Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervården Regionalt seminarium, Västervik 21 maj 2013.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervården Regionalt seminarium, Västervik 21 maj 2013."— Presentationens avskrift:

1 Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervården Regionalt seminarium, Västervik 21 maj 2013

2 Nationella riktlinjer Arvid Widenlou Nordmark Projektledare

3

4

5

6 Riktlinjernas avgränsning Behov av kunskapsstyrning: praxisskillnader höga kostnader och tveksamhet om nytta etiskt svåra frågor oenighet inom professionen

7 Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Samla bästa tillgängliga kunskap Prioritera

8 Prioritera Rekommendation Åtgärdens effekt Tillståndets svårighetsgrad Kostnads- effektivitet

9 Vad består riktlinjerna av?

10 Prioriteringsarbetet Hans Starkhammar Ordförande för prioriteringsgruppen

11 Prioriteringsgruppen Bred kompetens –Läkare (onkolog, kirurgi, urolog, radiolog, allmän medicin, palliativ) –Sjuksköterska –Socionom/kurator –Sjukgymnast –Arbetsterapeut Rekryterad från hela Sverige, nominerade av regionerna Sex prioriteringsmöten Horisontell prioritering mellan cancerdiagnoserna

12 Centrala rekommendationer och konsekvenser Diagnosgemensamma

13 Multidisciplinär konferens Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer en bedömning vid multidisciplinär konferens. Motivering till rekommendation Avgörande är att åtgärden skapar förutsättningar för att ge rätt behandling till rätt patient.

14 Kompetenser DiagnosKompetenser vid multidisciplinär konferens Bröstcancer  Kontaktsjuksköterska eller motsvarande  Radiolog  Patolog  Kirurg  Onkolog Prostatcancer  Kontaktsjuksköterska eller motsvarande  Urolog  Onkolog  Eventuell diagnostisk kompetens Tjock- och ändtarmscancer  Kontaktsjuksköterska eller motsvarande  Radiolog  Patolog (åtminstone vid bedömning efter en operation)  Tjock- och ändtarmskirurg  Onkolog

15 Exempel på andras målnivåer Nationella koloncancerregistret (2012): > 90 % Nationella rektalcancerregistret (2012): > 90 % Svensk Förening för Bröstkirurgi (2009): ”Varje patient med bröst-cancer ska bli föremål för en postoperativ konferens där kirurg, mammografiläkare, onkolog eller onkologutbildad kirurg, patolog och bröstsjuksköterska deltar.” RCC Syd (2012): 100 % 15

16 Förslag till målnivå i NR Mål: 100 procent 16

17 17

18 Konsekvenser Kommer att påverka vårdens resursfördelning och organisation. Flertalet regioner behöver väsentligt öka andelen. På kort sikt innebär ökningen en nationell kostnadsökning på cirka 4 miljoner kronor per år. På längre sikt kommer kostnaderna att plana ut eller till och med att minska.

19 Kontaktsjuksköterska Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska eller motsvarande som också kan ge psykosocialt stöd och råd om symtomlindring. Motivering till rekommendation Avgörande är att åtgärden kan ge en positiv effekt på livskvalitet samt symtomlindring. Dessutom minskar åtgärden onödigt långa ledtider.

20 Tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska eller motsvarande Exempel på andras målnivåer: RCC Syd (2012): 100 procent Föreslagen målnivå i Nationella riktlinjer: 100 procent 20

21 Konsekvenser Kostnaden kommer att öka på kort sikt, genom behov av utbildningsinsatser för sjuksköterskor. Med fler och vidareutbildade kontaktsjuksköterskor förväntas dock kostnaderna för cancerpatienters kontakter med sjukvården plana ut eller minska på längre sikt, genom kortare ledtider och förbättrad kontinuitet i vården.

