Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

FL 4 (forts FL3) Utrikeshandel, valutor, BNP och tillväxt Fokus: Varför frihandel? Hur bestäms växelkurser? Vad innebär devalvering? Vad är BNP, försörjningsbalans.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "FL 4 (forts FL3) Utrikeshandel, valutor, BNP och tillväxt Fokus: Varför frihandel? Hur bestäms växelkurser? Vad innebär devalvering? Vad är BNP, försörjningsbalans."— Presentationens avskrift:

1 FL 4 (forts FL3) Utrikeshandel, valutor, BNP och tillväxt Fokus: Varför frihandel? Hur bestäms växelkurser? Vad innebär devalvering? Vad är BNP, försörjningsbalans och bytesbalans? Hur skapas tillväxt? Hur kan tillväxten fördelas?

2 Kap 7 Varför handlar länder med varandra? Egentligen felställd fråga, länder handlar i mycket liten omfattning med varandra, istället är det företag och människor i olika länder som handlar Dock kvarstår som innan med enskild marknad med producenter/konsumenter, dvs att man handlar med varandra för att kunna specialisera sig på det man är relativt bäst på Resurser och talanger är inte jämnt fördelade över jorden. -Okvalificerad billig arbetskraft -kvalificerad dyrare arbetskraft -naturresurserna inte jämnt fördelade över jorden Precis som innan gäller att fritt utbyte främjar välståndet s

3 Kap 7 Protektionism kontra frihandel Protektionism = En politik som genom handelshinder (tullar) söker skydda inhemsk produktion. En tull innebär en särskild skatt som läggs på importerade varor och gör dem dyrare relativt inhemskt producerade varor. Bättrar på handelsbalansen, dvs nettot av exporten - importen Problem med protektionistiska tilltag är tvåfalt. Dels tenderar det bli ömsesidigt, dvs att tullutsatt nation svarar med samma mynt. Innebär i längden att man förlorar möjligheten till att utnyttja relativa fördelar Dels underlättar det för inhemska företag att agera monopolistiskt, vilket medför välfärdsförlust för konsumenten Frihandel = handel som inte inskränks utav tullar och andra importhindrande åtgärder

4 Kap 7 Effekten av frihandel fig P1 och K1 är inhemsk jämvikt utan import Med import skiftar utbudet (billigare utländska skjortor), ny jämvikt med lägre pris och högre total kvantitet blir P2 K2 inhemsk produktion minskar K1-K3 till fördel för utländska producenters utbud Total import blir K2 – K3

5 Kap 7 Effekten av tull fig 7.2 s 151 Med import utan tull är jämvikt K2 P2, efter tull stiger priset till P3. Vid detta pris minskar konsumenternas totala efterfrågan från K2 till K4 Importen minskar med kvantiteten till K4-K5 Det höjda priset medför att inhemska producenter ökar sin produktion från K3 till K5 Resultatet blir att konsumenterna får betala för tullen i form av högre pris, tillskotten tillfaller staten och de inhemska producenterna genom ökad vinst

6 Kap 7 Växelkurser och valutor Växelkursen är priset på en valuta uttryckt i annan valuta, ex 9.20 kr per euro Utländska säljare/exportörer i ex USA vill oftast få betalt i USD, på samma sätt vill svenska säljare/exportörer få betalt i SEK. Detta medför stora valutatransaktioner över världen och då växelkursen är inte konstant utan flyter, kan det innebära att kursen även påverkar priset på vår export och import samt dess konkurrenskraft När kronan stiger i värde (apprecierars) blir det dyrare för andra länder att importera våra varor, men samtidigt blir det billigare för oss att importera När kronan sjunker (deprecieras) blir våra exportvaror billigare, men importvarorna blir dyrare

7 Kap 7 Fast eller rörlig växelkurs? Rörlig växelkurs = system där kursen rör sig fritt på valutamarknaden, prissätts av de fria marknadsmekanismerna För små ekonomier kan förändringar i kursen medföra problem i form utav b la osäkerhet i framtida intäkter och kostnader för import och exportföretag Fast växelkurskurs = system där den egna valutakursen låses fast gentemot en viss annan valuta el grupp av valutor. Ex har Usd rent historiskt varit en favorit. Detta hoppas man skall kunna ge stabilitet och minska svängningar i kursen valutaunion

8 Kap 7 Devalveringar? Devalvering innebär att man skriver ned en valutas värde i en situation med fast växelkurs. Tillstånd för detta gavs utav IMF, Internationella valutafonden Genom att devalvera sin valuta blir ett lands exportvaror billigare i utlandet, detta medför att företagen kan öka sin export. Dock måste inhemska konsumenter och företag betala mer för import Kan lede till inflation i landet pga de nu dyrare importvarorna = mindre köpkraft = kompensationskrav i form av högre löner etc.

