Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Smärtskattning and-downs.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Smärtskattning and-downs."— Presentationens avskrift:

1 Smärtskattning and-downs

2 Vad är smärta? Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. (International Association for the Study of Pain) Smärta är en personlig upplevelse som inte kan påvisas eller uteslutas med objektiva metoder. Det är därför meningslöst att ifrågasätta en patients smärtupplevelse; patienterna upplever ett sådant ifrågasättande som kränkande.(läkemedlesboken)

3 Hur vanligt är smärta? Smärta är vanligt och förekommer hos 50 till 100 % av alla patienter med avancerad cancersjukdom och hos över 50 % i många andra sjukdomsgrupper. (läkemdelesvärket) Smärta är vanligt i befolkningen, bland såväl unga, medelålders som äldre. Förekomsten av långvarig smärta varierade mellan % i åldrarna år, mellan % i åldrarna år, och mellan % i åldrarna år (Andersson et al., 1993). Att uppleva långvarig smärta är något vanligare bland kvinnor än bland män.

4 TOTAL PAIN EXISTENSIELL/ ANDLIG SMÄRTA SOCIAL SMÄRTA PSYKISK SMÄRTA FYSISK SMÄRTA Smärtlindring i livets slutskede ska alltid ses i ett helhetsperspektiv där smärtan ofta är ett av flera symtom. Dessa dimensioner påverkar varandra och skapar helheten, d v s smärtlidandet. Det går sällan att behandla en smärta framgångsrikt om man inte beaktar alla fyra komponenter

5 Bristande smärtskattning Konsekvenser för patienten; Andra och fler symtom – de olika dimensionerna Chodosh m.fl. (2004) Andra och fler symtom – de olika dimensionerna Chodosh m.fl. (2004) Försämrad livskvalitet – minskad livsvilja Försämrad livskvalitet – minskad livsvilja Konsekvenser för närstående; Oro, ångest Oro, ångest Ökad börda Ökad börda Stress Stress Psykisk ohälsa, som depression Psykisk ohälsa, som depression Stajduhar m.fl. (2010) Stajduhar m.fl. (2010) Konsekvenser för personal; Frustration Frustration Ilska Ilska Oro Oro Svårhanterlig omvårdnad Svårhanterlig omvårdnad

6 Teambaserad diagnostik Gunnar Eckedal Läkaren har huvudansvaret för diagnostiken Läkaren har huvudansvaret för diagnostiken Sjuksköterskan har huvudansvaret för samordning och genomförande av diagnostiken Sjuksköterskan har huvudansvaret för samordning och genomförande av diagnostiken Sjukgymnasten relaterar smärtan till rörelse och funktion. Sjukgymnasten relaterar smärtan till rörelse och funktion. Arbetsterapeuten fokuserar smärta/funktion/aktivitet Arbetsterapeuten fokuserar smärta/funktion/aktivitet Kuratorn finner förklaring i sociala och psykologiska samband Kuratorn finner förklaring i sociala och psykologiska samband Undersköterskan har mest tid nära patienten, noterar smärta med händer mot ömtålig kropp. Undersköterskan har mest tid nära patienten, noterar smärta med händer mot ömtålig kropp. - Alla i vård teamet har ansvar för smärtdiagnostik och behandling! - Alla i vård teamet har ansvar för smärtdiagnostik och behandling!

7

8 Förekomst av smärta

9 Smärtskattning med validerat instrument

10 Ordinerade inj - läkemedel mot smärta

11 Skattnings instrument inom palliativ vård VAS VAS NRS NRS Beteenderelaterad skattning Beteenderelaterad skattning Abbey Pain Scale Abbey Pain Scale ESAS ESAS www:vardhandboken.se

12 VAS-skalan är ett instrument som gör det möjligt att överföra subjektiva upplevelser hos patienter till en objektiv bedömning som hjälp för vårdpersonal. För att gradera smärtupplevelse är skalan ett validerat redskap men som komplement bör patienternas kroppsspråk alltid avläsas. Utöver kroppsspråket är det också viktigt att beakta social situation och omgivning som spelar roll för patientens upplevelse av smärta.

