alby-modellen Farsta-modellen Hassela-modellen Kälvestens-metoden Kontaktperson/-familj Hallstahammar- modellen

5 Elever med ofull- ständiga betyg (Skolverket, 2006) Grundskolan = 25% (40% elever med utländsk bakgrund) Gymnasiet = 20% (25% elever med utländsk bakgrund)

6 IMS VISION En evidensbaserad praktik i socialt arbete, hälso- och sjukvård, pedagogik, psykiatri, brottsförebyggande verksamhet osv

7 EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Bästa evidens Klienters erfarenhet & önskemål Situation och omständigheter Profesionellexpertis

8

9 Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?

10 VAD ÄR EVIDENS?

11 Expert opinions, pooled judge- ments, brilliant intuitions, and shrewd hunches are frequently misleading J. C. Stanley (1957) Experters utlåtanden, samlade bedömningar, brillianta insikter och skarpsinniga antaganden är ofta vilseledande. J. C. Stanley (1957)

12 Intern validitet Hög trovärdighet att förändringar beror på insatsen och inget annat (jämförande studier, före- och eftemätning) Extern validitet Effektiva i vardagsarbetet (flera oberoende studier med samma resultat)

13 Kumulativ andel med nya insatser (Sundell & Vinnerljung, 2004)

14 Scientific Methods Scale (Sherman m fl, 2002) (5)Randomisering mellan behandling och jämförelse (4)Före – eftermätning med jämförelsegrupp och kontroll för andra förklaringar (3)Före – eftermätning med jämförelsegrupp (2)Före – eftermätning utan jämförelsegrupp (1)Sambandsstudie vid ett tillfälle Sämst Bäst Scientific Methods Scale (Sherman m fl, 2002)

15 Andel av insatser som framstod som säkerställt effektiva (Weisburd m fl, 2001) (5)Randomisering (4)Jämförelsegrupp med stat kontroll (3)Jämförelsegrupp utan stat kontroll (2)Före – efter utan jämförelsegrupp (1)Sambandsstudie vid ett tillfälle Sämst Bäst 37% 61% 66% 74% 80%

16

17 Beskrivningen innehåller: Målgrupp - Föräldrar till barn mellan tre och elva år som ofta bråkar eller hamnar i konflikter. Syfte - Att öka föräldrars positiva samspel med sina barn och förändra föräldrarnas förhållningssätt. Genomförande - Elva tillfällen med videovinjetter, rollspel, hemuppgifter och skriftligt material. Utbildning - Handledarutbildning av Stockholms stad. Effekter – Medelstarka effekter (andel med allvarliga problem minskar med 46%) Evidensstyrka - Medelhög tillförlitlighet (Lovande) Kontakter -

18 Gradering Starkt veten- skapligt stöd Veten skap- ligt stöd Lovande Ingen effekt Skadlig Okänd effekt ? ?

19 VAD ÄR EFFEKTIVT?

20 Det ”sociala” arvet och skolan Michael Rutter – ” hours” (1979) Skolor med elever från SES 1 lyckas bäst, sedan SES 2 och sist SES 3 Det fanns skolor med elever från SES 1 som lyckades sämre och de med elever från SES 3 som lyckades bättre Skolor med bättre resultat – oberoende av vilken SES eleverna representerade – hade vissa kännetecken: –Pedagogiskt aktiv rektor –Uppfattningen att elevernas utveckling berodde på skolan och inte det ”sociala arvet” –Fokus på akademiska färdigheter –Tydliga normer –Samarbete hem-skola –Positiv uppmärksamhet

21 Ökning i läsförmåga per läsår (Alexander m fl, 2001) Förändring under läsåret Förändring under sommarlovet

22 Förändring i läsförmåga under sommarlovet (Alexander m fl, 2001)

23 Ökad läsförmåga årskurs 1 – 5 (Alexander m fl, 2001)

24 Effektstorlek: mått på påverkan Liten Medel Stor % skillnad 37% skillnad Förväntad utveckling utan skolundervisning Genomsnittlig effekt av olika interventioner 24% skillnad

