Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

En god start En rapport om att stötta barns utveckling Camilo von Greiff, SNS Anna Sjögren, IFAU, UCLS och SOFI Ing-Marie Wieselgren, SKL IFAU/UCLS konferens,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "En god start En rapport om att stötta barns utveckling Camilo von Greiff, SNS Anna Sjögren, IFAU, UCLS och SOFI Ing-Marie Wieselgren, SKL IFAU/UCLS konferens,"— Presentationens avskrift:

1 En god start En rapport om att stötta barns utveckling Camilo von Greiff, SNS Anna Sjögren, IFAU, UCLS och SOFI Ing-Marie Wieselgren, SKL IFAU/UCLS konferens, City Conference Centre i Stockholm 25 oktober 2012.

2 Kan samhällets insatser för att stötta barns utveckling förbättras? 2 Är tidigare upptäckt en väg?

3 Rapporten Beskrivning av hur det går på sikt för de som vuxit upp och gått i skolan i Sverige – med fokus på de svagaste grupperna Genomgång av kunskapsläget kring hur om hur man stöder barns utveckling Kartläggning av hur det ser ut i praktiken idag 3

4 Ett samlat grepp om stödet för barns och ungdomars utveckling Svaga skolprestationer får negativa konsekvenser i livet Det görs mycket för att stötta barn Viktiga strukturer finns på plats – men det finns en stor förbättringspotential Många barn och unga får vänta alltför länge Kunskapsläget om hur vi ska stötta barnen behöver förbättras, både i det enskilda fallet och organisatoriskt! Det vi redan vet behöver nå ut till dem som jobbar med barn 4

5 Ett samlat grepp om stödet för barns och ungdomars utveckling Ökat fokus på att förebygga och upptäcka inlärningssvårigheter tidigt Stärka förskole- och skolmiljöer där många barn riskerar att få det svårt att klara målen. Ökade möjligheter och krav på att kanalisera resurser och stöd till enskilda barn Bygga en infrastruktur som möjliggör forskning, metodutveckling och kunskapsspridning om hur man bäst stödjer barns utveckling. Verksamheter som arbetar med barn - skola, socialtjänst, hälsovård - behöver gemensamma mål. Ett ska vara att barn behöver klara sig bra i skolan. 5

6 Alla borde få lyckas i skolan 6 Andelen som vid 23 års ålder har gått ut gymnasiet med fullständiga betyg enligt utbildningsregistret. Källa: Data ur LOUISE, SCB. Egna beräkningar.

7 Det är de svagaste eleverna som hoppar av skolan 7 Andelen som vid 23 års ålder har gått ut gymnasiet med fullständiga betyg enligt utbildningsregistret. Källa: Data ur LOUISE, SCB. Egna beräkningar.

8 De svagaste eleverna allt mer överrepresenterade bland unga i aktivitetsersättning 8 Andelen som vid 23 års ålder har aktivitetsersättning från försäkringskassan. Källa: Data ur LOUISE, SCB. Egna beräkningar.

9 De svagaste eleverna allt mer överrepresenterade bland unga drabbade av psykisk ohälsa 9 Andelen som vid 23 års ålder har varit inskriven i slutenvården pga psykisk diagnos enl Patientregistret. Källa: Data ur LOUISE, SCB, Socialstyrelsen. Egna beräkningar.

10 Att stötta barns utveckling – investera i humankapital Förmågor, hälsa och sociala färdigheter är inte givna. Det går att investera i och bygga upp barns kunskaper, färdigheter och hälsa – humankapital. Färdigeter föder färdigheter - Goda och onda cirklar Lyckas vi stötta barn med svaga förutsättningar tidigt behöver barnet inte få det svårt i skolan Universella satsningar eller riktat stöd? Att identifiera barn i riskzonen – förutsättning för att hjälpa, men risk för stigmatisering eller att problemet förläggs hos barnet om vi inte möter barnet och ger rätt stöd 10

11 Vad kan samhället göra? – Satsa på alla barn 11 Fungerande och högkvalitativ mödrahälsovård, barnhälsovård, föräldrastöd, förskola och skola är grunden Växande forskningsstöd för att högkvalitativ förskola bidrar till att utjämna livschanser. Skolor kan göra skillnad. Vad är kvalitet i förskola och skola Resurser - Små klasser, duktiga engagerade, motiverade lärare Skolans organisation - ledning Incitament till lärande –Feedback, betyg, uppföljning och utvärdering Underlätta övergångar – minska konsekvenser av misslyckanden

12 Vad kan samhället göra? Riktat stöd 12 Barn är olika och det som fungerar bra för de flesta är otillräckligt för en del Det finns forskningsstöd för att det går att lyfta miljöer, skolor och enskilda elever med riktade satsningar Flera studier finner stöd för intensifierad förskola, skolgång – men svårt veta vad i mixen som bidrar? Stödprogram för att förebygga psykisk ohälsa riktade mot barn, föräldrar och lärare - vetenskapligt stöd? Specialpedagogiskt stöd – exkludera/inkludera Dyslexi, dyskalkyli, minnesträning mm Det behövs mer forskning kring hur vi bäst stöttar barn med behov. Svensk forskning saknas!