13 VAS- Visuell analog skala www:vardhandboken.se

14 Numeriska skala Googla. sös stickan

15 VAS-skalan har visats i allmänhet vara psychometriskt robust men viss oklarhet finns gällande instrumentets sensitivitet. VAS-skalan har visats i allmänhet vara psychometriskt robust men viss oklarhet finns gällande instrumentets sensitivitet. Smärta är ett multidimensionellt fenomen och vid användandet av VAS-skalan skall detta has i åtanke då VAS endast mäter en dimension (intensitet), och långt ifrån en fullständig bild fås av patientens smärta. Smärta är ett multidimensionellt fenomen och vid användandet av VAS-skalan skall detta has i åtanke då VAS endast mäter en dimension (intensitet), och långt ifrån en fullständig bild fås av patientens smärta. VAS-skalan bör endast användas vid skattning och utvärdering av smärta hos en och samma individ då jämförelser mellan olika individers värden kan bli missvisande VAS-skalan bör endast användas vid skattning och utvärdering av smärta hos en och samma individ då jämförelser mellan olika individers värden kan bli missvisande bl.a. då VAS-skalan har ändpunkter som baseras på tidigare erfarenheter Tidigare värden bör visas för patienten för att denne skall kunna ta ställning till en eventuell förändring av smärtan. Vid jämförelse mellan olika mätvärden av VAS-skalan (t.ex. upprepade mätningar) är instrumentets layout en viktig faktor att ha i åtanke, då detta kan ge relativt stora skillnader i resultat vid oförändrad grad av smärta. Att mäta smärta med VAS-skalan – ett bra verktyg eller mest bekymmer? Ulf Jakobsson Jakobsson, U. (200). Att mäta med VAS-skalan : ett bra verktyg eller mest bekymmer? [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Leva med smärta. Tillgänglig: Tematiska rum.

16 När kan man använda VAS/NRS skalan ?

17 Kontinuerlig mätning och det är bra om patienten känner till instrumentet innan denna har smärta som ska skattas Kontinuerlig mätning och det är bra om patienten känner till instrumentet innan denna har smärta som ska skattas Ny tillkommen smärta Ny tillkommen smärta Inför och efter given analgetika Inför och efter given analgetika För och efter insättning av ny smärtmedel För och efter insättning av ny smärtmedel Vid genombrottssmärta och under tiden man smärtlindrar Vid genombrottssmärta och under tiden man smärtlindrar Förändringar i sjukdomsbilden Förändringar i sjukdomsbilden Skatta andra symtom förutom smärta, (illamående,oro) Skatta andra symtom förutom smärta, (illamående,oro)

18 Svagheter med VAS När personen markerar upplevd smärta på VAS visar den inte vilka aspekter av smärtan som bedömningen baseras på. (Studie i Storbritanien) Användarvänligheten bland äldre är sämre med VAS än med andra skalor. Om detta beror på den äldres förståelse eller på bristande information ifrån personalen är inte säkerställt. När det gäller ett äldre klientel ansågs den verbala skalan vara mer lämplig, dock är den inte lika känslig för förändringar i tillstånd då det finns färre steg Felanvändningen är procentuellt hög bland förstagångs användare jämfört med andra smärtskattningsinstrument

19 Hur minskar vi fel källor vid skattning med VAS Se till att alla har lika stickor/skalor Se till att alla har lika stickor/skalor Se till att patienten är informerad och har förstått hur skattnings instrumentet fungerar Se till att patienten är informerad och har förstått hur skattnings instrumentet fungerar Komplettera med ESAS eller beteenderelaterad skattning Komplettera med ESAS eller beteenderelaterad skattning Berätta för patienten om deras senaste skattning innan ny skattning görs. Berätta för patienten om deras senaste skattning innan ny skattning görs.

