Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nationell psykiatrisamordning Anders Milton, Nationell psykiatrisamordnare Utredningssekreterare: Ing-Marie Wieselgren, Ann Tjernberg Inger Bohlin Kristy.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nationell psykiatrisamordning Anders Milton, Nationell psykiatrisamordnare Utredningssekreterare: Ing-Marie Wieselgren, Ann Tjernberg Inger Bohlin Kristy."— Presentationens avskrift:

1 Nationell psykiatrisamordning Anders Milton, Nationell psykiatrisamordnare Utredningssekreterare: Ing-Marie Wieselgren, Ann Tjernberg Inger Bohlin Kristy Delisle Birgitta Sjöö

2 En nationell psykiatrisamordnare Uppgift: Att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, resurser, personal och kompetens inom vård, socialomsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Vid behov ge förslag till författningsändringar och förtydligande av gällande regelverk Tillsammans med kommuner, landsting, och berörda statliga myndigheter formulera strategier för kvalitetsutveckling för att samordna och stärka utvecklingsarbetet. Psykiatrisamordning -03 Psykiatrisamordning

3 Samordning av vård, social omsorg och rehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv En kraftsamling hos samtliga berörda aktörer för att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen av människor med psykiska sjukdomar och psykiska funktionshinder Skapa förutsättningar för Psykiatrisamordnare Bra livssituation för personer med psykiska funktionshinder Psykiatrisamordning -03

4 ArbeteBostadVänner BRA LIVSSITUATION:

5 Områden som behöver satsningar Psykiatrisamordning -04 Psykiatrisamordning Sysselsättning > 50% saknar helt sysselsättning. Lönearbete -sysselsättning, arbetsrehabiltering Boende Olika typer av stödboende, stöd i ordinarie boende, anpassning av bostad - ”någonstans att bo” Specialist psykiatri Ökad tillgänglighet till psykiatriska insatser ex. öppenvård, slutenvårdplatser – nya former, uppsökandeverksamhet, akut och kontinuitet. Samverkan Psykiskt störda missbrukare, personer med omfattande behov, gemensamma nämnder m.m. Kompetensutveckling – personalförsörjning Gemensam utbildn, mångprofessionellt perspektiv

6 Delaktighet - handikapp Många personer med psykiska funktionshinder har en låg delaktighet i samhället vad gäller; boende, arbete/daglig sysselsättning, fritid, vänner och sociala relationer, ekonomi men också självkänsla Många känner mindervärde, allmän rädsla, osäkerhet, och utanförskap i mötet med samhället. Wieselgren -01

7 Leva i samhället Psykiatrisamordning -04 Psykiatrisamordning Om personer med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska kunna leva integrerat i samhället på ett bra sätt krävs VÅRD OCH OMSORG+ ACCEPTANS fr kommun o. landstingi samhället efter behov. Icke tillgodosedda behov av vård → psykiskt sjuka personer blir störande och skrämmande → allmänheten litar inte på att vården/samhället klarar dessa personer → minskad acceptans

8 Socialassistent Arbetsförmedlingen Bistånds- handläggare Boendestödjare Familjen/grannar/ närstående Tandvården Psykiatriskt-rehabteam Godman/ ekonomirådgivning Brukarorganisation Psykiatrisk slutenvårdsavd Försäkringskassa

9 Att lösa en gemensam uppgift Människor med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska få den vård och omsorg de behöver för att ha en bra livssituation vara delaktiga i samhället ha makt i sitt liv leva ett så självständigt liv som möjligt

10 Framgångsfaktorer: Gemensamt uppdrag och ansvar - förankrat på alla nivåer Att varför och för vem verksamheten finns är tydligt för alla Personliga relationer Eldsjälar Tillgängliga, intresserade och engagerade läkare Gemensam utbildning/fortbildning Kunskap om varandras legala och organisatoriska förutsättningar Samfinansiering av verksamheter för vissa grupper Beslutsmandat lång ut i organisationen Respekt för varandras kunskap Ur Konsten att förmedla hopp, ha is i magen och stå kvar

