Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Barnsjukvårdens historie. NOBAB:s standard för hälso- och sjukvården Nordisk förenings för sjuka barns behov (NOBAB) standard för hälso- och sjukvård.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Barnsjukvårdens historie. NOBAB:s standard för hälso- och sjukvården Nordisk förenings för sjuka barns behov (NOBAB) standard för hälso- och sjukvård."— Presentationens avskrift:

1 Barnsjukvårdens historie

2 NOBAB:s standard för hälso- och sjukvården Nordisk förenings för sjuka barns behov (NOBAB) standard för hälso- och sjukvård vilar i sin tur på FN:s barnkonvention. Standarden innebär i förkortat skick följande: 1.Barn ska läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ske på ett lika bra sätt i hemmet eller öppen vård. 2.Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen. 3.Föräldrar ska få hjälp till och uppmuntran att stanna hoss sitt barn och få möjligheter att övernatta. 4.Barn och föräldrar ska få information om barnets sjukdom och behandling på ett sätt som de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder. 5.Barn och föräldrar ska - efter grundlig information - vara delaktiga i beslut som gäller behandling och vård av barnet. 6.Barnet ska vårdas tillsammans med andra barn och inte på vuxenavdelningar. 7.Barn ska ha möjlighet till lek och skolundervisning som är anpassad till deras ålder och sjukdomstillstånd. 8.Personal som vårdar och behandlar barn ska ha sådan utbildning och kompetens att de kan mäta de fysiska och psykiska behoven hos barnet och dess familj. 9.Vården och behandlingsteamet ska vara organiserat så att det tillförsäkrar varje barn kontinuitet i vården. 10.Barn ska bemötas med takt och förståelse och deras integritet ska respekteras.

3 Allmänna principer relaterat till åldern Nyfödda Möjlighet till egen vårdare Miljön borde vara lugn Fri från störande ljud och ljus Närhet Låt barnet självt bestämma rutiner Informera föräldrar, uppmuntra att visa kärlek

4 Spädbarn Modern bör vara med tills barnet känner sig tryggt Fråga föräldern om barnets dygnsrutin Ge föräldrar möjlighet att visa sin känslor Ordna trivsel och stimulans för barnet Uppmuntra modern att delta i vården

5 1-3år Föräldrana uppmuntras att delta Hjälp föräldrarna att lämna sina barn, kartlägg besökstider Viktigt med barnets egna leksaker, fotografier Låt barnet leka med ofarliga vårdutensilier Förbered barnet strax före ingrepp Tala inte över barnets huvud

6 3-7åring Använd leksaker eller rita då Du undervisar Behandla kastrations, amputationsångest Övertyga att barnet inte är skyldigt till sin sjukdom 5-åringen sporras till deltagande i egenvård

7 7-13 åring Lär barnet vetenskaplig terminologi rita, bilder då Du förbereder, överväg docka Övertyga barnet att man inte rör andra organ än de som opereras Uppmuntra barnet att delta aktivt i undervisningen Tag reda på barnets egen uppfattning om sjukdomen innan du tröstar Ordna med skolundervisning

8 Tonåring Ordan undervisning och info utan föräldrar Lär barnet vetenskaplig terminologi Garantera förtrolighet i samtalen Tag med föräldrarna i planeringen Hjälp unga att uppehålla kontakter utanför sjukhuset Ge en skriftlig dagordning Sympatisera inte med den unga då han uttrycker vrede för sin familj Var artig och rrespektfull Personalen bör vara vänlig när det blir frågan om hur de valt sitt eget yrke

9 Sjukdomens påverkan i olika åldrar spädbarn Svårighet vid matning Viktnedgång sömnsvårigheter Slapphet Regression Försvårad bindning

10 Lekåldern Dålig aptit Feber Trötthet Leker inte Regression Rädsla för det okända Hospitaliserings effekt Stympningsångest

11 skolåldern Rädsla för avvikelse Rädsla för att göra bort sig Regression Rädsla för att bli efter i skolan

12 Tonåren Rädsla för avvikelse Rädsla för att förlora kontakten med kompisar Behov av självständighet/respekt Besväras av beroende av föräldrar Behov av eget utrymme Oro för framtiden

13 Förberedelse Utgående från tidigare upplevelser Copingstrategier Mognadsnivå Barn bör få kunskap om vad kommer att ske, varför, var, hur, vem gör, gör det ont, vad förväntas av barnet, är det begränsningar efteråt, får föräldrarna vara med

