Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 ▪ www.skankomp.eu. 2 ▪ www.skankomp.eu Vad är SkanKomp?  Skandinaviskt Kompetensutvecklingsnätverk  Gränsöverskridande projekt finansierat till 50%

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 ▪ www.skankomp.eu. 2 ▪ www.skankomp.eu Vad är SkanKomp?  Skandinaviskt Kompetensutvecklingsnätverk  Gränsöverskridande projekt finansierat till 50%"— Presentationens avskrift:

1 1 ▪

2 2 ▪ Vad är SkanKomp?  Skandinaviskt Kompetensutvecklingsnätverk  Gränsöverskridande projekt finansierat till 50% av EU’s Interreg IV A program för Öresund-Kattegat-Skagerrak  delområdet Kattegat-Skagerrak (KASK)  Projektperiod: 3 år, –  Samlad budget: 14 milj. EUR  Lead partner: Region Midtjylland, Danmark

3 3 ▪ Projektet har deltagande partners från följande regioner: Västra Götaland Halland Midtjylland Aust-Agder Vestfold Kattegat-Skagerrak området

4 4 ▪ Bakgrund till projektet  Projektutveckling med deltagande från kompetensutvecklingsavdelningarna i Region Midtjylland, Västra Götalandsregionen och Region Halland  Målet för samarbetet var att jämföra vuxenutbildningssystemen i de två länderna och beskriva de viktigaste utmaningarna  Utmaningarna beskrevs i en rapport 2009:  Organisering av vuxenutbildning och flexibelt lärande - svenska och danska förhållanden  Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet  Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet  Ove Jobring, Göteborgs Universitet  Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet  Inspel i samband med rapporten  Marie Tveiten, Arendal voksenopplæring

5 5 ▪  För få företag arbetar strategiskt med utbildning  Det är en politisk prioritering i Danmark, Sverige och Norge att arbeta mer strategiskt med utbildning Utmaningen i Skandinavien

6 6 ▪ ” Det är m.a.o. nödvändigt med en utifrån kommande intervention. Om utbildningsinstitutionerna ska kunna lyfta denna uppgift förutsätter det en organisationsutveckling hos dem, på alla plan, dvs. från styrelse, över den strategiska ledningen, till nyckelmedarbetare och till medarbetare ute på ”fältet”. Utmaningen i Skandinavien Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring -svenske og danske forhold Juni 2009 Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet Ove Jobring, Göteborgs Universitet Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet

7 7 ▪ ” Hvis målet skal nås, kræver det på mange måder en ny relation mellem virksomhederne og uddannelsesinstitutionerne. […] Uddannelsesinstitutioner skal være stærkere i udvikling af nye uddannelsesudbud i tæt dialog med efterspørgerne. Det kræver strategisk tænkende ledelser og en ny type, mere udadvendte medarbejdere, der med analytiske kompetencer kan afdække virksomhedernes behov og omsætte dem til operationelle uddannelsesudbud med tilhørende moderniserede læringsformer.[..] Utmaningen i Skandinavien Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring -svenske og danske forhold Juni 2009 Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet Ove Jobring, Göteborgs Universitet Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet

8 8 ▪ ” Professionaliseringen af den opsøgende funktion forudsætter også mod hos uddannelsesinstitutionernes personale til at konfrontere mere uddannelsespassive virksomhedsledere og medarbejdere med globaliseringens udfordringer fra et dynamisk arbejdsmarked i stor forandring.” Udfordringen i Skandinavien Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring -svenske og danske forhold Juni 2009 Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet Ove Jobring, Göteborgs Universitet Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet

9 9 ▪ Svar på utmaningarna Kompetensutveckling av utbildningsinstitutionerna Etablering av NÄTVERK mellan FÖRETAG och INSTITUTIONER Förbättra FÖRETAGENS beställarkompetens (förståelse för behov) 1 2 3

10 10 ▪ InstitutionsKompetensInstitutionsKompetens Utbildningsleverantörer blir bättre på att förstå företagens behov och därmed bättre på att matcha utbud med efterfrågan NätverkNätverk Etablering av nätverk mellan utbildningsinstitutionerna och företag så att de tillsammans kan skapa ramarna för bättre kompetensutveckling på arbetsmarknaden BeställarkompetensBeställarkompetens Företag blir bättre på att förstå och beskriva deras egna behov. Därmed förbättras deras beställarkompetens i samarbetet med utbildningsinstitutionerna. ProjektmålProjektmål MER OCH BÄTTRE KOMPETENSUTVECKLING PÅ ARBETSMARKNADEN GENOM ÖKAT SAMSPEL MELLAN LEVERANTÖR/ANORDNARE OCH EFTERFRÅGARE

11 11 ▪ Arbetspaket/ Projektaktiviteter 1.1 Metod- och kompetensutveckling 1.2 Kompetensmäklarutbildning 1.3 Validering 2.1 Organisering av nätverk mellan utbildningsinstitutioner och företag 3.1 Jobbrotation Analys av framtidens kompetensbehov Kompetens inom hållbar utveckling Strategisk utbildningsplanering i företag Marknadsföring, Hemsida, Projektutvärdering, aktiv följeforskning Administration, budget och ekonomi, Projektledning, konferenser och möten

12 12 ▪ Strukturella förändringar Förbättrade Institutionella kompetenser Ett stort antal lokala, regionala och skandinaviska nätverk Företag med ett utbildnings- strategiskt sikte och god beställarkompetens Blivande förändringar i vuxen- utbildnings- systemet

13 13 ▪ UTBILDNINGSLEVERANTÖRERNA blir bättre på att förstå företagens behov

14 14 ▪ Etablering av NÄTVERK mellan utbildningsinstitutioner och företag

15 15 ▪ FÖRETAGEN blir bättre på att förstå och beskriva deras egna behov.

