Vad är egentligen lättläst och tillgängligt

En presentation över ämnet: "Vad är egentligen lättläst och tillgängligt"— Presentationens avskrift:

1 Vad är egentligen lättläst och tillgängligt
Vad är egentligen lättläst och tillgängligt? Presentation vid Högskolan i Borås 15 maj Monica Reichenberg Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Göteborgs universitet Institutionen för språkstudier Umeå universitet

2 Tiderna har förändrats!
Texter förekommer i alla arbeten. Otillgängliga texter leder till utanförskap och marginalisering. Tillgängliga texter är ett måste för delaktighet i textsamhället och en rik fritid!

3 Läslighet och läsbarhet
Läslighet = radavstånd, storlek på teckensnitt, antal ord på varje rad, antal rader per sida etc.

4 Hur började det? I USA startade det på 1920-talet då arbetarungdom började i High School behövde det. I Sverige C H Björnson.

5 Forts. Hur gick de tillväga? Frekventa ord
läsbarhetsformler (Flesch, SMOG, LIX etc.)

6 Fleschs formel Fleschs läsbarhetsformel mäter läsbarhet med hjälp av ordlängd (mätt i antal stavelser) och meningslängd (mätt i antal ord). I Microsoft Word grammatikkontroll används en vidareutveckling av Fleschs formel.

7 LIX Den mest kända svenska läsbarhetsformeln är LIX (=läsbarhetsindex).

8 Forts. Läsbarhetsformler har många fördelar men en nackdel med dem är att de inte tar hänsyn till den enskilde läsarens förutsättningar. Formlerna utgår endast från texternas utseende. Två helt olika texter, en novell och en faktatext om kvantfysik, kan få samma LIX-resultat.

9 Forts. Det är en brist hos alla läsbarhetsformler att de inte tar hänsyn till att olika ämnesspecifika texter ställer olika krav. Därför behövs andra utvärderingsinstrument när man undersöker texters svårighetsgrad.

10 Vill du veta mer? Vill du själv räkna ut LIX gå in på

11 Hur ville de döva ha texterna?
Det skall stå mer i texten Jag tycker att det skulle vara mer information i texterna (Gunnar, Kristina, Eva och Martin, barndomsdöva, Mattias och Einar, hörande) En berättarröst Jag skulle vilja att någon talade direkt till mig i texten, t ex ”om du har problem, ring…så hjälper de dig ” (Gunnar, barndomsdöv, Mattias hörande).

12 Vad säger forskarna gör en text lättläst?
Om texten har omväxlande långa och korta meningar blir den lättare att läsa. Detta får vi inte reda på via läsbarhetsformler. Om texten har omväxlande långa och korta ord blir den lättare att läsa.

13 Forts. Om det finns tillräckligt med kausala satskonnektorer (så att, för att, eftersom, därför att?) underlättas förståelsen Om det finns mycket implicit (underförstådd) information försvåras förståelsen.

14 Forts. Skildras händelserna kronologiskt?
Vilka krav ställer texten på korttidsminnet? ?

15 Forts. Står subjektet långt fram i meningen? Den listiga, vaksamma, överviktiga apan skrek. Är avståndet långt mellan subjekt och predikat? Olof, pojken i blåvitrandig supportertröja och ICA-märkta kortbyxor, sparkade bollen.

16 Lagom med röst är bäst! Patientnämnden hjälper dig om du får problem i vården. Tycker du att du har fått fel information om din vård, Att du fått fel behandling eller är du missnöjd på något annat sätt? Då kan du prata med personalen på Patientnämnden… Dit kan du ringa och du behöver inte säga vad du heter. Personalen där kan svara på dina frågor, tala om vart du kan ringa vidare eller hjälpa dig att prata med den vårdpersonal som du har fått vård av. (Markeringarna är gjorda av förf.) LIX 35

17 Forts. Får en text för mycket ”röst” är risken stor att den upplevs som för ”pratig”. I en ”pratig” text är det nära till hands att ”blanda ihop” vad man läser.

18 Bilder och kartor kan hjälpa förståelsen om…
Om det finns bilder, hänvisas det till dem i texten? Om det finns kartor är skalorna riktiga?

19 Nya studier I en studie har 40 döva ingått!
I studien har de dövas textförståelse testats under fyra olika betingelser. Varje deltagare har fått läsa 12 texter ur Regionmagasinet.

20 Forts. Den goda läsarna fick bäst resultat på de lättlästa texterna.
De svaga läsarna fick bäst resultat på de autentiska texterna.

21 Regionmagasinet ger sig inte…
Sedan mitten av har Regionmagasinet prövat ett nytt grepp: klarspråk – i korthet. Initiativtagare till detta är chefredaktören Bettina Axelsson. Bakgrunden till klarspråk är enligt Axelsson att man tagit till sig forskningsrönen, dels att invånare i regionen hört av sig och haft synpunkter på de lättlästa texterna.

22 Ny studie 60 deltagare. Hälften var normalläsare. Hälften hade antingen dyslexi eller särskilda läs-och skrivsvårigheter.

23 Hur förklarar vi att…? Normalläsarna fick sämre resultat när de läste klarspråk- i korthet. En orsak kan vara att de inte tyckte att de fick tillräckligt med utmaningar (jfr McNamara, Kintsch, Butler Songer & Kintsch, 1996).

24 Var inte rädda för att skriva enkelt!
Många skribenter är skeptiska inför att förtydliga texter och ge dem läsartilltal. De tror att de framstår som mindre professionella och förlorar i precision om de använder enklare ord och rak ordföljd. Men, i själva verket är det tvärtom i de flesta fall. Man får större precision och klarhet om man intar ett läsarperspektiv.

25 Forts. Bearbetade texter ger stora vinster. Myndigheterna får färre telefonpåringningar och brev från förvirrade läsare, vilket innebär att man får tid över för mer produktiva insatser än att reda ut missförstånd. Bearbetade texter ger naturligtvis också mätbar ökning av förståelsen av texterna. De minskar lästiden och hjälper läsarna att följa anvisningar

26 Tack FouU Västra Götaland!
Tack FoU Västra Götaland att ni trodde på oss och lät oss få genomföra dessa projekt! Tack också Bettina Axelsson som bistått med sin otroliga skicklighet!