Barnpatienten.

En presentation över ämnet: "Barnpatienten."— Presentationens avskrift:

1 Barnpatienten

2 barnet Födelse Föräldrar Personlighet Utveckling Kultur Rättigheter

3 Dödligheten i olycksfall

4 Barnets särdrag 0-16år Sårbar kropp Vätskebalansen Benstommen
Syra-bas balansen Näringsbehovet Hudytan stor relaterat till kroppen värmefölust Anatomiska skilnader Huvudet stort relaterat till kroppen

5 Familjecentrering -FAMILJENS OLIKHET RESPEKTERAS
- INFORMATION GES PÅ ETT SÄTT SOM MÖJLIGGÖR BESLUT - DET FINNS BEVIS PÅ SAMARBETE OCH KOMMUNIKATION MELLAN FAMILJEN OCH VÅRDAREN - VÅRDAREN ÄR INTRESSERAD AV HELA FAMILJENS VÄLBEFINNANDE OCH VET ATT DET SJUKA BARNET KANSKE INTE ÄR FAMILJENS ENDA PROBLEM - FAMILJEN FÅR FYSISK EMOTIONELLT OCH KUNSKAPSMÄSSIGT STÖD TILL SITT VÅRDANDE AV BARNET

6 Bandomens tidsperioder/ fetalperiod
Konception till fördelsen Fullgånget 38-40 Under 37 prematur Över 42 dysmatur

7 Bandomens tidsperioder/ neonatalperiod
Perinatalperiond 1-7 1-28 dygn 48-53cm/3,5kg Barnbeck, skrynklig, röd hud, vernix caseosa, lanugobehåring Skallen sömmar mjuka, fontaneller Navelstumpen And ca 40ggr/min Puls Rr ca. 70/35

8 Bandomens tidsperioder spädbarns perioden
Födelsevikten tredublas Längden ökar med hälften Huvudomkreten till 47 3-4mån sträcker sig efter föremål, 4-6mån vänder sig från rygg till mage och tvärtom 6-9 mån krypställning 9-12 mån står utan stöd Bygger torn, försöker hjälpa vid på klädning Socialt och emotinellt 6v leendet 6mån skiljer bekant, 7mån blygsel 9mån förstår enkla uppmaningar kan säga 2-staviga ord reflexerna

9 Bandomens tidsperioder/ lekåldern 1-3år
Längd 1-2år 12cm sedan 5-7cm/åre till pubertetens tillväxtspurt Motoriskt aktiv: 1,5springer sitter på stol, kastar boll 2,5år hoppar jämfota, står på ett ben, kan gå på tå 3år kör med trehjuling, klär på sig också skor, kan rita cirkel och kors Magiskt tänkande Lekens språk Självständighetskris ca 2år Andn 20-25, puls 100 RR 95/65

10 Bandomens tidsperioder/ förskoleåldern 4-6år
4år hoppar på ett ben, kan använda sax, går nerför en trappa med parsteg 5år hoppar rep, cyklar, skidar, skrinner, knyter skosnören, skriver siffror och bokstäver Rädslorna individuella 5år and ca 20 Puls ca 90, rr 110/70

11 Bandomens tidsperioder Skolåldern 7-11 år
Fysisk tillväxt jämn, längd ca. 5cm/år Vikt 2-3kg/år Behärskar alla motoriska aktiviteter Tänkandet konkret men blir mer och mer abstrakt Aktiv, rörlig självständig/olyckor Viktigt att prestera Skolsvårigheter

12 Bandomens tidsperioder puberteten
Flickor tillväxtspurt 10-12år Poikar tillväxtspurt 11-13år Röstläget förändras Hudproblem Upplever sig främmande för kroppen Identifikation frigörelse Gänget viktigt

13 Barnets redskap att befrämja sin existens på sjukhus
Inre resurser Aktivitet Nyfikenhet Tro Yttre resurser Kunskap Upplevelse av att ha ett värde Bekräftelse Hopp Ansvar