20 Googla. sös stickan

21 Beteenderelaterad smärtskattning Studier pågår på SÖS för att få den validerad för palliativa patienter. Studier pågår på SÖS för att få den validerad för palliativa patienter. Tidigare studie visat: Tidigare studie visat: - VAS och beteendeskalan har en relativt god överensstämmelse 67 av 99 patienters stämde bedömningarna - VAS och beteendeskalan har en relativt god överensstämmelse 67 av 99 patienters stämde bedömningarna -Kan vara lättare att få en tillförlitlig bedömning om patienten är aktiv mot att göra en skattning i vila. -Kan vara lättare att få en tillförlitlig bedömning om patienten är aktiv mot att göra en skattning i vila.

22 Abbey Pain Scale

23 Röstutryck/ljud - Gnyr, jämrar sig eller låter

24 Ansiktsuttryck Spänd, grimaserar, rynkar näsan eller ser rädd ut

25 Förändrat kroppsspråk Rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller är ihop krupen

26 Förändrat beteende Ökad förvirring, matvägran, ökat eller minskad kroppsaktivitet

27 Fysiologiska förändringar Förändrad kroppstemperatur, puls, blodtryck, svettningar, rodnad eller blek hy

28 Kroppsliga förändringar Rivet skin, tryck skador, kontrakturer eller andra skador

29 0 Inte alls 1 Sällan 2 Ibland 3 Ofta

30

31 Abbey pain scale som app appstore eller playbutik

32 Fördelar och nackdelar med Abbey Fördelar -Alternativ då personen ej kan medverka vid smärtskattningen – kognitiv svikt smärtskattningen – kognitiv svikt -Alla bedömer samma områden – kvalitetssäkring -Minskad risk för godtycklighet -Ett gemensamt sätt att bedöma smärta - Vid svårigheter att göra bedömningen kan två personal göra var sin skattning och tillsammans komma fram till ett resultat Nackdelar Bedömningen finns i betraktarens ögon

33 Rutin för smärtskattningsskala - Abbey Pain Scale: används vid smärta hos kognitivt nedsatta. initieras av sjuksköterska eller läkare. ska alltid användas vid tecken på smärta/oro. används minst 1g/dag används före och efter smärtlindring. utgör underlag för kontakt med läkare. ska användas vid förändrat beteende t.ex. ökad oro eller minskad rörelseaktivitet. utförs av både undersköterska, vårdbiträde och sjuksköterska. dokumentera skattning, åtgärd och utvärdering i journal

34

35 ESAS Edmonton Symptom Assessment Scale Skattning av 9 vanliga symtom inom cancer vård. Skattning av 9 vanliga symtom inom cancer vård. 10 cm lång skala med 0 inget besvär av symtomet och 10 värsta tänkbara besvär av symtomet. 10 cm lång skala med 0 inget besvär av symtomet och 10 värsta tänkbara besvär av symtomet. Rekommenderas att användas vid första kontakten med patienten Rekommenderas att användas vid första kontakten med patienten

36 Övrig symtomskattning.

37

38 När kan ESAS komplettera/ ersätta VAS ?

39 ESAS När smärtan inte är enda symtomet patienten besväras av När smärtan inte är enda symtomet patienten besväras av Progredierande sjukdom Progredierande sjukdom Före och efter givna behandlingar, tex bisfosfonater, blod Före och efter givna behandlingar, tex bisfosfonater, blod Före och efter ändringar av patientens läkemedel, nyinsättningar, tex sömn tabletter, lugnande. Före och efter ändringar av patientens läkemedel, nyinsättningar, tex sömn tabletter, lugnande. För att som vårdpersonal få en förståelse för patientens symtombild För att som vårdpersonal få en förståelse för patientens symtombild

40 Fundera på/diskutera När ska vi skatta? Vad ska vi skatta? Behövs en rutin? Vilka fördelar ser du med att använda ett smärtskattnings instrument? Hur börjar jag? Hur skulle detta kunna användas tillsammans med personalen?

41 Tack för att ni lyssnat


Ladda ner ppt "Smärtskattning and-downs."

Liknande presentationer


Google-annonser