Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Institutionskonferens 25-26 oktober 2011. Publicerings- traditionen bristen på korrelation mellan tid för forskning och produktivitet bristande profilering.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Institutionskonferens 25-26 oktober 2011. Publicerings- traditionen bristen på korrelation mellan tid för forskning och produktivitet bristande profilering."— Presentationens avskrift:

1 Institutionskonferens oktober 2011

2

3 Publicerings- traditionen bristen på korrelation mellan tid för forskning och produktivitet bristande profilering

4 HL1, 6 §: För forskningen skall som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras. HL1, 6 § Vem är subjektet i denna mening? Forskaren? Rektor? Regeringen? Prefekten? Forskarkollegiet?

5 Från en individuell frihet att välja sina forskningsproblem arbetar vi nu för att fokus ska läggas på forskargruppernas frihet att välja relevanta vetenskapliga frågor och metoder Den individualistiska tolkningsmodellen för med sig fragmentisering genom att en mångfald av olika forskningsfrågor splittrar (seminarie)miljön, medan den kollektivistiska tolkningsmodellen innebär en koncentration och förhoppningsvis en effektivisering av de begränsade forskningsresurser som står till förfogande.

6 Prefekt och institutionsstyrelse beslutar därefter om profiler och resursfördelning (med beaktande av riktlinjer från Regering och Rektor)

7 Vad sade vår panel? ”it has been a pleasant surprise to discover how much has already been achieved thanks to efforts by individual scholars as well as the department leadership”, [s. 52] samtidigt som de är tydliga att framhäva att det är mycket som återstår och att det inte är en enkel uppgift: ”But challenges remain: creating a unique profile will not be a simple task […]” (ibid.)

8 Bildande av 3 forskarkollegier Språktypologi och modern språkvetenskap: Forskning inom sociolingvistik samt översättning och stilistik; stark fokus på korpuslingvistik med särskild inriktning mot akademiskt skrivande och jämförande språkvetenskap (inklusive språkkontakt). Inom dessa områden är en koppling till styrkeområdet språkteknologi under utveckling.

9 Inter- och transkulturell litteraturvetenskap: fokus på översättnings- och receptionsforskning (litteratur som överskrider språk- och kulturgränser). Forskning inom Life writing kan även omnämnas som en potentiell profil tillsammans med LIR. Ett utvecklingsområde är att tillvarata fakultetens styrkeområde inom språkteknologi mot ’The Digital Humanities’, datorstödd empirisk litteraturanalys. Fornspråkforskning: medeltidsforskning, textutgivning, retorik och epigrafi. En profilering arbetas fram inom editionsfilologi med inriktning mot receptionshistoria. En seminarieserie har etablerats med medverkande forskare från grekiska, latin, fornkyrkoslaviska och arabiska (inom SPL) samt fornnordiska (inom litteraturvetenskap) som är unik i landet.

10 kultur och hälsa Forskning inom tyska (åldrande, ) Havsmiljö En forskare anmäld från SPL till nätverket kulturarv Forskningen vid samtliga tre kollegier har en naturlig koppling till kulturarv (språk, berättelser) men särskilt kan här betonas projektet inom fornspråkkollegiet om digitaliserade beskrivningar av slaviska handskrifter, forskning om utdöende språk inom afrikanistik.

11 Globalisering Naturlig profil inom SPL men någon etablerad kontakt med nätverket har ännu ej utvecklats Språkteknologi Utvecklingsområde för samtliga tre kollegierna, Digital Humanities Lärande Ämnesövergripande pro- fessur i språkdidaktik som en förstärkning av forskningsanknytningen för språk inom lärarutbildningen?

12

13 Reception, översättning, språkkontakt (inkl. kontrastivitet) (hur kulturarv förflyttar sig mellan olika kulturområden eller rentav forskning kring ett globalt kulturarv) Inter- och transkulturalitet i vid bemärkelse Stark potential att utvecklas inom språkteknologi i vid bemärkelse digitaliseringsrevolutionen öppnar för både fornspråkforskning (jfr. Granbergs projekt), litteraturvetenskap (jfr. Nordlunds projekt) samt naturligtvis språkvetenskap.

14 Ja – vad menas egentligen Åtminstone fyra aspekter/perspektiv 1. ”Research‐led” forskningsanknytning, vilket innebär att studenten lär sig om andras forskning. Fokus är på innehåll i undervisningen. 2. ”Research‐oriented” forskningsanknytning innebär att studenten i undervisningen lär sig att forska. Fokus på metod och undervisning i hur kunskap skapas inom det aktuella fältet. 3. ”Research–based” forskningsanknytning innebär att studenten lär sig att forska genom att undervisning är utformad på ett forskningsliknande sätt. Här är fokus på frågeställningsbaserad undervisning, t.ex. PBL. 4. ”Research‐informed” forskningsanknytning innebär att undervisning utformas i likhet med universitetspedagogisk forskning. Lärarna är både ämneskunniga och har god kunskap om forskning om pedagogik samt kan integrera det i sin undervisning.