14 Barnet som patient Utvidgad patient Juridiskt beroende
Olika tidsåldrar Symbolfunktion i utveckling Uppfattning av sigsjälv, världen och makt i utveckling Speciella rädslor tidsuppfattningen

15 Barnets vård Trygghet Kommunikation Andning Näring Utsöndring Hygien
Temperatur Rörlighet Lek Sömn Döende

16 Förberedelse Utgående från tidigare upplevelser Copingstrategier
Mognadsnivå Barn bör få kunskap om vad kommer att ske, varför, var, hur, vem gör, gör det ont, vad förväntas av barnet, är det begränsningar efteråt, får föräldrarna vara med

17 Undersökning av barnet
Skapa helhetsbild av barnet, tyst, trött, slappt, beröringsömhet, peteckier, rädsla På barnets nivå Åldersadekvat förklaring- lek! Undvik onödig undersökning Gå från friska till det sjuka Lita på föräldrarnas observationer

18 Barnets vätskebehov Holliday-segar 0-10kg 100ml/kg
ml+50ml för varje kg över 10kg 20-80kg 1500ml+20ml/kg för varje kg över 20kg Na 2-4mmol/kg Kalium 1-3mmol/kg Kalsium 0,1-1,0 mmol/kg Clorid 3-5mmol/kg Magnesium 0,1-0,7 mmol/kg Fosfaatti 0,5-1,0 mmol/kg Febern ökar 13% för varje grad över 37 Hyperventilation 35%

19 Vätskebalansrubbningar
Hypovolemi Blödning För litet intag relaterat till förluster Hyponatremi (kräkning, brännskador, diarre’) Symtom inbuktande fontanell under 1,5 år nedsatt turgor, somnolens Shock kalla händer, sänkt medvetande, blek cyanos, marmorerad hud, takycardi

20 Hypervolemi För mycket vätska vid iv. Dålig njuravsöndring
SIADH (insöndring av antidiuretiskt hormon) vid rubbningar av centrala nervsystemet, läkemedel, brännskada, andningssvårigheter

21 Sjukdomens påverkan i olika åldrar spädbarn
Svårighet vid matning Viktnedgång sömnsvårigheter Slapphet Regression Försvårad bindning

22 Lekåldern Dålig aptit Feber Trötthet Leker inte Regression
Rädsla för det okända Hospitaliserings effekt Stympningsångest

23 skolåldern Rädsla för avvikelse Rädsla för att göra bort sig
Regression Rädsla för att bli efter i skolan

24 Tonåren Rädsla för avvikelse
Rädsla för att förlora kontakten med kompisar Behov av självständighet/respekt Besväras av beroende av föräldrar Behov av eget utrymme Oro för framtiden

25 DIREKTIV FÖR LÄKEMEDEL I BARNSJUKVÅRD
Dosen uträcknas från vikten.Noggrannhet vid räkning av dosen ofta utspädningar Det finns på avdelningen kartotet på olika mediciner och hur de tas Försäkra Dig om att barnet tar medicinen Barnen har svårt att svälja tabletter Mixturerna dras upp i sprutor, dropparna i vätska, spola iv kanylen efter läkemedelgivnig Suppositorier ampullen bör vara tom, barnet vila en stund efteråt Näsdroppar, töm näsan, i liggande ställning, dropparna till slemhinnan så att de inte rinner direkt i svalget Ögondroppar, rengör, dropparna i liggande ställning Örondroppar, rengör, liggande på sida och i en minut efteråt Inhaleringar i famnen med masken tätt till munnen Injektioner, väl förberedd obs 0,02ml blir i nålen av medicinen, observera reaktion vid Iv medicin stäng droppet medan Ni ger medicinen arbetsplatsskolning Barnets njurar, lever, buffertssytem är omogna