9 Kap 7 Sammanfattning : Olika länder handlar med varandra för att kunna utnyttja varandras olika produktions- förutsättningar och på sätt öka den sammanlagda välfärden Företag i olika länder bör specialisera sig på det de är relativt bäst på Protektionism sänker den totala produktionen och höjer priset för landets invånare På kort sikt avgörs växelkursen utav utbud och efterfrågan Rörlig växelkurs kan leda till instabilitet och osäkerhet, kan avvärjas genom att man går med i en valutaunion likt EMU eller inför fast växelkurs Devalvering leder till sänkt valutakurs och förbättrade exportvillkor, dock högre importpris Kan även leda till inflationshot pga kompensationskrav

10 Kap 9 Nationalräkenskaperna Innan har vi gått igenom prismekanismen och samspelet mellan producenter och konsumenter vid olika marknadssystem samt dess olika fördelar/nackdelar (microteori) Nu skall vi studera den typ av blandekonomi vi har i Sverige idag och skall studera den samlade ekonomins aktivitet, sysselsättning, total produktion och den allmänna prisnivån, sk makroteori

11 Kap 9 Bruttonationalprodukten (BNP) Värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år BNP mätt från tillverkningssidan summerar de olika förädlingsvärdena i hela ekonomin. Man beräknar förädlingsvärdet i varje företag, dvs försäljningsintäkter – kostnader för halvfabrikat och råvaror. Definitionsmässigt motsvarar detta värde vad företagen betalar ut i form utav ersättning till de som arbetar i företagen (löner), äger företaget (vinster) och lånar ut kapital till företagen (räntor) Det i sin tur innebär att summan av alla förädlingsvärden i en ekonomi måste vara lika med summan av alla inkomster, BNI

12 Kap 9 Försörjningsbalansen BNP definierat från användarsidan summerar de olika sätt ett land kan använda sina producerade varor på. Man ställer då upp BNP på dess olika användningssätt i en s.k. Försörjningsbalans som visar tillgången på varor och tjänster samt hur de används BNP kan användas till tre olika ändamål, konsumtion, investeringar och utrikeshandel konsumtion = slutlig förbrukning utav tjänster och varor för att tillfredsställa mänskliga behov, ex mat, kläder (privat konsumtion) samt de tjänster som produceras inom den offentliga sektorn (offentlig konsumtion)

13 Kap 9 Investeringar = sådant vi sätter av för framtida konsumtion. Dels varor som köps idag men används morgon, dels satsningar idag på ex nya maskiner, byggnader etc för att kunna öka produktionen i framtiden. Obs! innehåller inte investeringar i ex skolgång och forskning Utrikeshandel = En del av det vi tillverkar kommer gå på export, men vi kommer även att importera varor

14 Kap 9 Sånu definierar vi BNP för dess olika användningsområden som BNP = konsumtion + investeringar + (export - import) Omskrivet som tillgång och efterfrågan BNP + import (tillgång) = konsumtion + investeringar + export (efterfrågan) Se bild s 192

15 Kap 9 BNP och välfärd Ekonomisk tillväxt är ofta ett mål för den ekonomiska politiken och mäts i BNP-tillväxt. Dock, BNP mäter snarare välstånd än välfärd, men argumenten för att använda det som mått även för välfärd är rimligen ok då mer resurser torde innebära mer välfärd för ett lands invånare Svagheter med BNP för att mäta välstånd är b la Hemarbete och svartarbete registreras ej Värdering utav olika produkter. För ex offentlig tjänsteproduktion används produktions - kostnaden som dess bidrag till BNP. Leder ex till att ökad brottslighet leder till höjd BNP då polis och domstolsväsende får ökade kostnader Tar heller ej hänsyn till miljöpåverkan Visar ej på fördelningen bland befolkningen

16 Kap 9 Sparandet Tills nu definitionen och innebörden av BNP. Nu till hur vi fördelar produktionen mellan konsumtion och sparande Att spara i nationalräkenskaperna är samma som att inte konsumera BNP = sparande + konsumtion sparande = investeringar + (export - import) Sparandet kan komma från tre olika källor : Hushållen, företagen och den offentliga sektorn

