Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

MISSNÖJE MED UTSEENDET och SOCIALT MISSGYNNANDE. DISKUSSION: På vilka sätt kan elever från socialt missgynnade grupper påverkas negativt av sitt utseende?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "MISSNÖJE MED UTSEENDET och SOCIALT MISSGYNNANDE. DISKUSSION: På vilka sätt kan elever från socialt missgynnade grupper påverkas negativt av sitt utseende?"— Presentationens avskrift:

1 MISSNÖJE MED UTSEENDET och SOCIALT MISSGYNNANDE

2 DISKUSSION: På vilka sätt kan elever från socialt missgynnade grupper påverkas negativt av sitt utseende? Vad kan konsekvenserna bli för dem?

3 MÅLEN MED DENNA MODUL Att göra det möjligt för lärare att kunna: Känna igen riskfaktorer för missnöje med utseendet hos människor från socialt missgynnade grupper Förstå de två processerna: – Stereotypisering – Hur man skapar intryck hos andra människor Diskutera ämnet på ett hänsynsfullt sätt och erbjuda hjälpsamma råd Identifiera sätt att stötta studenterna och rekommendera lämpliga hjälpmedel och resurser

4 SOCIALT MISSGYNNADE GRUPPER Människor som är arbetslösa Invandrare; människor från etniska minoriteter Människor med fysiska funktionsnedsättningar Människor med dålig psykisk hälsa Människor som har en bakgrund med låg socioekonomisk status Människor med låg utbildning

5 VAD SPELAR MISSNÖJE MED UTSEENDET FÖR ROLL I SOCIALT MISSGYNNANDE? Missnöje med utseendet kan vara en orsak, en bidragande faktor och/eller en konsekvens av socialt missgynnande …

6 RISKFAKTORER FÖR MISSNÖJE MED UTSEENDE HOS SOCIALT MISSGYNNADE GRUPPER INKLUDERAR 1.Kulturella normer och (tros)föreställningar 2.Socioekonomiska omständigheter 3.Psykisk sårbarhet 4.Andras respons

7 1. KULTURELLA NORMER OCH (TROS)FÖRESTÄLLNINGAR ÖVNING: Hur kan kulturella och/eller religiösa föreställningar påverka hur eleverna känner och beter sig i förhållande till 1.deras eget utseende 2.andras utseende

8 Beteende Tankar Känslor Ytan hos kulturen 10% Djupet hos kulturen 90%

9 Beteende Tankar Känslor Levnadssätt Lagar och seder Institutioner Metoder och tekniker Ritualer Språk Normer Roller Ideologier Trosföreställningar Filosofi Värderingar Smak Attityder Begär Antaganden Förväntningar Myter Ytan hos kulturen 10% Lätt att observera med syn, känsel, smak, lukt, hörsel Djupet hos kulturen 90% Svårt att observera KonstDans Mat KläderSpråk Hälsningar Musik Världsåskådning Religiösa föreställningar Modeller för beslutsfattande Könsroller Tankar om ledarskap Tankar om rättvisa Auktoritet TidskonceptMakt Armbågsutrymme Kroppsspråk Kommunikation Tankar om anspråkslöshet Definition av synder VänskapIdentifiering av status (baserat på t.ex. ålder, kön, arbete) ArbetstempoDejtning och tankar om uppvaktning Samarbete/konkurrensTankar om barnuppfostran

10 Potientiell påverkan från kulturella normer och föreställningar Kulturella, religiösa och sociala föreställningar förknippade med utseende kan påverka beteendenormer, antaganden, regler och relationer (Adamson and Doud Galli, 2009) Kan påverka val när det gäller utseende och kläder – Utseendeideal kan skilja sig från dem i deras “värdland” Kan påverka deras bedömingar av dem av andra pga av utseendet t.ex. i förhållande till – Socialt accepterade klädval i värdlandet eller i en ny social grupp – Föreställningar om orsaker till missbildningar

11 Exempel: Kulturella skillnader Att integreras i en kultur med en stor fokus på utseende kan vara problematiskt för vissa invandrare … – Även om det smala idealet förekommer i olika kulturer och vanligtvis anammas av tonårstjejer, så är det inget universellt problem – Till exempel lägger man mindre vikt vid yttre skönhet i kulturer som baseras på de konfucianska värderingarna om inre godhet (såsom Kina), (Chiu and Babcok, 2002).