13 Hur fungerar stödet idag? Skola, hälsovård socialtjänst, mfl - många verksamheter och professioner jobbar med att stötta barn. Det saknas gemensamma mål och samlad strategi. Tecken finns på att samverkan har brister. Oklar ansvarsfördelning. Efterfrågan på riktlinjer, kunskapsunderlag och återkoppling, tex MVC, BVC, förskolan och skolan. Utvärderingar av arbetssätt och metoder och förutsättningar för effektstudier saknas Det saknas nationella register och samordning på en rad områden, tex BVC, BUP, men även förskola, skola. 13

14 Förskola Förskolan – fantastisk möjlighet att nå barn och rikta stöd via förskolans verksamhet. Generellt hög kvalitet! Ny läroplan lägger större vikt vid varje barns utveckling, men mål kopplade till verksamheten snarare än till de enskilda barnen bidrar ev att det är svårt att fånga upp barn som inte har uppenbara stödbehov. IUP, bedömning av språkutveckling vanligt, men ofta inte kopplat till några stödåtgärder – problematiskt. Personal efterfrågar resurser, metoder och arbetssätt Dokumentation kring arbetssätt och barnens resultat saknas Förskoleregister – på väg. 14

15 Skola Nuvarande betygssystem och urvalssystem skapar höga trösklar och utslagning. IG värre än låga betyg - konsekvenser av att ha svårt i skolan är allvarligare idag. Pågående forskning pekar på problem med IG, kursbetyg och betygskriterier som ger stor vikt åt misslyckanden och gör det mindre lönt att jobba hårt för att komma igen. Tecken på att kommuners resursfördelning inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till miljöer och elever med behov – olika ribbor för stödinsatser i olika skolor. Bristande kunskaper om hur kommunernas resursfördelningssystem och nycklar för skolpeng styr diagnostisering och organisation av stöd 15

16 Skola Kunskapsöversikter har riktat kritik mot en utbredd ”vänta-och-se”- mentalitet när det gäller läs- och skrivsvårigheter. Trots enighet om behov av tidiga insatser når kunskapen inte ut till skolorna. Många ovetenskapliga metoder för diagnosticering och behandling florerar trots att kunskap finns. Kompetens kring tidig läsundervisning ofta bristfällig. Tecken på diagnoshets och att det krävs starka föräldrar. Stödåtgärder kommer ofta för sent och är ofta missriktade. Insatser ökar med barnens ålder. Lärare ser att barn behöver stöd – inte varför, men de har inget stöd att ge. Stor efterfrågan på evidens om vad som fungerar. 16

17 Skola Svensk skolforskning eftersatt – inga svenska studier i de stora internationella metaanalyserna. Forskning kring och utveckling av metoder och arbetssätt fordrar dokumentation av vad som görs, vem som får stöd och hur barnet utvecklas. Nationella prov åk3, åk6 och åk9 ger ökade möjligheter för uppföljning, utvärdering och forskning. Potential som diagnosinstrument. Likvärdig bedömning. Ökat fokus på tester och kontroll. Ingångsvärde behövs för att utvärdera arbetssätt och pedagogik i småklasserna – men också för att rikta resurser och ge varje barn den undervisning och stimulans de behöver. 17

18 Vägen framåt Satsa på stöd tidigt - både till svaga miljöer och enskilda barn Sprid den kunskap som redan finns om vad som fungerar – möt efterfrågan hos de professioner som arbetar med barn Ta vara på och ta fram ny kunskap baserad på den stora variation som finns i arbetet med att stödja barns utveckling. Idag pågår okontrollerade experiment – utan utvärdering. Skapa bättre förutsättningar för att undersöka effekter av politik och reformer – försöksverksamhet, dokumentation, tålamod! Grundskolereformen är ett föredöme! 18

19 Vägen framåt Övergripande ansvar för statistikinsamling – både behandling och resultat på individnivå, liksom lokalvariation i metoder och modeller. BVC, Förskola, Skola mm En nationell funktion för att åstadkomma bättre samordning mellan olika insatser riktade till barn Formulera gemensamma mål – att barn ska klara skolan Stödja arbetet med att utarbeta riktlinjer för samverkan Ansvar för att skapa förutsättningar för att generera vetenskaplig evidens Återkoppla till lokala huvudmän och sprida kunskap om vad som fungerar till de som fattar beslut och till de som arbetar med barn 19

20 20


Ladda ner ppt "En god start En rapport om att stötta barns utveckling Camilo von Greiff, SNS Anna Sjögren, IFAU, UCLS och SOFI Ing-Marie Wieselgren, SKL IFAU/UCLS konferens,"

Liknande presentationer


Google-annonser