25 Baserat på mer än 800 metastudier omfattande studier där mer än 80 miljoner elever har ingått Reservation: –F–Främst forskning från Nordamerika och Storbritannien – gäller resultaten även för Sverige? –S–Slår ihop ”äpplen och päron” –”–”garbage in – garbage out” –V–Vad är jämförelsegrupp? –G–Gäller resultaten för ALLA eller finns det grupper som avviker? Det som bidrar till elevers resultat (Hattie, 2008) Eleven (t ex tidigare kunskap) Hemmet (t ex föräldrars förväntningar) Skolan (t ex klasstorlek) Läroplanen (t ex helordsmetoden) Läraren (t ex lärarutbildning) Pedagogiken (t ex individualiserad underv.) , , ,23 ….… ,45 ….…………... 0, ,44 Effektstorlekar ”Allt” spelar roll

26 Effekter: ELEV och HEM (Hattie, 2009) Liten Medel Stor TV-tittande -0,18 Elev = flicka 0,12 Elev använder ej droger 0,33 Elevens tidigare kunskaper 0,67 Elevens personlighet 0,19 Socioekonomisk status 0,57 Föräldrarengagemang 0,51 Elevens koncentration 0,48 Erfarenhet av förskola 0,45 Elevens motivation 0,48

27 Effekter: SKOLAN och LÄRAREN (Hattie, 2009) Liten Medel Stor Sommarlov -0,09 Skolbyten -0,34 Åldersblandade klasser 0,04 Kvarsittning -0,16 Mindre klasstorlek 0,21 Lärarutbildning 0,11 Lärares ämneskunskap 0,09 Lärare får video-feedback på sin undervisning 0,88 Klasskamrater 0,53 ”Classroom management” 0,52 Lagom stor skola 0,43 Lärares höga förväntningar 0,43 De-segregering 0,28 Nivågruppering 0,12 Handikappade integrerade 0,28

28 Effekter: LÄROPLAN och PEDAGOGIK (Hattie, 2009) Liten Medel Stor Utvärdering av lärare 0,90 Undervisning via arbetslag 0,19 Feedback till elever 0,73 Fonetisk träning vid läsinlärning 0,60 Direkt undervisning 0,59 Social träning 0,40 Time-on-task 0,38 Skriftliga test 0,34 Elev bestämmer inlärning 0,04 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Motorisk träning vid läsinlärning 0,08 Mentorskap 0,15 Problembaserad inlärning 0,15 Läxor 0,29 Direkt undervisning (direct instruction) 1.Klargör vad elevens ska lära sig 2.Lär ut stegvis och exemplifiera 3.Kontrollera att eleven förstått 4.Låt eleven öva under lärarens tillsyn 5.Successivt allt självständigare övning och tillämpning Individualiserad undervisning 0,23

29 Svenska pedagogiska reformer / rekommendationer Liten Medel Stor Undervisning via arbetslag 0,19 Elev bestämmer inlärning 0,04 Individualiserad undervisning 0,23 Åldersblandade klasser 0,04 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Motorisk träning vid läsinlärning 0,08 Mentorskap 0,15 Problembaserad inlärning 0,15

30 10 skolinsatser som förbättrar elevers resultat (Hattie, 2008) Strukturerad utvärdering av enskilda lärare Lärare får video-feedback på sin undervisning Snabbare undervisning för snabba elever Insatser som minskar störande beteenden i klassrum Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter Lärare är tydlig i sin undervisning Undervisning med frågor, klargöra otydligheter och summera Feedback från lärare till elev Goda relationer mellan elever och lärare Undervisning utspridd i tiden, ej endast ett tillfälle …..……..…..…... 0, , , , , ,75 0, , , ,71

31 Flera resultat (Hattie, 2009) Liten Medel Stor Läraren som möjliggörare 0,17 ”Formella” förutsättningar 0,08 Läraren som aktiverare 0,60 Undervisning 0,68 Mer resurser Minskad klasstorlek Åldersblandad klass Nivågruppering Individualiserad undervisning Problembaserad undervisning Internetbaserad inlärning Helordsmetoden Feedback Direkt undervisning Många läxförhör etc Metakognitiva strategier Kvalitet i undervisning Relation elev-lärare