11 Nödvändigt med samverkan! Ett syfte med huvudmannaskapsreformerna inom vård och omsorg på 90-talet var att skapa ett tydligare ansvar för grupper med långvariga och sammansatta behov. Ett tidigare sammanhållet ansvar för hälso- och vård delades vilket ställer krav på samordning och samverkan mellan de båda huvudmännen. SOU 2000:114

12 Gemensam nämnd Bakgrund: Behovet av samverkan mellan kommuner och landsting har blivit allt tydligare. Inriktningen är att utöka landstingens och kommunernas befogenheter att utforma arbetet utifrån de lokala förutsättningarna. Prop. 2002/03:20 Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet. Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet FSF 2003:192. F.o.m. 1 juli 2003

13 Gemensam nämnd Samarbetsformerna kan anpassas efter lokala behov och förutsättningar. Huvudmannaskapet och det politiska inflytandet ligger kvar hos respektive part. Personalen kan vara anställd hos respektive huvudman eller hos värdlandsting/kommun.

14 Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet: verksamheter: inom landstingest hälso- och sjukvård, tandvård inom kommunens hälso- och sjukvård, socialtjänst, enligt LSS, med tvångsvård enligt LVU, LVM, LPT, LRV

15 Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet: verksamheter: inom landstingest hälso- och sjukvård, tandvård inom kommunens hälso- och sjukvård, socialtjänst, enligt LSS, med tvångsvård enligt LVU, LVM, LPT, LRV

16 Gemensamt ta ansvar för verksamheter som har ett naturligt samband med varandra. Vilka områden Vem ska vara värd- kommun/landsting Avtal-överenskommelse om ekonomi Var ska personalen vara anställd Vem ska vara chef

17 Succé eller..... ?

18 Varför gör vi det inte ?

19 Orsaker till att samverkan inte fungerar Bristande resurser21 Lagstiftning18 Ekonomistyrning17 Fantasilöshet16 Revirstrider14 Brist på statlig styrning 9 Ovilja 8 Ointresse 6 Ingen belöning 5

20 Vad skulle kunna förbättra samarbetet: Avtal28 Samverkan22 Gemensam pengapåse22 Arbetsformer22 Uppdrag20 Utbildning 12 Resurser10 Lagstiftning 9

21 Att lösa en gemensam uppgift Människor med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska få den vård och omsorg de behöver för att ha en bra livssituation vara delaktiga i samhället ha makt i sitt liv leva ett så självständigt liv som möjligt

22 Att lösa en gemensam uppgift ! Veta vad uppgiften är Vilja samarbeta Ha metoder och former Ha mognad, klokhet, och uthållighet Uppföljning av resultaten för DDYB

23 LandstingKommun Politiker Tjänstemän Beställare Produktion VerksamhetscheferSocialchefer BehandlareBoendestödjare Gemensamt team: Gemensam referensram, praktisk arbetsgemenskap sitta i samma lokaler, gemensamma visioner

24 Ett sätt att organisera vård och stöd

25 Gemensam uppgift Kräver samarbete Gemensam nämnd Gemensamt team Redskap för att lösa vårt uppdrag

26 För att bry sig om att städa Måste man finnas i samma värld Som skiten Ur Klinisk blick av Pia Dellson

27 Utgå från den enskilda människan och hennes behov Gemensamma mål och visioner Styrning och uppfölning

28 Vilja ? !

29 Vad ska få vara frivilligt? ja nej Veta vad uppgiften är Vilja samarbeta Ha metoder och former Ha mognad, klokhet, och uthållighet Uppföljning av resultaten för DDYB

30 Någon !

31 Vision Att medmänniskan full av hopp kan formulera sina egna mål i vissheten att hon kommer att få hjälp att utveckla färdigheter och den kompetens hon behöver för att fullfölja de roller hon tycker är viktiga i ett samhälle som ser henne som en resurs och anpassar sig efter hennes behov


Ladda ner ppt "Nationell psykiatrisamordning Anders Milton, Nationell psykiatrisamordnare Utredningssekreterare: Ing-Marie Wieselgren, Ann Tjernberg Inger Bohlin Kristy."

Liknande presentationer


Google-annonser