14 Barnets vård Trygghet Kommunikation Andning Näring Utsöndring Hygien Temperatur Rörlighet Lek Sömn Döende

15 DIREKTIV FÖR LÄKEMEDEL I BARNSJUKVÅRD Dosen uträcknas från vikten.Noggrannhet vid räkning av dosen ofta utspädningar Det finns på avdelningen kartotet på olika mediciner och hur de tas Försäkra Dig om att barnet tar medicinen Barnen har svårt att svälja tabletter Mixturerna dras upp i sprutor, dropparna i vätska, spola iv kanylen efter läkemedelgivnig Suppositorier ampullen bör vara tom, barnet vila en stund efteråt Näsdroppar, töm näsan, i liggande ställning, dropparna till slemhinnan så att de inte rinner direkt i svalget Ögondroppar, rengör, dropparna i liggande ställning Örondroppar, rengör, liggande på sida och i en minut efteråt Inhaleringar i famnen med masken tätt till munnen Injektioner, väl förberedd obs 0,02ml blir i nålen av medicinen, observera reaktion vid Iv medicin stäng droppet medan Ni ger medicinen arbetsplatsskolning Barnets njurar, lever, buffertssytem är omogna

16 Faktorer som påverkar läkemedels uppsugningen Huden effektivitet, tarmens labilitet Ph-förändringar Njurarnas och leverns funktion Hb:s förmåga att binda läkemädel Bristfälliga buffertsystem

17 Intramuskulära injektioner Barnet får inte se förberedelse Ärlighet Copingstrategi 2åring nej till allt 4åringen flyr,.. fördröjer Tala aldrig över barnets huvud Efteråt tröst sätt gränser underhandla

18 rädsla Människan värderar ett hot relaterat till hur hon anser sig själv stå i relation till hotet

19 Barnets rädsla på sjukhus Ingrepp Symtom Undersökning Restriktioner Separation omgivning Smärta Övergrepp

20 Barnets smärtupplevelse Def. Subjektiv personlig upplevelse, allt som en person uttrycker som smärta är det

21 Datainsamling hos nyfödda med smärta Pulsen Blodtrycket Saturation Svettning, handflator Hormonella förändringar Rörelser Miner Gråt Matning Ställning

22 Smärt upplevelsen påverkas av Personlighet Oro Stress Trötthet Hunger Tidigare erfarenheter Otrygghet

23 Smärta 6-12mån Reflexer uteblir Ansiktsuttryck Sömnsvårigheter Oro Gråt Kan förvänta sig smärta

24 Smärta 1-3 år Aggression Drar sig undan gråt

25 smärta3-6år Kan lokalisera, ej beskriva Klarar ej av frustration Motstånd Skuld Tror ej att injektion tar bort smärta

26 Interventioner vid smärta Hindra onödigt lidande Trygg och bekväm omgivning Anestesi vid behov Värme Ej hålla för hårt Avslappning Distrahering Förberedelse Tröst efteråt

27 Barnets vätskebehov iv Holliday-segar 0-10kg 100ml/kg ml+50ml för varje kg över 10kg 20-80kg 1500ml+20ml/kg för varje kg över 20kg Na 2-4mmol/kg Kalium 1-3mmol/kg Kalsium 0,1-1,0 mmol/kg Clorid 3-5mmol/kg Magnesium 0,1-0,7 mmol/kg Fosfaatti 0,5-1,0 mmol/kg Febern ökar 13% för varje grad över 37 Hyperventilation 35% 0-6mån 150ml/kg, ml/kg 1-5åt ml/kg

28 Vätskebalansrubbningar Hypovolemi –Blödning –För litet intag relaterat till förluster –Hyponatremi (kräkning, brännskador, diarre’) Symtom inbuktande fontanell under 1,5 år nedsatt turgor, somnolens Shock kalla händer, sänkt medvetande, blek cyanos, marmorerad hud, takycardi

29 Hypervolemi För mycket vätska vid iv. Dålig njuravsöndring SIADH (insöndring av antidiuretiskt hormon) vid rubbningar av centrala nervsystemet, läkemedel, brännskada, andningssvårigheter