26 Faktorer som påverkar läkemedels uppsugningen
Huden effektivitet, tarmens labilitet Ph-förändringar Njurarnas och leverns funktion Hb:s förmåga att binda läkemädel Bristfälliga buffertsystem

27 Intramuskulära injektioner
Barnet får inte se förberedelse Ärlighet Copingstrategi 2åring nej till allt 4åringen flyr,.. fördröjer Tala aldrig över barnets huvud Efteråt tröst sätt gränser underhandla

28 rädsla Människan värderar ett hot relaterat till hur hon anser sig själv stå i relation till hotet

29 Barnets rädsla på sjukhus
Ingrepp Symtom Undersökning Restriktioner Separation omgivning Smärta Övergrepp

30 Barnets smärtupplevelse
Def. Subjektiv personlig upplevelse, allt som en person uttrycker som smärta är det

31 Smärt upplevelsen påverkas av
Personlighet Oro Stress Trötthet Hunger Tidigare erfarenheter Otrygghet

32 Datainsamling hos nyfödda med smärta
Pulsen Blodtrycket Saturation Svettning, handflator Hormonella förändringar Rörelser Miner Gråt Matning Ställning

33 Smärta 6-12mån Reflexer uteblir Ansiktsuttryck Sömnsvårigheter Oro
Gråt Kan förvänta sig smärta

34 Smärta 1-3 år Aggression Drar sig undan gråt

35 smärta3-6år Kan lokalisera, ej beskriva Klarar ej av frustration
Motstånd Skuld Tror ej att injektion tar bort smärta

36 Interventioner vid smärta
Hindra onödigt lidande Trygg och bekväm omgivning Anestesi vid behov Värme Ej hålla för hårt Avslappning Distrahering Förberedelse Tröst efteråt

37 Feberkramp Kramp i samband med feber
Diff dg. Meningit, encephalit, metaboliska störningar, sepsis 5% av alla barn 6mån till 6år Feber över 38,5 Tonisk klonisk symmetrisk Medv.förlust En del barn blir bara slappa 1-2min max 15min Komplicerad kramp över 15min osymetrisk återkommer inom 24 t pareser i extremiteter

38 Vården vid feberkramp Sänk tempen Trygga vitala funktioner
Diazepam rectiol (stesolid) 0,5mg/kg Max dos 10mg effect inom 5 min

39 Barnets andningsvägar
Näsan,spädbarnet andas via näsan (matningssvårigheter) Luftvägarnas diameter är liten Svullnader tillstöter lätt (pseudokrupp, epiglottit) Bröstkorgens muskulatur utvevecklad vid 4års ålder(komplikationer tillstöter snabbare vid t.ex astma) Bronkerna RS-virus, bronkiolit, Lungvävnaden, rds, bpd, pneumoni Pneumothorax, atelektas

40 Observatoner Andning Cirkulation Näring Vätska Utsöndring Svettning
Saturationen Frekvensen Ytlighet Färg Användning av hjälpmuskulatur Tal Ljud Slembildning Cirkulation Näring Vätska Utsöndring Svettning Oro Plockighet Feber

41 Vården vid sjukdomar i andningsvägarna
Bronkodilatorer Cortison Adrenalin Tömningsgymnastik Observaton Lägesvård Minskat syrebehov Vätskebalans försvårad andning ökar behovet med 35% trygghet

42 Hjärtsjukdomar Ductus arteriosus Ventricel septum defect
Fallots tetralogi Aorta coartation

43 hälsohinder vid hjärtsjukdomar
Potentiell infektion Trötthet Matningssvårigheter Försämrat näringstillstånd Nedsatt lungfunktion Nedsatt perifer syrsättning Potentiell tryckskada Potentiell hjärtinsufficiens Restriktioner