12 Exempel: Föreställningar om hudfärg Hudfärg kan vara en betydelsefull markör för sociala och kulturella skillnader mellan och inom etniska grupper. I Japan associerar vissa ljusare hudton med större femininitet och moralisk dygd I Korea & på den indiska subkontinenten associerar vissa ljusare hudton med högre social status, privilegier och respekt I Kina är ljus hud ett tecken på hälsa

13

14 Exempel: Värderingar av fysiska egenskaper som beror på etnicitet För vissa är de fysiska egenskaperna som beror på etnicitet identitetsskapande och något att vara stolt över … men I många resursrika länder har kulturella, sociala och ekonomiska föreställningar om utseende fått många att genomgå plastikkirurgi för att minska eller utplåna det etniska ursprung som markerar dem som avvikande från majoritetsbefolkningen – För judar: näsorna – För sydostasiater: ögonen – För afrikaner: näsorna och läpparna

15 Exempel: Föreställningar om missbildningar Religiösa föreställningar: Karma – tron att ens handlingar får konsekvenser som kräver gottgörelse – en person “förtjänar” eller är ansvarig för att ha fått missbildningen, eller – en mors omoraliska eller avvikande handlingar (nära i tiden eller längre tillbaka) leder till att hon får ett barn med en synlig skillnad

16 Exempel: Religiösa och kulturella föreställningar Asiatiska subkontinenten: Förekomsten av en synlig skillnad är skaparens vilja – en sådan egenskap ska accepteras och “bäras” (Hughes et al, 2009) Iran: De som har en fått en brännskada anses vara infertila

17 Missbildningar: kulturella myter I olika kulturer menar man att läppspalt orsakas av – sexuell aktivitet under graviditeten – att man ser en kanin under graviditeten (harmynt) – att man blir gravid under en månförmörkelse – att man har varit hänsynslös (i detta eller ett tidigare liv) mot de som har en synlig skillnad

18 Missbildningar: könsrelaterade föreställningar Vissa kulturer har större tolerans mot män med missbildningar, speciellt om de kan försörja sig “En missbildad kvinna i familjen är mycket genant” (en äldre bangladeshisk kvinna i Storbritannien; Hughes et al, 2009). En förlust av fortplantningsorgan såsom bröst (t.ex. på grund av cancer) anses i vissa samhällen förstöra en kvinnas identitet och femininitet (Ashing-Giwa et al, 2006).

19 2. SOCIALA OMSTÄNDIGHETER Lägre inkomst kan resultera i – Större risk för fetma – Större risk att få en missbildning Brännskador Trauman Fysisk funktionsnedstättning – Oförmåga att leva upp till utseendeideal Klädsel Alla dessa kan leda till stigmatisering och/eller skam …

20 Stigma och/eller skam Till exempel: fetma, fysiska tecken på ätstörningar, synliga skillnader (ärr, medfödda avvikelser), fysiska tecken på sjukdom eller dålig hälsa (spetälska), eller på fysisk eller social funktions- nedsättning

21 SOCIALA OMSTÄNDIGHETER Utseende kan bidra till en lägre utbildningsnivå och/eller arbetslöshet, t.ex. – Sämre koncentrationsförmåga; misslyckas att delta i gruppdiskussioner – Dåligt klädval eller dålig presentation av sig själv vid intervjuer – Att man tänker för mycket på sig själv och är mycket förlägen kan leda till dåliga intervjuresultat

22 Till exempel: Utbildning Utbildningsnivån blir allt viktigare i förhållande till andra faktorer när en persons chanser i livet formas (OECD, 2005; 2007, 2010).

23 Utbildning och inkomst

24 Hur osäkerhet kring jobbet och arbetslöshet påverkar hälsan Taylor S Br Med Bull 2009;bmb.ldp024 © The Author Published by Oxford University Press. All rights reserved Anställningsformer

25 Rogers A and Pilgrim D (2003) Mental Health and Inequality. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Social Exclusion Unit (2004) Mental Health and Social Exclusion. London: Office of the Deputy Prime Minister. Social och ekonomisk ojämlikhet och utfrysning är både orsaker till och konsekvenser av psykiska hälsoproblem och dålig livskvalitet

26 3. PSYKISK SÅRBARHET & MISSNÖJE MED UTSEENDET Missnöje med utseendet förknippas med – Låg självkänsla – Lågt självförtroende – Negativa självutvärderingar – Social ångest och generell ångest