22 Indikatorer, målnivåer och utvärdering Jan Adolfsson ordförande indikatorgruppen medicinskt sakkunnig utvärderingen

23 Förberedelse och avgränsning Vetenskapligt underlag Vetenskapligt underlag Prioriterings- arbete Prioriterings- arbete Preliminär version Preliminär version Slutlig version Slutlig version INDIKATORER Förberedelse och avgränsning Data- insamling Analys och bedömning Slutlig version Slutlig version Nationella riktlinjer Nationell utvärdering Områden med identifierade kunskapsbrister / kunskapsbehov Områden med identifierade kunskapsbrister / kunskapsbehov Socialstyrelsens kunskapsstyrning Nationella riktlinjer och Nationell utvärdering

24 Målnivåer i nationella riktlinjer Hur gjorde vi?

25 Att sätta mål – förslag till modell för målsättning av indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancervård Uppdrag: Att sätta mål på nationell nivå Uppdragets genomförande: -Litteratursökning -Sammanställning av nationella och internationella erfarenheter -Seminarieserier

26 Process VAD?VEM? 1. Ta fram indikatorerIndikatorgrupp 2. KonsensusmöteIndikatorgrupp, Huvudmän, Patientorganisationer 2. Ge första målförslagIndikatorgrupp 3. Nationellt seminariumProfessionerna 3. Regionala seminarierHuvudmännen 3. RemissvarSamtliga intressenter 4. Bearbetning, Publicering Socialstyrelsen 1. INDIKATORFAS 2. MÅLFAS 3. REMISSFAS 4. SLUTFAS

27 M etod: Aktuell lägesbeskrivning (90:e resp 10:e percentilen) Exempel på andras målnivåer Värdering i en konsensusprocess

28 28

29 Ytterligare ställningstaganden risk för överbehandling risk för underbehandling risk för onödigt långa väntetider patientens hälsotillstånd och samsjuklighet patienten tackar nej till behandling 29

30 Indikatorer i nationella riktlinjer

31 Indikatorer 2007 års indikatorlista 2013 års indikatorlista

32 Övergripande indikatorer Femårsöverlevnad Täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister Deltagande i behandlingsstudie Bedömning vid multidisciplinär konferens Fullständigt strukturerat PAD-svar 32

33 Omvårdnadsindikatorer Sakkunnig: Yvonne Wengström Strukturerad bedömning av illamående vid cytostatikabehandling Strukturerad bedömning av hälsorelaterad livskvalitet Strukturerad skattning av smärta vid insättande och förändring av behandling Uppföljning av symtom inom sex månader efter cancerdiagnos Tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska 33

34 Övergripande indikatorer Väntetider tillkommer i slutversionen Utgått: palliativ vård vid livets slutskede 34

35 Exempel bröstcancer: Fastställd diagnos före operation

36 36

37 Exempel på andras målnivåer Svensk förening för bröstkirurgi (2009): ”Mer än 90 procent av patienter med cancer ska få diagnosen före operation.” 37

38 Förslag till målnivå i Nationella riktlinjer Mål: mer än 90 procent Kommentar: Vid målsättningen har hänsyn tagits till att tiden till operation inte ska bli fördröjd p.g.a. utdragna utredningstider och att det inte är möjligt att alla kvinnor har en fullständig diagnos före operation. 38

39 39

40 Exempel bröstcancer: Omoperation p.g.a. tumördata vid bröstbevarande kirurgi

41 41

42 Exempel på andras målnivåer Svensk förening för bröstkirurgi (2009): ”Mindre än 10 procent av patienterna ska behöva reopereras p.g.a. bristande radikalitet vid primäringreppet.” 42

43 Förslag till målnivå i Nationella riktlinjer Mål: mindre än 10 procent Kommentar: Avser patienter opererade med bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi) 43

44 44

45 Konsekvenser Utifrån utvärderingens underlag bör antalet omoperationer minska med i genomsnitt cirka 300 patienter per år. Beräknas motsvarar en kostnadsbesparing på cirka 10 miljoner kronor per år.

46 Slutversion Våren 2014 Synpunkter senast 1 juli till:


Ladda ner ppt "Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervården Regionalt seminarium, Västervik 21 maj 2013."

Liknande presentationer


Google-annonser