44 Vården vid hjärtsjukdomar
Observationer Vikt Puls Rr Andning Saturation Matning Ekg Leverns storlek Hudens färg Temp

45 magtarmkanalen Läpp och gomspalt Svälj och sugreflex Oesophagus atresi
Gastrooesophagial reflux Ulcus Mp.Hirschsprung Mb Crohn Ileus NEC gastroenterit Gastroschis Blindtarmsinflammation Colitis ulcerösa Invagination Anus atresi

46 Observationer Matningen Kräkning/diarre Viktuppgång Vätskebalansen
Utsöndring Tarmfunktion/ljud Smärtor Vitala funktioner Ikterus/ascites Tecken på dehydrering Indragen fontanell Insjunkna ögon Nedsatt turgor Slapphet Viktnedgång temp

47 Vården Matning små måltider ofta prioritering att så fort som möjligt få tarmen aktiverad Kontinuerlig ersättning av förluster Förhindra infektion Förhindra aspiration Hudvård Trygghet stöd för utvecklingen Pre och postoperativ vård Förberedelse för undersökningar Observation av electrolyter, samt syra bas balansen vid dehydrering osmosal Vården av munslemhinnan

48 Forts vård Till läkare Barn under 3mån Våldsamma symtom
Blod i avföringen Viktnedgång 10% Barnet slött Feber

49 Ortopedi i barndomen Benstommens läkning Nyfödd 3 veckor 8år 8veckor

50 Ortopediska diagnoser
Klumpfot Höftledsluxation Skolios Infektioner Ewing sarkom Duschen Leg perthes Frakturer Reuma

51 Undersökningar och vård
Rtg Datortomografi,Ct Mri Immobilisering Skenor Operation Gips

52 Vårddiagnoser Oro, ångest Förändrad kroppsuppfattning
Copingsvårigheter Sorg Brist på kunskap Förstoppning Förändrad självkänsla Hudskada Förändrad tillväxt Brist på rörlighet Smärta Atelektas

53 Vårddiagnoser fortsätter
Störd electrolytbalans Risk för infektion Risk för njursten Försvårad nutrition Ödem Cirkulations rubbning

54 Rs-virus Diagnostireas med slem från luftvägarna Vård Syre, fukt
Symtomatisk Cortison och bronkodilatatorer har ej effekt i okompliserade sjukdomar Enl. Surakka kan adrenalin användas

55 urinvägarna Urinvägsinfektioner Missbildningar Njurinfektioner Enures

56 Symtom vid urinvägsinfektion
Spädbarn Dålig aptit Irritation Dålig viktuppgång Diarre’ Kräkning kramper Vitala funktioner

57 Små barn Urinträngningar Sveda Inkontinens Smärtor i magen
Smärtor i ryggen Illaluktande urin Feber

58 Sepsis hos spädbarn Oregelbunde puls Blekhet Kallsvettighet Cyanos
Andningssvårigheter Grunting Slapphet Kramp Fontanellen buktar ut Ikterus Peteckier

59 diagnostisering Kontraströntgen Urinprov Blåspunktion I påse

60 Infektioner ögoninflammationer öroninflammationer stomatit laryngit
kikhosta mollusker vattenkkoppor tredagarsfeber scharlakansfeber mässling röda hund femte sjukan (erytema infectiosum) påssjukan kikhostan mononukleos (Epstein-Barrvirus) sepsis enkefalit impetigo sorkfeber hepatit difteri

61 Allergi Allergi innebär att kroppens immunförsvar reagerar på ett ämne allergen så att det bildas antikroppar IgG mot detta. Detta kallas sensibilisering Dessa reaktioner kan uppstå i -näsa Hud Lungor Tarmen

62 diagnostisering Observation Blodprov Pricktest Provokation

63 Vård Sanering Smörjning Medel mot klåda Pef-mätning Dagbok
Vid anfall cortison, bronkodilatatorer, syre Andningsgymnastik, tömning Symtomatisk vård