30 DEF. PREMATURITET BARN FÖDDA FÖRE 37 GRAVIDITETS- VECKAN

31 Prematurt utseende Stor hudareal Brist på underhudsfett Långa extremiteter Minskad tonus Huden tunn Broskvävnaden saknas Genitalerna annorlunda

32 orsak: - Flerbarnsbörd - Ärftliga betingelser - Toxemi - Diabetes mellitus - Komplikationer - Mammans ålder - Mammans näringstillstånd - Modern Emotionella status - Moderns sjukdom - Moderns missbruk - Grupp B betahemolytisk streptococc - TORCH -

33 Vad sker med barnet Lungor Hjärnan Ögonen Mag-tarm kanalen Infektioner Värmereglering Metabolism

34 HÄLSOHINDER SOM HOTAR BARNET I NEONATALÅLDERN HYPOXI HYPOTERMI OMOGEN MATSMÄLTNING OMOGET NERVSYSTEM FOSTERSTADIETS BLODOMLOPP OMOGET IMMUNFÖRSVAR STRESS Smärta

35 Observation av andning Användningen av hjälpmuskulatur Symmetri Saturation Ljud Frekvens Regelbundenhet Gråt

36 Observation av cirkulation Frekvensen Rytmen Färg Blodtryck Perifera pulsar Var hjärtljuden hörs bäst

37 Observation av huden Färg Rodnad Blåsor Skråmor Skador Exem Födelsemärken Turgor Iv beskriv hur tuber är fästa

38 Observation av gastrointestinalkanalen Omfång Peristaltik Kräkningar Naveln Levern Tarmljud Residual

39 Vården av det prematura barnet värme syre nutrition utsöndring sparande vård nidcap

40 Neonatala barnets smärtlindring -Beröring -Besparande vård -Positionsvård -Kläder/täcke -30%sockerlösning -mediciner

41 nutrition Börjar försiktigt med 0,5ml 1-2dagen Modersmjölk Vitaminer Järn Stimulera sug Stimulera smak Viktöning 16-20gr/dag

42 Mor-barn-kontakten Attachment Bounding Upplevelse av sigsjälv Upplevelse av barnet Upplevelse av hur man lyckas/misslyckas i interaktionen Upplevelse av kontroll Barnets aktivitet Personlighet Moderns förmåga att tolka barnets signaler Hur klart barnet signalerar

43 Faktorer som påverkar - BLEV FÖRFLYTTNING FÖRE MODERN SÅG SITT BARN - FICK MODERN INFORMATION OM SITT BARN Barnets utseende Teknisk utrustning Vårdåtgärder Ekonomi Förmåga att sörja Förändrade roller Vårdarens attityd Emotionella behov

44 Vården vid feberkramp Sänk tempen Trygga vitala funktioner Diazepam rectiol (stesolid) 0,5mg/kg Max dos 10mg effect inom 5 min

45 Barnets andningsvägar Näsan,spädbarnet andas via näsan (matningssvårigheter) Luftvägarnas diameter är liten Svullnader tillstöter lätt (pseudokrupp, epiglottit) Bröstkorgens muskulatur utvevecklad vid 4års ålder(komplikationer tillstöter snabbare vid t.ex astma) Bronkerna RS-virus, bronkiolit, Lungvävnaden, rds, bpd, pneumoni Pneumothorax, atelektas

46 Observatoner Andning –Saturationen –Frekvensen –Ytlighet –Färg –Användning av hjälpmuskulatur –Tal –Ljud –Slembildning Cirkulation Näring Vätska Utsöndring Svettning Oro Plockighet Feber

47 Feberkramp Kramp i samband med feber Diff dg. Meningit, encephalit, metaboliska störningar, sepsis 5% av alla barn 6mån till 6år Feber över 38,5 Tonisk klonisk symmetrisk Medv.förlust En del barn blir bara slappa 1-2min max 15min Komplicerad kramp över 15min osymetrisk återkommer inom 24 t pareser i extremiteter

48 Vården vid sjukdomar i andningsvägarna Bronkodilatorer Cortison Adrenalin Tömningsgymnastik Observaton Lägesvård Minskat syrebehov Vätskebalans försvårad andning ökar behovet med 35% trygghet


Ladda ner ppt "Barnsjukvårdens historie. NOBAB:s standard för hälso- och sjukvården Nordisk förenings för sjuka barns behov (NOBAB) standard för hälso- och sjukvård."

Liknande presentationer


Google-annonser