27 UTSEENDEPROBLEM KAN ÖKA DEN PSYKISKA SÅRBARHETEN & DET SOCIALA MISSGYNNANDET Genom att bidra till Negativa upplevelser av sig själv En skör självuppfattning och en låg känsla av egenvärde Identitetsproblem Nedsatt social kompetens på grund av – Brist på social förmåga (p.g.a. förlägenhet) – Social ångest

28 Självuppfattning och egenvärde En motståndskraftig och välbalanserad självuppfattning skapar en känsla av värde från en mängd områden, såsom prestation i skolan eller på arbetet, vänskap, idrottsförmåga och fritidsaktiviteter, samt utseendet Om en komponent påverkas negativt (till exempel om någon ger en negativ kommentar om något utseenderelaterat), kan andra komponenter fortfarande skapa en känsla av egenvärde …

29 En välbalanserad självuppfattning

30 En sårbar självuppfattning Ett ökande antal människor definierar sig själva (självuppfattning) och utvärderar sig själva främst i relation till sitt utseende (egenvärde) på grund av press från media och mode- och skönhetsbranscherna. Detta ökar deras sårbarhet när det gäller egenvärde, eftersom de endast har lite annat som stödjer dem.

31 En sårbar självuppfattning

32 Identitet och utseende Identitet skapas bl.a. från utseende – utseende- normer skapas av gemen- samma seder, bruk och kulturella värderingar som baseras på nationalitet och ursprung, etnicitet och religion Människor upplever press att anpassa sig till socialt definierade utseende- normer för att underlätta medlemskap i grupper och för att förmedla status

33 4. ANDRAS RESPONS Detta kan inkludera a)Stereotypisering utifrån utseendet – Av yrkesarbetare – Av jämnåriga – Av potentiella arbetsgivare b)Prat om utseende bland vänner och familj c)Sociala förhållanden (t.ex. val av vänner) bestäms utifrån utseendet

34 a) Stereotypisering Människor har en medfödd tendens att kategorisera varandra utifrån yttre egenskaper Stereotypiska bedömningar görs utifrån vilka egenskaper som är socialt värderade, önskvärda och accepterade Dessa bedömningar påverkas av kulturella och religiösa föreställningar och av sociala normer

35

36 Var kommer stereotyper ifrån? FamiljJämnårigaMedia

37 Familj Genom att skapa attityder och beteenden Genom kommentarer om utseendet Påverkar ät- och träningsmönstren

38 Jämnåriga Grupptryck att anpassa sig till gruppens normer Val av vänner Att prata om utseende Att bli retad; mobbning

39 Mobbning Kan inträffa genom hela livet – I utbildningsmiljöer rapporteras det att upp till 20 – 25 % upplever mobbning. – 21 % säger att mobbning är ett problem på deras arbetsplats (Trades Union Congress, 2008). Mobbning baseras ofta på följande egenskaper – Utseende – Funktionsnedsättning – Sexuell läggning – Intellekt – Socioekonomisk bakgrund – Kulturell eller religiös bakgrund

40 Mobbning Studier visar att elever med synliga och osynliga funktionsnedsättningar utsätts för mer mobbning än deras kamrater (Carter and Spencer, 2006). Forskning visar att elever som tillhör den etniska minoriteten i en skolan oftare mobbas än elever som tillhör den etniska majoriteten (Graham, 2006). Slutsatser om etnicitet dras ofta utifrån utseendet.

41 Media Genom överföring av utseendeideal på TV, i tidskrifter, på bio, i reklam och på internet Artiklar som identifierar “fel” i utseenden Reklam för produkter som ska rätta till dessa “fel” Reklam och artiklar som lovordar fördelarna med plastikkirurgi Skurken i Disneys film “The Lone Ranger” (2013) gestaltas med en läppspalt

42 Stereotypisering utifrån utseende Tjejer förknippar smalhet med bättre utseende och att vara lyckligare, friskare och ha mer tur med killar (Wertheim et al., 2009) Negativa stereotyper/stigma förknippas med synliga missbildningar Denna stereotypisering kan leda till stigmatisering och kan nedvärdera en hel person MEN … VÅRA INLEDANDE STEREOTYPER (som oftast baseras på utseende) ÄR OFTA FEL!

43 Hur man påverkar första intrycket (Vad kan vi göra när vi säger “hej”?) Utseendet spelar en roll vid första intrycket … men andra faktorer spelar in efter de första sekunderna Andra faktorer påverkar också intrycken, såsom – Leende – Ögonkontakt – Sociala förmågor

44 DISKUSSION Vilka sorters stereotypa bedömningar skulle kunna göras om yrkeselever från socialt missgynnade grupper? Av vilka? Vad skulle kunna bli effekten av dessa stereotypiska bedömningar? Hur kan lärare och elever påverka dessa bedömningar 1.när de görs? 2.efteråt?