15 Bredare språkområden (slaviska, romanska, germanska etc. språk) Forskningsinriktning Ex.: engelska med inriktning mot academic writing; germanska språk med inriktning mot kontaktlingvistik; franska med inriktning mot autofiction/life writing arabiska med inriktning mot receptionsforskning Förstärkning av ett styrkeområde Professur i språkinlärning (med inriktning mot anglogermanska, romanska eller klassiska språk)

16

17 PROGRAMUTBILDNINGAR LP EP ÖP ISP AP (SPV) (TNL)

18 LP Lärarprogrammet

19 Lärarprogrammet LP11 Programstart ht 2011

20  Engelska, Latin, Spanska från ht11 som huvudämnen  Franska, Tyskafrån vt13 som andraämnen  Italienskakommer  modersmål  kinesiska, japanska Vilka av SPLs ämnen medverkar…?

21 Vad är nytt …? utformning organisation examina, ämneskombinationer, VFU, studiegångar, mentorsår, legitimation ansvar och genomförande

22 Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Yrkeslärarexamen Examina  Fritidshem 180 hp  F – hp  4 – hp  7-9 lärare 270 hp  gymnasielärare 300 hp

23  fasta ämneskombinationer  gymnasielärare  7-9 lärare  2 examensarbeten ingår Ämneskombinationer

24  4 separata kurser 30 hp  handledd verksamhetspraktik  praxisseminarier  lärarbesök med bedömning Verksamhetsförlagd Utbildning VFU

25  Lärarutbildningsnämnden LUN – övergripande LP11  Programråd – programsamordning LP11  Institutionerna – kursansvar LP11  Kvalitetsrådet – granskning LP01 Organisation

26 ämneskurser verksamhetsförlagd utbildning (VFU) examensarbeten Institutionsansvar

27 Hur påverkas SPL av detta?  nya kursplaner LP11  bemanning LP11 ÄS, VFU, Exarb, Internationalisering  bemanning LP01 ÄS, Exarb, kärnkurser  samverkan  lärarlyft – fortbildning – validering  administration

28 Lärarprogrammet LP11 Språk i kombinationerna  gy-lärare 17/34 ht11  gy-lärare 6/19 vt12  7–9 lärare 7/21 ht11  7–9 lärare 8/12 vt12

29 Ekonomprogrammet EP

30 Översättar- programmet ÖP

31 Internationella språkprogrammet 180 hp ISP

32 60 studenter varje höst (start ht-12) Språk 1 (huvudområde): arabiska engelska franska japanska spanska tyska Språk 2 (grundkurs):arabiska engelska franska italienskajapanska kinesiskaspanska ryskatyska

33 Utbildningens övergripande syfte är att: -Ge studenten mycket god språkfärdighet i två språk, varav ett är huvudområde i examen. -Utveckla studentens kommunikativa förmåga vilket inbegriper kunskap och medvetenhet om olika kulturella referensramar. -Förbereda studenten för ett yrkesliv i språklig och kulturell mångfald och utveckla förmågan att bygga broar för språklig och kulturell interaktion. -Utveckla studentens förmåga att kommunicera kunskapernas användbarhet i olika sammanhang samt att omsätta dem i praktiken.

34 4. Uppläggning och studiegång Termin 1 ht (T1): Profilkurs 1: Språk som identitetsskapare (15 hp) Profilkurs 2: Språk som kulturbärare (15 hp) Omvärldskunskap 1 Termin 2 vt (T2): Språk 1: Grundkurs (30 hp) Omvärldskunskap 2 Termin 3 ht (T3): Språk 1: Fortsättningskurs (30 hp) Omvärldskunskap 3 Termin 4 vt (T4): Språk 2: Grundkurs (30 hp) Omvärldskunskap 4

35 Termin 5 ht (T5): Språk 1: Fördjupningskurs (15 hp) Omvärldskunskap 5 Profilkurs 3: Språk, kultur och kommunikation (7,5 hp) Valbar specialiseringskurs (7,5 hp) Termin 6 vt (T6): Valbar specialiseringskurs eller praktikkurs (15 hp) Språk 1: Examensarbete (15 hp) Omvärldskunskap 6 Alternativ Termin 5: Språk 2: Fortsättningskurs Alternativ Termin 6: Språk 1 eller 2: Fördjupningskurs

36 Programmets profilkurser 1.Språk som identitetsskapare (15 hp) Termin 1 Kursen behandlar hur individuella, sociala, kulturella, religiösa och nationella identiteter skapas genom olika språkliga uttrycksformer. Kursen syftar även till att ge grundläggande analytiska och kritiska perspektiv samt metodologiska språk- och litteraturvetenskapliga redskap.

37 Programmets profilkurser 2. Språk som kulturbärare (15 hp) Termin 1 Utifrån såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv studeras hur kultursyn och språk kan interagera med varandra för att skapa bilder av ’jaget och den andre’. Genom studier av olika språkliga uttrycksätt och former undersöks hur dessa kan påverka människors syn på verkligheten samt omvänt hur denna i sin tur kan påverka språkliga uttryckssätt och former.

