Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nya Religioner HT 2010 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism, forskningsparadigmer och historik Kennet Granholm.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nya Religioner HT 2010 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism, forskningsparadigmer och historik Kennet Granholm."— Presentationens avskrift:

1 Nya Religioner HT 2010 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism, forskningsparadigmer och historik Kennet Granholm

2 (Västerländsk) Esoterism Relativt nytt men växande som forskningsfält Akademiska institutioner vid Sorbonne i paris, Amsterdam universitet och Exeters universitet Akademiska sällskap (t.ex. European Society for the Study of Western Esotericism; Association for the Study of Esotericism) och tidskrifter (t.ex. Aries 0ch Esoterica) Ett flertal olika definitioner och angreppssätt Fokus på historiskt studium, men mer sociologisk och samtidsforskning har uppkommit under senare tid

3 Frances Yates (1960-talet) Giordano Bruno and the Hermetic Tradition (1964), The Art of Memory (1966), The Rosicrucian Enlightenment (1971) ”Den hermetiska traditionen”: Förbisedd tradition som står mellan vetenskap och religion Både konservativ och impuls till den vetenskapliga revolutionen Problem: konstruerar en pseudo-enhetlig tradition som homogeniserar det esoteriska

4 Antoine Faivre (1990-talet) L’esoterisme (1992), Access to Western Esotericism (1994) Esoterism som en samling praktiker och filosofier i europeisk kulturhistoria som delar familjelikhet och en specifik ”tankeform” Primära karaktärsdrag: Korrespondenser, levande natur, fantasi(imaginatio) och förmedling, transmutation Sekundära karaktärsdrag: Konkordans, lärans förmedling (initiation) Uppkommer under renässansen då olika praktiker och filosofier kombineras under gemesam referensram

5 Antoine Faivre - problem Definitionen baserad på begränsat material från en begränsad tidsperiod – svårt att använda på material från andra perioder Tar inte beaktande esoterismens förändring genom historien För enkelt att använda som en ”kryssa för”-lista

6 Wouter Hanegraaff (1995-) Professor vid Center of Hermetic Philosophy and Related Currents, Amsterdams universitet, från 1999 New Religion and Western Culture: Esotericism in the Mirror of Secular Thought (1996), Dictionary of Gnosis and Western Esotericism (red. 2006) Förnuft, tro och gnosis – esoterism som en tredje kunskapsväg i europeisk kultur The Grand Polemical Narrative – hur vissa kunskapsformer marginaliserats

7 Wouter Hanegraaff - problem Uppdelningen i förnuft, tro och gnosis förenklad Grand Polemical Narrative har att göra med hur vissa fenomen maginaliserats och därmed delegerats till kategorin esoterism – avsaknad av enhetlighet i själva esoterismen Hanegraaff tenderar att använda befintliga begrepp på egna sätt (t.ex. hans användning av begreppet sekularisering)

8 Sociologiska studier Edward Tiryakian ▫Esoterism som den teoretiska aspekten och ockultism som den praktiska ▫Problem: denna avgränsning är konstgjord Marcello Truzzi ▫Ockultism som ”kunskapens skräpkorg” ▫Problem: extremt värderande grepp, ingen enhetlighet Generella problem i sociologiska angreppssätt ▫Definitioner tenderar att utgå från tankar om ”det avvikande” – detta betyder att esoterism blir en restkategori som är avhängig av andra kategorier av religiositet

9 Kocku von Stuckrad (2005-) Kombination av historiska och sociologiska metoder Konstruktionistisk perspektiv på historia, diskursivt närmandesätt till esoterism Esoterisk diskurs består av påståenden om högre kunskap och metoder för att nå denna kunskap (ofta förmedling eller personlig erfarenhet) Ofta en världsbild baserad på ontologisk monism ”Hemlighetsfull retorik”: Dialektiken mellan det dolda och det avslöjade

10 Kocku von Stuckrad - problem Kan lätt bredda begreppet esoterism till den grad att det tappar analytiskt värde Har kritiserats för att frångå ett historiskt släktskap-perspektiv Nyckelbegrepp vagt definierade, särskilt begreppet diskurs