16 16 ▪ Nya roller för utbildningsinstitutionerna i Skandinavien

17 17 ▪ Vad är problemet?  Skolor är institutioner vars huvudmål är att leverera undervisning och de institutionella ramarna för denna undervisning  Företag är organisationer vars huvudmål är att producera och tillhandahålla produkter och/eller tjänster

18 18 ▪  Behovsstyrd efterfrågan på utbildning (= ökad kunskap om framtidens kompetensbehov)  Bättre dialog mellan företag och utbildningsinstitutioner (= flera nätverk mellan utbildningsinstitutioner och företag)  Ökat samarbete mellan utbildningsinstitutioner Svaret på utmaningen

19 19 ▪ Barriärer Dyrt med uppsökande arbete Ekonomiska barriärer Olika kulturer Flexibilitet i förhållande till tid Organisatoriska barriärer ”Nya” lärarroller Flexibilitet i förhållande till innehåll Nya målgrupper Etablerade sociala likheter Pedagogiska barriärer för samarbete mellan utbildnings- institutioner och företag

20 20 ▪ Organisering Meritea och kommuner Lead Partner Region Midtjylland Samordnande partnerSverige: Nätverk Westum Projektlednings- sekretariat Ekonomiskt administrativt sekretariat Projektägare Norge: Arendal Kommun NEVU Kompetens- center Partnerskapsgrupp med representanter från alla partners Styrgrupp: Region Midtjylland, Westum, Trollhättan, Arendal, Tradium, KASK Sekretariat

21 21 ▪  Företag flyttar produktionen till länder, där lönenivåerna är lägre än i Skandinavien. Vi kan inte konkurrera med lön utan måste därför konkurrera med kunskap. Detta aktualiserar ett nationellt kompetensbehov.  Kompetensbehov separerar de grupper av invånare, som inte har mycket utbildning i förväg.  ”Livslångt lärande” blir därför ett väsentligt insatsområde, så att Företagen i Skandinavien fortsättningsvis kan dra nytta av de förutsättningar som ett globaliserat kunskapssamhälle kan erbjuda.  För få företag arbetar strategiskt med utbildning.  Det är en politisk prioritering i Danmark, Sverige och Norge att arbeta mer strategiskt med utbildning (Ny lovgivning: ”VEU centre” i DK og ”Centre for tilvækst” i Sverige) Förutsättningar i Skandinavien

22 22 ▪  For mange uddannelsespassive virksomheder (SMV’er og manglende uddannelseskultur)  For mange uddannelsespassive medarbejdere (manglende motivation er fortsat en barrierer for deltagelse i VEU)  For lidt viden om ”return on investment” på investeringer i menneskelig kapital  Etableringen af en kompetencebaseret vækstpolitik (erhvervsskolerne skal forstå sig selv som en del af det samlede erhvervsfremmesystem)  Vaner, kultur og praksisformer på erhvervsskolerne  Behov for mere kompetenceudvikling af uddannelsesinstitutionerne (på alle niveauer) hvis de skal danse med virksomhederne og tilbyde strategisk kompetenceudvikling Udfordringen for uddannelsessystemet

23 23 ▪ Uddannelses- institutioner Erhvervs- fremmende aktører Beskæftigelses- fremmende aktører Samspil mellem politikker

24 24 ▪ Beskæftigelse Privat forsørgelse Arbejdsløshed TilbagetrækningUddannelse 44% deltager i VEU hvert år *) Hjemmegående, ledige uden forsikringer, unge udenfor arbejdsmarkedet etc. 2% tilgang til arbejdsmarkedet hvert år 17% har fået sygedagpenge eller været på barsel 11% berøres af ledighed hvert år 6% har været på orlov eller i støttet beskæftigelse 2% forlader arbejds- markedet hvert år 20% skifter job hvert år

25 25 ▪ ”Kompetencebalancen” Globalisering & teknologisk udvikling Globalisering & teknologisk udvikling Marginalisering Efteruddannelses- behov UDBUD EFTERSPØRGSEL FlaskehalseVidereuddannelses behov Demografi Demografi Initiativer i grunduddannelsessystemet Initiativer i grunduddannelsessystemet Initiativer i Voksen og efteruddannelsessystemet Initiativer i Voksen og efteruddannelsessystemet

26 26 ▪ Så mange deltager i efteruddannelse Kilde: Education at a glance, 2005 (OECD)


Ladda ner ppt "1 ▪ www.skankomp.eu. 2 ▪ www.skankomp.eu Vad är SkanKomp?  Skandinaviskt Kompetensutvecklingsnätverk  Gränsöverskridande projekt finansierat till 50%"

Liknande presentationer


Google-annonser