38 Programmets profilkurser 3. Språk, kultur och kommunikation (7,5 hp) Termin 5 Utifrån ett språkligt, interkulturellt och transkulturellt perspektiv studeras språkets roll i samhället och människans ansvar för hur språk används i olika sammanhang.

39 Kurs i omvärldskunskap - integreras i profil- och språkkurserna - progressivt upplägg under hela utbildningen - medverkande från omvärlden, särskilt alumni - seminarier, gästföreläsningar, studiebesök - kontakt med olika branscher och yrken - nätverksbyggande för ev. praktik eller jobb - ca tre kurstillfällen per termin - ”omvärldskunskapslärare” samordnar - loggbok i sex terminer

40 Kurs i omvärldskunskap Syfte -för såväl studenter som omvärldsrepresentanter synliggöra utbildningens yrkesrelevans och professionsmöjligheter -utveckla studentens insikt om och förmåga att kommunicera den humanistiska kompetensens som utbildningen ger -skapa kontaktnät för praktikkurs och/eller förberedelse för examensarbete, samt nätverk för framtida yrkesliv

41 Diskussionsfrågor 1.Internationella språkprogrammet innehåller tre profilkurser. a) Har ni idéer och förslag på vad dessa bör innehålla? b) Vilka bör institutionen samverka med när det gäller dessa kurser? 2.Internationella språkprogrammet profileras dessutom med en kurs i omvärldskunskap som fördelas över de sex terminerna. a) Har ni idéer och förslag på vad denna kurs bör innehålla för att skapa helhet och progression under utbildningen? b) Vilka representanter från omvärlden bör vi inbjuda att medverka?

42 Program på avancerad nivå AP

43 Uppdrag att utveckla program på avancerad nivå -GU-policy för avancerad nivå -tydlig programprofil -institutions- och fakultetsöverskridande -ge behörighet för forskarutbildning -yrkesutbildning och vidareutbildning -internationaliseringsaspekten betonas

44 Några viktiga mål och tankar: -sammanföra forsknings-, bildnings- och arbetsmarknadsperspektiv -utnyttja unik interkulturell kompetens på SPL -utbildningssamverkan med synergieffekter -hög utbildning med konkurrenskraft i en globaliserad omvärld -start ht 2013

45 Internationella språk- och kulturstudier Världslitteratur Språk och kommunikation Tidigmoderna studier Tema Rom och europeiska identiteter Preliminära programskisser för masterprogram

46 Internationella språk- och kulturstudier -förmedla bred och fördjupad interkulturell kompetens -fokusera på olika övergångar mellan kulturer -hur föreställningar och yttringar om kulturer konstrueras genom språkliga diskurser -hur möten mellan det egna och det främmande formas -olika profileringar och inriktningar inom programmet

47 Världslitteratur -frågeställningar kring litteratur i ett samhälle präglat av mobilitet och migration -fokus på kulturella, historiska och existentiella gränssättningar och överskridanden -interkulturalitet och transkulturalitet -hur litteratur har använts och spridits över världen -litteratur i ett jämförande perspektiv -den översatta litteraturens roll då och nu

48 Språk och kommunikation -möta samhällets behov av språklig kompetens och kunskap om språklig kommunikation -professionell tillämpning av kunskap om språk och kommunikation i arbetslivet -fokusera på komparativ lingvistik och språkliga aspekter på kommunikation -språktypologi, korpuslingvistik, kontrastivitet -arbetslivsförberedande och forskningsförberedande -praktik i internationell miljö

49 Tidigmoderna studier -interdisciplinärt forskningsförberedande program -samverkan inom ramen för det ’tidigmoderna seminariet’ -studier kring den tidigmoderna perioden utifrån ett brett internationellt perspektiv -historiska, kulturella och vetenskaplig förändringar som är relevanta för vår moderna självförståelse -många ingående ämnen i programmet, olika profileringar och inriktningar

50 Tema Rom och europeiska identiteter -forskningsförberedande program -kombination av språkstudier och tematiska studier för att ge studenten kunskap och förståelse av antiken och medeltiden -skapa förståelse för antikens och medeltidens roll för dagens språkliga, historiska och kulturella identitet -samspel mellan textstudier, historisk kontextualisering och arkeologisk evidens -olika profileringar och inriktningar inom programmet

51 Diskussionsfrågor: Vilka av de föreslagna programmen på avancerad nivå anser ni vara mest relevanta och ha störst förutsättningar att kunna genomföras? Vilka fördelar och nackdelar ser ni med de fem förslagen? Ger något av de föreslagna programmen en tydlig progression för studenter som läst det internationella språkprogrammet? Om inte, borde vi utveckla ett program som är mer tydligt i progression med vårt kandidatprogram?

52 Språkvetenskapligt magisterprogram 60 hp


Ladda ner ppt "Institutionskonferens 25-26 oktober 2011. Publicerings- traditionen bristen på korrelation mellan tid för forskning och produktivitet bristande profilering."

Liknande presentationer


Google-annonser