64 NJURARNAS UPPGIFT VÄTSKEBALANSEN KALKÄMNESOMSÄTTNINGEN PH BLODTRYCK
ERYTROPOJETINPRODUKTION RENGÖR

65 LEVERN RENGÖR METABOLISERAR GIFTER PÅVERKAR KOAGULERING
CENTRAL I FETTÄMNESOMSÄTTNINGEN

66 Transplantation 1983 njurtransplantation 1987 lever 1991 hjärta

67 Orsaker Kongenital nefros Uretravalvel Polycystisk njure Nefrit
Gallvägsatresi Tyrosinemi Hepatit tumörer

68 Förutsättning för transplantation
10 kg gott näringstillstånd Post transplantation Fara för frånstötning Cortison Sytostater Obs temp

69 Canser Leukemi Hjärntumör Lymfom Wilms tumör Bentumör Ögontumör
Neuroblastom

70 Vård Cytostater Bestrålning Operation Benmärgstransplantation
Hudvård/hygien Smärtbehandling Näring Vätskebalans Rörelse Isolering grundbehov

71 Neurologiska funktionsstörningar
Hjärnblödning Hydrocephalus Cp-skada ADHD Infektioner Epilepsi/kramper Meningomyolocele Utvecklingsstörning Kognitiv Blindhet Dövhet

72 Hur neurologiska funktionsstörningar påverkar
förändrad medvetandestadier intellekktuell nivå (språket,minne, skriva, räkna, läsa, rita, varseblivningen) Ögonrörelser, syn, hörsel ansiktsnerven (tungans motorik,smaksinnet) dagliga aktiviteter vitala funktioner Utsöndringen/illamånede/kräkning motorik nyfödd (reflexer, huvudomkrets,hand till munrörelse, tonus, gråt,skakning, känsla, syn,assymetriskt läge, huvudkontroll)

73

74 Hälsohinder Smärta Illamående Förlust av medvetande Överbeskydd/sorg
Svårt att få kompisar Konsentratonssvårigheter Svårt att varsebli Svårt att kommunisera Förlust av kontroll Motoriska svårigheter Spänningar Tvångsaktiga omotiverade rörelser Inkontinens Beroende

75 vården Vitala funktioner Lugn omgivning Obs glasgows komaskala
Specialredskap Special metoder för kommunikatonen Multiprofessionellt timarbete Föräldra stöd Stöd för utvecklingen

76 Barnolycksfall Förhindra fallolyckor brännskador giftiga ämnen
mediciner vassa föremål el.stötar att barnet blir I kläm mellan spjälor trafikolyckor

77 Barnmisshandel Ett allvarligt tillstånd eller sjukdom med hög risk för dödlig utgång

78 diagnos Skada hos spädbarn utan godtagbar förklaring
Diskrepans mellan skadans art och uppkomsmekanism Många skador av olika åldrar Avvikande beteende hos föräldrar och barn Fördröjd reaktion att uppsöka hjälp

79 Kliniska fynd Blåmärken Brännmärken Tecken att hår rivits
Ögon, öron tandfynd Skallskador Skelettskador Inre skador Drogpåverkan

80 Fysisk vanvård En kronisk oförmåga att tillgodose barnets grundbehov och att emotionellt internalisera sitt ansvar och uppgift som förälder

81 Emotionell försummelse
Barnet behandlas kroniskt på ett sätt som äventyrar eller förhindrar utvecklingen av en positiv självbild - avvisande Osynliggörande Isolerande korrumpernade

82 Sexuella övergrepp När barn blir invecklade i sådana aktiviteter som de inte till fullo förstår och till vilka de därför inte kan ge sitt medgivande och vilka dessutom kränker familjemedlemmarnas inbördes sociala tabun

83 diagnostisering Barnet berättar Beteende och emotionella tillstånd
Fysiska fynd Föräldrarnas, släktingars eller någon annans misstanke

84 Faktorer som påverkar Barnets ålder Övergeppets duration
Graden av våld Skillnaden i ålder mellan offren Graden av släktinsskap Graden av sekretess Förekomsten av trygg vuxen