17 Kap 9 Betalningsbalansen Är en uppställning över alla transaktioner med utlandet över ett år Innefattar alla utbetalningar till och från utlandet i form utav ex turism, räntebetalningar, u-hjälp, utlandsupplåning osv (se sid 198). Betalningsbalansens tre huvudkomponenter är bytesbalans, kapitaltransfereringar och finansiell balans

18 Kap 9 Bytesbalansen (sid 199) Visar skillnaden mellan vad vi i ett land producerar och vad vi konsumerar av varor och tjänster. Ett underskott i bytesbalansen innebär att vi förbrukar mer än vad vi producerar Poster inom bytesbalansen Handelsbalansen = skillnaden mellan export och import av varor Tjänstebalansen = skillnaden mellan export och import av tjänster Transfereringar över gränserna = u-hjälp och medlemsavgift till Eu Avkastning på kapital = ränteutgifter och inkomster över gränserna Kapitaltransfereringar = arvskiften, patent, licenser etc

19 Kap 9 Finansiell balans och utlandsskuld Hur täcks ett bytesbalansskott upp? I betalningsbalansen ingår den s k finansiella balansen, som anger hur mkt valuta ett land lånar ut och lånar upp med omvärlden Har vi ett underskott i bytesbalansen måste detta täckas upp med utlandslån i posten den finansiella balansen Har vi ett överskott kan vi istället bygga upp fodringar i omvärlden och låna ut pengar

20 Kap 9 Sammanfattning : -BNP är det samlade måttet på ekonomins produktion under ett år -Det definieras som summan av alla förädlingsvärden under ett år -BNP är definitionsmässigt lika med BNI -BNP som mått på allmän välfärd i ett samhälle har brister, men ger ändå en hygglig bild av verkligheten -BNP definierat från användarsidan i försörjningsbalansen visar hur ett land kan använda det för konsumtion, investeringar och utrikeshandel -Betalningsbalansen visar ett lands totala transaktioner med omvärlden under 1 år Dess tre huvudkomponenter är bytesbalans, kapitaltransfereringar och finansiell balans och skall alltid summeras till noll

21 Kap 10 Tillväxt och fördelning Från kap 9 BNP = konsumtion + investeringar + (export – import) kan skrivas om likt följande BNP = privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + (export – import ) Denna försörjningsbalans visar att om vi vill öka vår konsumtion (privat och offentlig) måste BNP stiga = tillväxt

22 Kap 10 Investeringar och tillväxten Ekonomisk tillväxt skapas huvudsakligen genom ökade insatser utav de olika produktionsfaktorerna arbete och kapital, samt genom att produktiviteten ökar Arbetet ökas genom fler arbetar eller att de som har arbete arbetar fler h Kapitalet ökas genom investeringar, ex genom att investera i att bygga ut eller modernisera produktionsapparaten (realkapitalet). Större tillgång på maskiner i sig och nya bättre maskiner gör att marginal- avkastningen per arbetad h stiger

23 Kap 10 Detta medför att mycket av dagens välfärd är resultatet av gårdagens investeringar, på samma sätt som vi idag lägger grunden för kommande generationers välfärd M.a.o. ställs vi ständigt inför beslut att konsumera idag eller imorgon, ju mer vi sparar idag, desto mer kan kommande generationer konsumera

24 Kap 10 Inkomstfördelningen och faktormarknaderna I en renodlad marknadsekonomi bestäms fördelningen av nationalinkomsten på faktormarknaden, dvs marknaden för arbete, kapital och naturresurser Precis som med utbud/efterfrågan på skjortor, styrs efterfrågan och prissättning av de olika resurserna på : -Vad företagen är villiga att betala i lön för arbete, ränta för lånade pengar och ersättning för naturresurser -Vad folk kräver i ersättning för att ställa dessa resurser till företagens förfogande

25 Kap 10 Om det är ont om kapital kommer ersättningen (räntan) till kapitalägarna stiga Om det är ont om arbetskraft kommer ersättningen (lönen) till de anställda stiga Dock, i verkligheten bestäms inte hela inkomstfördelningen i enlighet med ovan, detta eftersom ex löner sätts i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare


Ladda ner ppt "FL 4 (forts FL3) Utrikeshandel, valutor, BNP och tillväxt Fokus: Varför frihandel? Hur bestäms växelkurser? Vad innebär devalvering? Vad är BNP, försörjningsbalans."

Liknande presentationer


Google-annonser