32 Slutsatser (Hattie, 2008) Läraren är den viktigaste för inlärning Lärare ska vara styrande, tydliga, engagerade och bry sig om eleverna Lärare måste bli medveten om varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka och anpassa undervisningen efter detta Lärare måste vara klar över målen och hur de kan avläsas samt se nästa steg är för att minska skillnaden mellan målen och elevernas aktuella kunskap Lärare behöver använda fler än en metod Skolledare och lärare måste skapa en skola, personalrum och klassrum där misstag välkomnas som en möjlighet till inlärning Ej viktigt: Mer resurser Klasstorlek Vilka eleverna är Ämnet som undervisningen avser Arbetsvillkor för lärare och elever

33 Skolprogram mot alkohol och droger (Tobler, 2000) Ej interaktiva – betoning på information och känslor (skrämma) utan elevers aktiva medverkan Interaktiva – sokratisk stil, elever involveras aktivt, ofta träning av sociala färdigheter 0,00 0,19 Effektstorlekar

34 Baserat på 77 utvärderingar av föräldrastödsprogram med fokus på barn i åldrar 0-7 år med beteendeproblem Exempelvis Cope, De otroliga åren, Komet, Triple P … Effektiva komponenter i föräldra- stödsprogram (Wyatt Kaminski m fl, 2008) Förbättrade föräldrakompetenser Ökad positiv samvaro barn – förälder Lära föräldrar emotionell kommunikation Öva med det egna barnet Problem lösning Stödja barns kognitiva/skolmässiga förmågor Arbete med föräldrars egna problem Barns minskade externaliserande beteenden Ökad positiv samvaro barn – förälder Lära föräldrar time-out Konsekventa föräldrar Öva med det egna barnet Träna att utveckla barnets sociala färdigheter ,20 ……………..…0,44 ………..………………………..0,38 ………....……………………………… - 0,25 …..….… - 0,24 …..…………..…. - 0, , ,17 ………….………………………...0, ,23 … ,20 –Aktivt lyssnande –Minska kritik och sarkasmer –Hjälpa barnet hantera känslor –Umgås och ha trevligt –Uppmärksamma positiva beteenden –Låta barnet styra lek –Övning i verkliga situationer –Omedelbar feedback till föräldrar

35 Att förändra ett arbetssätt

36 Exemplet Familjerådslag Kommunförbundets initiativ – Family Group Conference från Nya Zeeland Syfte –Utnyttja familjens ”dolda” kunskap –Engagera familjen (empowerment) Förväntningar –Bättre samarbete –Bättre och stabilare insatser –Bättre hjälp till barn och familjer

37 Implementeringen Första FRS 10 kommuner väljs ut Kommuner bjuds in Utvärdering startar Utvärdering klar Projektet avslutas Utbildning startar Kommunförbundets stöd: (1)två dagars utbildning av socialarbetare (2)två dagars utbildning av samordnare (3)två fortbildningsdagar (4)en centralt placerad projektledare som stöd till de tio kommunerna

38 Lokal implementering Top-down (ej förankrat hos personalen) Oklart motiv (ord. arbete ej utvärderat) Oklar ledning (oklart mandat) Otillräcklig utbildning (pga personaloms.) Ej extra resurser Andra omfattande förändringar Snabbt tidsförlopp Implementeringens kvalitet var kopplad till antalet genomförda familjerådslag och personalomsättning.

39 Genomförda familjerådslag

40 Personalomsättning

41 Att tvätta händerna… Erfarna läkare tvättade händerna 2 ggr under 21 timmars ronder (Bartzokas, 1995) Självrapporterad handtvätt bland läkare 73% -- faktisk 9% (Tibbals, 1995) Ignaz Semmelweis ( ) Chef förlossningsavdelning Samband obduktion av lik och barnsängsfeber Spädbarnsdödlighet minskade drastiskt när vårdgivarna tvättade händerna Upptäckt 1847

42 Angivna hinder mot handtvätt… (Grol & Grimshaw, 2003) Hudirritation81% Glömmer bort65% Inga komplikationer61% Omöjligt att göra under arbetet61% Tidskrävande50% Ingen kontrollerar50% Sjukhuset saknar riktlinjer49% Ledningen är ointresserad45% Saknar evidens43% Saknar tvättställ42%