45 b) Utseendeprat och jämförelser av utseende “Utseendeprat” syftar på kommentarer och konversationer om en persons eget utseende eller andras utseende. Dessa kommentarer är vanligtvis nedvärderande (t.ex. “Jag ser så hemsk ut”; “Jag är så tjock”; “Min hud ser förskräcklig ut’’) Jämförelse av utseendet är när man (vanligtvis negativt) jämför sitt eget eller andras utseende med ett ideal (t.ex. modeller i media) eller ett speciellt “mål” (som en kändis) Båda processerna är vanliga hos äldre ungdomar och unga vuxna. Båda bidrar till missnöje med kroppen

46 ÖVNING När kan “utseendeprat” ske i samband med utbildning och yrkesrådgivning? Är du medveten om detta sker mellan dina kollegor och/eller elever? Vad skulle man kunna göra för att förhindra sådant prat?

47 TIPS OCH RÅD OM HUR MAN MINSKAR UTSEENDEPRAT Ändra/avled konversationen till ett annat ämne Fokusera på en persons kvaliteter (t.ex. deras personlighet) snarare än deras utseende – Han/hon är vänlig; generös; har humor Undvik värderingar (t.ex. “vacker”; “ser fantastisk ut”) och fokusera på fakta istället – Längre; kortare Skapa “hälsoprat” och inte “utseendeprat” – Uppmana studenterna att träna för att förbättra fysiken och kroppsfunktionerna – inte för att gå ner i vikt

48 TIPS OCH RÅD OM JÄMFÖRELSER AV UTSEENDE Jämförelser är svårt att undvika helt – det är något som vi alla gör … men Uppmana dina elever att välja realistiska mål för deras jämförelser, t.ex. – Människor i deras egen ålder och med samma yrke – Deras kompisar, snarare än kändisar Använd den här principen på dig själv också!

49 c) Sociala relationer Forskning har fastställt att barn och ungdomar föredrar attraktiva kamrater som lekkamrater, vänner, och till och med som gruppmedlemmar i skolprojekt (e.g., Boyatzis, Baloff, & Durieux, 1998) Utseendet kan påverka valet av vänner och valet av vilka man arbetar med i klassrummet Social kontakt är ett bra sätt att bryta ner stereotyper på – så om du tror att detta händer, försäkra dig om att de som är “i riskzonen” kommer med i arbetsgrupper

50 POTENTIELL PÅVERKAN AV UTSEENDE, STEREOTYPER & MISSNÖJE MED UTSEENDE Social utfrysning på grund av utseende Minskad sannolikhet till anställning Risker för välbefinnandet Missnöje med utseendet hos yrkeselever och/eller utseendepreferenser hos deras kompisar (eller lärare) kan öka existerande ojämlikheter/svårigheter/utmaningar

51 HUR MAN PRATAR OM UTSEENDERELATERADE UTMANINGAR Förespråka diskussioner om utseenderelaterade normer i invandrares nya hemland Utbilda eleverna om stereotypisering och skapandet av det första intrycket och hur man påverkar dessa Uppmuntra minskat utseendeprat Uppmuntra lämpliga mål för jämförelser av utseende Förespråka social inkludering i arbetsgrupper

52 SAMMANFATTNING Kulturella och religiösa föreställningar kan påverka självuppfattningen och andras respons till en persons utseende Utseendet spelar en roll i vår respons på andra människor (t.ex. genom stereotypisering och intrycksskapande) Utseendeproblem kan öka effekterna av socialt missgynnande

53 Utseende och socialt missgynnande Psykisk hälsa Arbetslöshet Misslyckas i skolan

54 SAMMANFATTNING Lärare och yrkesvägledare kan optimera chanserna till ett bra resultat genom att – Förbättra förståelsen för värderingar, föreställningar och normer i olika kulturer och etniska grupper när det gäller utseende och/eller missbildningar – Öka medvetenheten hos elever och kollegor om hur man skapar stereotyper och intryck – Ta itu med utseendeprat – Uppmuntra lämpliga jämförelser av utseendet


Ladda ner ppt "MISSNÖJE MED UTSEENDET och SOCIALT MISSGYNNANDE. DISKUSSION: På vilka sätt kan elever från socialt missgynnade grupper påverkas negativt av sitt utseende?"

Liknande presentationer


Google-annonser