11 Diskurs och socialkonstruktionism Begreppet diskurs bygger på socialkonstruktionistisk epistemologi Våra sätt att uppleva vår värld, vår verklighet, konstrueras i social samvaro med andra människor Det finns flera konkurerande förståelser, ”självklar sanning” är allt annat än självklar Diskurs = ett specifikt sätt att förstå och kommunicera sin förståelse av världen eller delar av den, ett specifikt meningssystem. Fokus på språkanvändningen i skapandet av social verklighet

12 Esoteriska strömningar som diskurskomplex Ett sätt att fokusera Kocku von Stuckrads diskursiva angreppssätt En esoterisk strömning är en samling specifika diskurser i en specifik kombination Dessa formar vilken den ”högre kunskapen” man söker är och metoderna för att nå den Ex. Den vänstra handens väg – en esoterisk strömning påverkad av Individualism som ideologi, Gudomliggörandet av självet som mål, och ett Antinomianistiskt angreppssätt

13 Gemensamma drag Behandlar i stort samma företeelser Fokus på västvärlden, alltså inte en ”universell esoterism” Esoterism är inte en ”tradition” med specifika trossatser, praktiker och institutioner, utan främst ett sätt att närma sig och diskutera frågor om kunskap Detta sätt kan hittas i flera ”traditioner”, både vetenskapliga och religiösa. Vi kan t.ex. tala om Kristen esoterism Ett perspektiv varpå man kan belysa ofta marginaliserade fenomen

14 Renässansen Av vissa forskare definierat som den tid då esoterismen tillkommer Andra forskare räknar med tidigare esoterism, men anser ändå att Renässansen har en central roll ”Återupptäckt” och översättning av antika källor – Platon – Hermetiska skrifter Uppkomsten av flera begrepp och förståelser som är centrala för senare esoterism Omtolkning av Kristendom i ett esoteriskt ramverk

15 Marsilio Ficino , Florens Nyckelperson i Renässansens esoterism Översatte Platons dialoger till Latin (färdigt 1484), främst nyplatonsk tolkning och översättning Översatte Corpus Hermeticum (1471) Den nya platonska akademin i Florens, Italien Återväckte intresset för (ny)platonism Talade för en uråldrig filosofi som låg som grund för bl.a. Platon och kristendom. Denna visdom förmedlades enligt följande: Zarathustra -> Hermes Trismegistus -> Orfeus -> Aglaophemus -> Pythagoras -> Platon

16 Nyplatonism Filosofisk skola grundad av Plotinus ( ) Det Ena är ursprunget till allt genom emanationer, allt är därmed en manifestation av det gudomliga Den materiella (fenomen-)världen god så länge den styrs av själen (idévärlden) Lära om att själen kan nå gemenskap med det Ena Förespråkade Teurgiska ritualer för att sätta själen i harmoni med det materiella och det immateriella Med Ficinos översättning under Renässansen sätts Platon i en synkretistisk följd av ”upphöjda lärare” Under Renässansen kombinerades nyplatonism med Kristna idéer

17 Prisca Theologia/Philosophia Perennis = ”Uråldrig teologi”/”tidslös filosofi” Tanken att en kärna av hemlig visdom går att spåras i en mängd olika traditioner Prisca Theologia antyder en tradition som förlorats och som måste hittas på nytt Philosophia Perennis antyder en konitunitet i traditionen Central komponent i mycket esoteriskt tänkande Resulterar i försök att harmonisera olika religioner och filosofier Kommit att expanderas alltmera under senare tid

18 Kabbala Judisk mystik tolkad i nyplatonska referensramar Utvecklas i Spanien och södra Frankrike från mitten av 1100-talet Sefer yetsirah (?), Sefer ha-bahir (sl t), Zohar (sl t) Ein Sof skapar världen genom att emanera sitt gudomliga ljus genom 10 alltmer materiella världar Dessa sefirot bildar tillsammans livets träd Med judarnas utdrivning från Spanien 1492 sprids Kabbalan i Europa

19 Kristen och ”hermetisk” Kabbala Giovanni Pico della Mirandola ( ), elev till Marsilio Ficino ▫En av de tidigaste icke-judarna att anamma Kabbala Christian Knorr von Rosenroth ( ), Tyskland ▫Översatte en samling Kabbalistiska texter som Kabbalah Denudata ( ) Försök att bevisa Kristendomens sanning genom Judiska källor Väldigt populärt bland ockultister från 1800-t fram som kopplade loss Kabbalan loss från dess Judiska rötter och Kristna omtolkningar