43 Forskningskunskap om implementering Snabbt ökad kunskap Hälso- och sjukvård, psykiatri, socialt arbete, brottsförebyggande arbete, missbruksbehandling, marknadsföring… ”Implementeringsvetenskap” Låt det ske > hjälp det ske > få det ske Ej kokboks-recept

44 Tre faktorer för att hjälpa (Green m fl, 2006) Forskning om vad som fungerar Krav på förändring Organisa- tion för att sprida och utbilda

45 De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet. Definition implementering

46 Bra metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet Människor behöver bara upp- lysas för att idéer och metoder ska börja användas Tidigare synsätt

47 Dåliga metoder sprids på samma sätt som bra Upplysning ingen garanti Utbildning leder bara ibland till förändring Nya metoder förändras ofta under implementeringen så att de inte fungerar Men i själva verket...

48 Underlättar implementering 1.Motivera förändring genom utvärdering

49 Utvecklingsarbete 4 kommunala Stockholmsskolor Enkäter till: 1310 elever i åk lärare Våren 2006 Ett exempel från skolan

50 Andel som uppfattar att skolk är förbjudet

51 Eleverna ser fram mot att gå till lektionerna

52 Lärare använder samma regler

53 Vuxna ingriper om någon blir trakasserad eller mobbad

54 Andel som uppfattar att det är hög ljudnivå och stökigt på lektionerna

55 Lärarna tar elevernas åsikter på allvar

56 Underlättar implementering 1.Motivera förändring genom utvärdering 2.Börja där förutsättningarna är bäst – ”bit där det är mjukast”

57 Spridning av nyheter (E. Rogers, 2003) Tid 100% 0 Innova- törer ”Söl-korvarna” Majori- teten Nyfikna, inget att förlora Gör som andra gör Snabba anpas- sare Inser fördelar, ofta informella ledare Socialttryck

58 En vanlig situation (kumulativ %) Tid 100% 0

59 Underlättar implementering 1.Motivera förändring genom utvärdering 2.Börja där förutsättningarna är bäst – ”bit där det är mjukast” 3.Processperspektiv – lång tid och kontinuerligt stöd

60 Steg vid implementering (Fixsen m fl, 2005) 1.Inventering av behov (finns ett problem?) 2.Förankring 3.Planering 4.Utbildning 5.Handledning när metoden börjar användas 6.Säkra att metoden vidmakthålls över tid (ev. revidering metod) 2-4 år

61 Underlättar implementering 1.Motivera förändring genom utvärdering 2.Börja där förutsättningarna är bäst – ”bit där det är mjukast” 3.Processperspektiv – lång tid och kontinuerligt stöd 4.Lokalt ägande av förändringsarbetet 5.Aktivt ledarskap 6.Ekonomiskt och personellt stöd 7.Utbildning är inte bara undervisning

62 META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002) TRÄNINGS- KOMPONENTER Besitter kunskap Demonstrerar färdigheten Använder i klassrummet + Coachning i Klassrummet 95% + Rollspel med feedback 60% 5% + Demonstration av utbildare 30%20%0% Teori och diskussion 10%5%0%

63 Underlättar implementering 8.Forskning måste översättas – lättförståeligt, tydlig nytta, passa in i verksamheten generellt

64 Snabb spridning av nya metoder inom idrotten Relativa fördelar Lätt att använda Lätt att använda Synliga resultat snabbt Synliga resultat snabbt

65 Underlättar implementering 8.Forskning måste översättas – lättförståeligt, tydlig nytta, passa in i verksamheten generellt 9.Demonstrationsexempel – underlättar förståelse 10.Ta hänsyn till informella sociala nätverk – individer på andra arbetsplatser kan spela roll 11.Utvärdera verksamheten lokalt 12.Tillåt anpassning – men först efter implementering är klar och verksamheten utvärderad

66 Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004) 28% lagfördes inom 18 månader när ungdomarna inte fått någon insats

67 Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004) Att inte följa instruk- tionen kan vara skadligt Begränsade effekter även vid programtrohet

68 Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004)

69 T A C K F Ö R U P P- MÄRKSAMHETENMÄRKSAMHETENMÄRKSAMHETENMÄRKSAMHETEN

70

71 Ökning i läsförmåga per läsår (Alexander m fl, 2001)


Ladda ner ppt "Etik, evidens och transparens Knut Sundell"

Liknande presentationer


Google-annonser