20 Heinrich Cornelius Agrippa , Tyskland De Occulta Philosophia (Three Books of Occult Philosophy): 1) naturlig magi 2) himmelsk (celestial/matematisk) magi 3) ceremoniell (gudomlig) magi Syntes av esoteriska, nyplatonska och kabbalistiska läror – med fokus på magi En trefaldig värld: elementär, himmelsk och intellektuell

21 ”De ockulta vetenskaperna” Alkemi – experimentiell vetenskap, försök att transmutera materia till ädlare former, ofta med tanken att denna process samtidigt pågick i själen Astrologi – planeternas påverkan på den mänskliga världen, korrespondenser, det som sker ovan sker också nedan Magi – naturlig magi vs. magi med hjälp av andeväsen Problematiskt att gruppera dem på detta sätt: t.ex. Alkemi förekom också ofta i samband med medicin, och astrologi med politik Distinktionen mellan religion och vetenskap ett modernt fenomen

22 Paracelsus (Phillippus Aureolus Theophrastus Bombastus von Hohenheim) , Schweiz/Österike (Schweiziska edsförbundet) Läkare. Skrev ett stort verk om medicinskt tillämpar alkemi Arbetade också med astrologi Astronomi ofta synonymt med magi = att dra ner stjärnornas krafter Starkt troende kristen, men räknade med en sann ”inre kyrka” med personlig uppenbarelse Argumenterade för möjligheten av Kristen magi

23 John Dee o9, England Matematiker, kartograf, vetenskapare. Astrolog för drottning Elisabet I av England Monas Hieroglyphica (1564) Sökandet efter det perfekta ursprungspråket, lingua adamica Arbetade tillsammans med mediet Edward Kelly Hittade ”änglaspråket” enochianska

24 Upplysningstiden 1700-talet och upplysningstida ideal medförde stora förändringar på esoterismen: Sekularism som ideal gjorde att religiösa förklaringsmodeller (inst. Kristendom) tappade makt, medan sekulärt vetenskapliga vann mark Relativ frigörelse från Kristendom och ökat intresse för icke-kristen religion Disenchantment – rationaliseringen av samhället Psykologiserande förklaringar, kausala förklaringar, “andlig evolution” Ockultism tillkommer som en modern form av esoterism

25 Romantiken Särskilt den Tyska romantiken, sent 1700-tal till tidigt 1800-tal Utvecklas som en motkraft till upplysningstidens rationalitetsfokus Försök att “återförtrolla världen”, återinföra mystik i tillvaron Naturen sätts i fokus; Naturen ses som levande och andlig i sig själv, inte enbart animerad av en avlägsen Gud – grunderna för nypaganism sätts Tankar om Nation och Folk blir en central faktor i politik och filosofi, och också esoterism

26 Senmodernitet Ökad individualisering, ökad av-kristning Pluralism och avtraditionalisering – gör det enklare att kombinera element ur olika religioner Ökad fragmentering, nya kombinationer – bricolage – av praktiker och filosofier uppstår Globalisering – teknologiska framsteg möjliggör kontakter på större geografiska avstånd än tidigare Mediatisering – media påverkar livet i allmänhet allt starkare, ökad kunskap om olika religiösa alternativ, sociala/kulturella aktiviteter antar mediaform Det postsekulära – kritik av sekularism och en ny beredskap att se det religiösa/andliga

27 Occulture Begrepp introducerats av Christopher Partridge Från Kristen till ockult kultur Occulture = en reservoar av idéer, trossatser, symboler, praktiker etc. som människor använder som en resurs i konstruktionen av religiösa/andliga identiteter Populärkultur den arena där occulture frodas, ett forum där vi konfronteras med en mångfald religiösa idéer, symboler etc. Det esoteriska har nått en nivå av popularitet och genomslagskraft den aldrig tidigare haft


Ladda ner ppt "Nya Religioner HT 2010 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism, forskningsparadigmer och historik Kennet Granholm."

Liknande presentationer


Google-annonser